Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Oktober 2014


Gaffelplog från Finnskogar i Norge


SU6151 99
Gaffelplog i Finlands nationalmuseums samlingar från Grue Finnskoga i Norge. Bild Markku Haverinen, Museiverket.


SU6151 99yksityiskohta JPEG

Detalj: handtaget på gaffelplogen har fästs på ett tvådelat skakeln. Bild Markku Haverinen, Museiverket.


SUK 237 27 DNG JPEG

Gaffelplog på Purotorppa torp i Röjdåfors, Sverige. Bild Albert Hämäläinen 1931. Museiverkets bildsamlingar. (SUK237:27)


SUK570 48 JPEG

August Eriksson visar forskarna hur man stod bakom gaffelplogen vid plöjning. Talakara. Bild Helmi Virtaranta, ungefär 1960. Museiverkets bildsamlingar. (SUK570:48)
Skogsfinnar kallar man de nybyggare från Savolax som flyttade till Sverige och en del av dem vidare till Norge ungefär åren 1580-1640. En betydande orsak till flyttningsrörelsen var svedjebruket och den nya svedjetekniken där man brukade barrskog, vilket ökade behovet av nya svedjeområden. Minskningen av svedjemarker i Finland till följd av det rikliga svedjebruket fick många familjer att söka sig till nya områden.

Dessutom lockade kronan familjerna till att flytta genom att erbjuda dem skattefrihet de första åren. I både Sverige och Norge fanns det gott om obrukade skogsmarker där nykomlingarnas färdigheter i svedjebruk kom till användning. Det bör dock påpekas att man på de nya bosättningsområdena även tillägnade sig andra näringsgrenar, i början särskilt boskapsskötsel och senare också åkerbruk. Även fiske och jakt gav nybyggarna levebröd. Senare sökte sig skogsfinnar även till arbeten inom andra näringar, särskilt till sågverk och annan industri.

Som symbol för skogsfinnarna har man ofta använt åkerredskapet som visas på bilden, ett gaffelplog, även kallad finnplog och svedjeplog. På finska kallas den hankoaura eller aatra eller på savolaxiska oatra, ett ord som också användes av skogsfinnarna. Gaffelplogen har fått sitt namn efter den tvådelade plogbillen. Det är en östlig föremålstyp som har spridit sig till största delen av Finland längs två rutter.

Till Savo-Karelens område spred sig föremålet från Novgorodområdet i Ryssland, till övriga Finland från Baltikum och i sista hand från Estland över Finska viken. Gaffelplogen utvecklades något annorlunda i olika områden. Plogarna som användes i östra Finland har ett tvärgående handtag i ändan av det tvådelade skakeln. Plogen som syns på bilden är av denna typ och visar att användarna av detta verktyg i första hand kom från östra Finland. I Sverige var gaffelplogen okänd och skogsfinnarnas plog fick därför där namnet finnplog.

Plogen passade bra speciellt för svedjemarker, även om skogsfinnarna nästan uteslutande använde den även för åkerbruk, tills de svenska plogarna med vridbara blad blev vanligare på 1800-talet. Gaffelplogen blev då ett arbetsredskap som användes på potatisåkern.

Gaffelplogen på bilden hör till en samling på 130 föremål som magister Astrid Reponen (1905-1940) samlade sommaren 1932 under sin resa för att insamla dialektord i finska områden i Sverige och Norge. Nationalmuseet köpte samlingen av henne året efter. Föremålen katalogiserades i Nationalmuseets samlingar och magasinerades. Nu, mer än 80 år senare, får allmänheten för första gången ta del av Nationalmuseets samling av Reponens föremål.

De flesta av föremålen i Reponens samling visas på och utgör själva ryggraden i utställningen Finnskogar - Metsäsuomalaiset, som öppnas den 28 november 2014. Utställningen berättar förutom om skogsfinnarnas föremålskultur också om det ålderdomliga finska språket som de använde, deras ort- och personnamn, trosföreställningar, trolldomar och andra andliga arv samt om deras näringsgrenar och materiella kultur.

I serien Månadens föremål publicerades tidigare, i juli 2008, en kaffekross som hör till Reponens samling. Den visas tillsammans med många andra av skogsfinnarnas föremål på utställningen Finnskogar - Metsäsuomalaiset mellan den 28 november 2014 och den 16 augusti 2015.
Läs mer av utställningen

Litteratur

Eija Lähteenmäki, Ruotsin suomalaismetsien synty. Savolainen liikkuvuus vanhemmalla Vaasa-kaudella. Bibliotheca Historica 77. SKS, Helsingfors 2002.

Ilmar Talve, Metsäsuomalaiset ja Suomen kansankulttuuri. - I verket: Ulkosuomalaisia. Kalevalaseuran vuosikirja 62. SKS, Heslingfors - Jyväskylä 1982.

Kari Tarkiainen, Finnarnas historia i Sverige 1. Inflyttarna från Finland under det gemensamma rikets tid. SKS, Helsingfors - Vammala 1990.

Kustaa Vilkuna, Levinneisyyskartat Auratyyppejä ja Hankoauran kädensijat. Suomen kansankulttuurin kartasto 1. Aineellinen kulttuuri. SKS, Helsingfors - Borgå 1976.

Toivo Vuorela, Kansanperinteen sanakirja. WSOY. Borgå 1981.

Toivo Vuorela, Suomalainen kansankulttuuri. WSOY. Borgå 1975.


Antti Metsänkylä