Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - September 2014


En ögonblicksbild av drottning Kristinas kröning


Ryhmä I dia 2663
Grupp I: trumslagare och hornblåsare. Bilder: Museiverket.

Ryhmä II dia 2664

Grupp II: krigsguden Mars och hans följeslagare, riddarna Philopator, med mottot Pro patria (för fosterlandet) på sin sköld, Demokrates, med mottot Pro libertate (för friheten) på sin sköld och Theander, med mottot Pro religione (för tron) på sin sköld. 

Ryhmä III dia 2665

Grupp III: de tre gracerna och Venus triumfvagn. Längst framme på vagnen står Cupido och i vagnen sitter Venus med ett brinnande hjärta (här en symbol för kärlek) och en spira i handen. I bakgrunden står Fortuna (Lyckan) som avbildas på sedvanligt sätt ståendes på ett klot och hållandes i ett segel, vilket syftar på lyckans opålitlighet. 

Ryhmä IV dia 2666

Grupp IV: Eudemons gesäller Philander och Dorisel på hästar.

Ryhmät V ja VI dia 2667

Grupp V: Philanders och Dorisels följeslagare med lagerkransar och med palmkvistar i handen.
Grupp VI: Riddare Eudemon, fridens och lyckans försvarare. 

Ryhmä VII dia 2668

Grupp VII: Lyckans (Felicitas?) vagn som förs fram av Fred (Pax). Lycka sitter i vagnen med Endräkt (Concordia) och Kärlek (eller barmhärtighet, Caritas) som symboliseras av kvinnan med två barn. 

Ryhmä VIII dia 2669

Grupp VIII: Pga. en kartel, eller en förklarande tryckt ”programtext”, har scenen identifierats som berget Parnassos, men på dess sluttningar sittande nio kvinnor, som spelar på olika instrument, kan knappast ses som de nio muserna (deras antal oaktat), och dessutom ses högst upp Fama (Ryktet) med två basuner. Liksom Venus vagn rörde sig även denna konstruktion med en dold mekanism.

Ryhmä IX dia 2670

Grupp IX: fyra soldater med sina hästar.

Ryhmä X dia 2671

Grupp X: fyra nymfer och fyra hästar.

Ryhmä XI dia 2672

Grupp XI: tjugo ryttare med lansar och sköldar.


När Gustav II Adolf stupade i Lützen 1632 var hans dotter, kronprinsessan Kristina, sex år gammal. Medan den blivande drottningen fortfarande var omyndig, regerades Sverige av en förmyndarregering med bland annat riksdrots Per Brahe den yngre och riksmarskalk Jakob De la Gardie.

Kristina blev myndig 1644, men kröntes först den 20 oktober 1650. Festtåget som avbildas på den vidstående bilden, som är ett slags panorama, ordnades i samband med Kristinas kröningsfest i Stockholm den 24 oktober 1650.

I samband med kröningen ordnades mycket olika festligheter, varav en var ett teatraliskt festtåg, Lycksalighetens Äre-Pracht. Just detta tåg avbildas på bilden intill. Målningen är gjord med guasch på pergamentark (tunn leder) som är fästa samman till en nästan fyra meter lång rulle. Den övre kanten är ojämn och för att få rullen jämnbred har den skarvats med pappers- och pergamentband.

Festtåget anslöt sig till torneringen som hölls i samband med Kristinas kröningsfestligheter och ledde torneringsdeltagarna till tävlingsplatsen. Festtåget bekostades för festligheterna av Kristinas kusin, den kommande arvfursten, pfalzgreve Karl Gustav, som förmodligen själv uppträdde som riddare Eudemon (grupp VI). Festtåget bildades av olika grupper som tog sig fram ridande eller till fots och som på sätt och vis bildade små symboliska tablåer i festtåget.

I festtåget ingick även två stora mekaniska anordningar som skulle förbrylla åskådarna. Venus vagn (grupp III) rörde sig med hjälp av en dold mekanism så att det såg ut som om vagnen for fram av sig själv. Tronarvingen Karl Gustav hade skaffat vagnen i Nürnberg 1649 och den var tillverkad av Johann Hautsch. I festtåget ingick även berget Parnassos, som även det såg ut att röra sig av sig självt.

Ryttarnas hästar avbildas antingen i skritt eller i positionen courbette, vilket inte är en slump: detta visade på bästa möjliga hantering av hästen och goda ryttarfärdigheter var ett centralt inslag i uppfostran av furstar - till exempel Kristinas kusin, Karl XI, var en utomordentlig ryttare.

Den sannolika konstnären av bilden, Nicolas Vallari föddes förmodligen i Frankrike och dog efter år 1673 - exakta årtal om hans liv är än så länge okända. Det sägs att Vallari var i sin ungdom en kapucin i ett kloster sannolikt i Italien, flydde från klostret till Holland och konverterade till protestantism. År 1646 var han i Stockholm, där han sannolikt tjänstgjorde för Magnus Gabriel De la Gardie.

Snart tjänstgjorde Vallari redan för drottningen och från början av 1647 finns han omnämnd på hovets lönelistor. Enligt dokumentkällor målade Nicolas Vallari porträtt av drottning Kristina samt tak- och väggmålningar i synnerhet till Magnus Gabriel De la Gardies slott. Dock har inte ett enda verk som med säkerhet skulle kunna identifieras, bevarats.

År 1649 planerade Vallari rekvisita för hovbaletter som anordnades vid hovet. Året därpå ritade han två triumfbågar till Stockholm för drottning Kristinas kröning: bara en av dessa byggdes av trä, tyg, vax och gips. År 1654 planerade Vallari dekorationer för kröningen av Kristinas efterträdare, Karl X Gustav. När drottning Kristina abdikerade tjänstgjorde Vallari i huvudsak för Magnus Gabriel De la Gardie, men lönetvister fick Vallari till slut att lämna landet 1673.

Eftersom målningen är unik och gjord på pergament (som inte är ett billigt material), och om attributionen av den till hovmålare Nicolas Vallari godkänns (vilken annan konstnär hade haft möjlighet att måla bilden?), väcks ofrånkomligen frågan om vem som beställde målningen. Lika ofrånkomligen blir svaret Karl Gustav. Vem annan hade haft intresse av att föreviga detta festtåg än mannen som bekostade det, och vem annan hade haft möjlighet att använda hovmålare Vallari för detta syfte?

Magnus Gabriel De la Gardie försökte boka Vallari för sina egna ändamål genom ett flertal beställningar av dekorationsmålerier till sina slott men De la Gardie hade knappast något intresse för ett festtåg organiserat av Karl Gustav. De La Gardie hade ju deltagit i kröningsfesten med sitt eget festtåg. Om målningen skulle ha beställts av drottning Kristina, hade hon kanske tagit den med sig när hon lämnade Sverige 1654. Det torde alltså vara sannolikt att målningen beställdes av Karl (X) Gustav för eget bruk, för att dokumentera festtåget.

Bilden omnämns ibland med benämningen "karusell", som visserligen syftar på liknande festliga och teatrala tåg och tornerspel som sporadiskt ordnades även i Sverige under Vasaättens epok på tronen och redan på 1500-talet. Benämningen borde emellertid inte användas i samband med drottning Kristina, eftersom den bildades först efter 1662 när Ludvig XIV av Frankrike hade ordnat en tvådagars fest med tornerspel och andra tävlingar i parken mellan palatsen Louvre och Tuilériès.

Platsen har sedan dess kallats Place du Carrousel - "carrousel" betyder just en sådan tävling för ryttare eller en plats där sådana hålls. I Sverige används denna benämning för första gången först om festligheterna i samband med Karl XI:s kröning (Certamen equestre, 1672). Den korrekta svenskspråkiga benämningen för drottning Kristinas festtåg är ettupptåg.

Enligt texten i nederkanten har pergamentrullen donerats till Borgå gymnasium den 6 juli 1842 av engelsmannen George Stephens, som var filolog och forskare inom forndiktning. George Stephens (1813-1895) flyttade till Stockholm 1834, arbetade där som lärare i engelska och började samtidigt sätta sig in i skandinaviska språk och skandinavisk litteratur. Han var stiftande medlem i Svenska Fornskriftsällskapet som grundandes 1843 och i mitten av 1840-talet medverkade han i utgivningen av en samling svenska folksagor samt inledde forskning om isländska fornlämningar.

År 1851 flyttade han till Köpenhamn för att arbeta där som engelsklärare. Fyra år senare fick han en professur vid universitetet. År 1866 publicerades den första delen av hans viktigaste verk som behandlade runinskrifter i Skandinavien och England. Tyvärr är de tidigare skedena för målningen som föreställer drottning Kristinas kröningsfest okända men Stephens torde ha hittat pergamentrullen då han samlade material till sin forskning. På beslut av undervisningsministeriet överfördes verket till Museiverkets besittning 1979.

Bilden av upptåget är utställd i basutställningen i rum 205, på museets 2:a våning.

Jouni Kuurne