Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Januari 2015


Man i nattrock -
målning av en okänd konstnär 1840-talet


Man i nattrock. Målning av okänd konstnär 1840-talet. Foto: Jan Lindroth, Museiverket.
Man i nattrock. Målning av en okänd konstnär 1840-talet. Foto: Jan Lindroth, Museiverket.
En okänd man sitter vid sitt arbetsbord och röker en lång pipa. På bordet står en klockstol, skrivtillbehör och en brevställning av trä vars ena fack utgör förvaringsplats för tiotals fjäderpennor. Kanske mannen är en ivrig brevskrivare - eller en samvetsgrann tjänsteman som också arbetar hemma. I bakgrunden skymtar en sekretär och ovanpå den en byst - måhända kejsaren - och bakväggen döljs av stora bokskåp.

Mannen är klädd i en rödrutig, ankellång nattrock eller hemrock med ett vitt pälsfoder som är synligt på uppslagen och på ärmlinningarna. Mannen fingrar med sin vänstra hand på skarpet som är av flätat snöre. Under nattrocken har mannen långbyxor av samma tyg som rocken och en vit skjorta med hög krage.

Det är tydligt att mannen poserar för konstnären och därmed också att det - trots tavlans ringa storlek - är fråga om ett porträtt, inte bara en genrebild. Varför då denna halvklädda utstyrsel? Porträttet är från 1840-talet och ett sent exempel på seden att använda nattrock som informell vardagsklädsel. Man kunde till och med ta emot gäster iklädd en nattrock - vi är ju på sätt och vis mannens gäster när vi betraktar hans porträtt.

Från början av 1600-talet blev olika slags lösa kåpor, som hämtade inspiration från orientaliska kläder, särskilt den turkiska kaftanen, vanliga i Europa som informella och bekväma herrkläder. Äkta turkiska dräkter kom till västerländerna med handelsmän och som diplomatiska gåvor, och krigen mot osmanerna, till exempel belägringarna av Wien 1529 och 1683 samt turkarnas attack i Sankt Gotthards pass 1664 bidrog till att göra turkiska saker och fenomen moderiktiga. Segern över turkarna 1689 gjorde även croissanten - vars namn hänför sig till osmanernas symbol månskäret - till ett populärt tilltugg i Wien.

I Europa var nattrocken eller hemrocken ett populärt klädesplagg från sent 1600-tal fram till 1700-talet. Den var också en lämplig klädsel för en modemedveten gentleman vid mottagning av gäster, fast inte vilka gäster som helst utan endast personer från lägre samhällsklasser än den egna. Att visa sig offentligt i hemrock skulle det inte ha varit passande, inte heller att ta emot personer av högre rang i en informell klädsel.

Därför har mannen en vit skjorta under rocken - genom att byta nattrocken mot en vanlig rock kan han i en handvändning gå från informell till formell och därmed följa etiketten. Hemma bar man med denna klädsel ofta en turbanliknande huvudbonad för att hålla huvudet varmt - en modemedveten man hade rakat av håret för att kunna bära peruk, och när peruken inte var på bar man en mössa för att hålla det rakade huvudet varmt.

I finländska bouppteckningar omnämns nattrocken för första gången i början av 1700-talet. Det tidigaste exemplet på en hemrock eller nattrock på ett finländskt porträtt torde vara akvarellen som föreställer Åbo hovrätts assessor Erik Falander (adlad Tigerstedt, 1640-1697). Motsvarande exempel från 1700-talet är inte många de heller: porträtten av Bernhard von Fock (f. 1709) och Carl Gustaf Armfelt (1724-1792) som målats under 1700-talets senare hälft är nästan de enda.
På båda porträtten är modellen klädd i en relativt tunn och löst sittande rock som saknar krage och under rocken bär de en vit skjorta. Kragen på Armfelts skjorta är dessutom inte knäppt, vilket ytterligare framhäver klädselns informella karaktär.

Man i nattrock - porträtt av en okänd konstnär från Mola i Karelen

Porträttet av mannen i rödrutig rock, som målats av en okänd konstnär, kommer från museet för Kuusaa donationsjord i Mola; målningen härstammar alltså från någon herrgård på Karelska näset. Ett annat porträtt från samma period som har många likheter med detta, föreställer statsrådet Nicolaus Jaenisch och kommer från Herttuala herrgård i Viborgs län.

Också på detta porträtt avbildas mannen iförd en nattrock med ett ljust pälsfoder, sittande med en fjäderpenna i handen vid sitt skrivbord. Porträttet från Herttuala är sannolikt målat av Nils Grønbek Rademacher, en dansk konstnär som arbetade vid olika herrgårdar på Karelska näset under 1840-talet.

Också på några andra porträtt från samma period ser man en man i nattrock. Johan Lindh målade kring 1840 två porträtt av den helsingforsiska handelsmannen J. A. Sederholm, på vilka denne avbildas i en randig nattrock. Tyget på nattrocken är dessutom olika på de två målningarna. I slutet av 1600-talet och på 1700-talet var nattrockarna värdefulla klädesplagg som tillverkades av dyrbara tyger och kanske ännu i början av 1800-var tygerna av så hög kvalitet att det var värt att föreviga dem på ett porträtt - handelsmannen var väl medveten om priset på materialet.
Lindh har använt samma komposition med nattrock även på ett annat porträtt, föreställande Anders Johan Sjöman (1832). Också Sjömans hemrock är tillverkad av ett rutigt tyg.

Den enkla hemrocken som bärs ovanpå vardagskläder, d.v.s. skjorta och väst, har avbildats på ett porträtt av en okänd ung man från Raivola från 1800-talets mitt. Modellen har också här en mössa på sig, en pipa i handen och en öppen bok framför sig. I scenen "Läsning av Fänrik Stål" som förevigats av Johan Knutson i Borgå 1848 är en av männen som lyssnar på högläsningen rökande sin pipa insvept i en nästan ankellång, rutig nattrock.

Den lättare klädseln på de andra närvarande tyder på att det är tillräckligt varmt i rummet, trots mannens högskaftade tofflor och keps. Det kan alltså vara fråga om något som är på modet. Pipan och högläsningen avslöjar att det som pågår är en informell fritidsaktivitet.

Exemplen ovan, också den okände mannen från Mola i sin rutiga rock, bevisar att nattrocken ännu i 1800-talets mitt kopplades till informellt, otvunget hemmaliv, varvid det passade sig bra att sköta brevväxlingen eller läsa en bra bok och njuta av en pipa tobak - och kanske ta emot en sporadisk besökare.

Detta föremål är inte utställt. Föremålets inventarienumret är KM 52076:11.

Jouni Kuurne