Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Februari 2015


Pall för påstigning på hästvagn


37121
Pall med vikbara ben (KM 37121). Foto: Markku Haverinen, Museiverket.


37121 alta

Pallen från undersidan. På benen syns gångjärnen med vilka benen kan vikas under pallen. Foto: Markku Haverinen, Museiverket.


37121 kirjonta

Petit point-broderiet som pryder pallens ovansida har delvis nötts bort helt när pallen använts. Det broderade överdraget är fäst på pallen med metallstift. Foto: Markku Haverinen, Museiverket.


19551222 93

Vagn och passagerare redo för avfärd framför Haga gård i Janakkala (1890-talet). Några pallar som skulle likna den pall som är månadens föremål syns inte på bilderna av hästvagnar i Museiverkets bildsamlingar, kanske för att själva påstigningen inte fotograferades. Foto: Museiverket.




















I Nationalmuseets samlingar finns många föremål vars användning skulle kunna vara delvis eller helt oklar för människor idag, om inte närmare uppgifter om föremålets ursprungliga användning skulle finnas bevarade. Lyckligtvis har uppgifterna oftast tagits tillvara samtidigt som föremålet införts i samlingen.

Ett föremål i denna grupp är en liten pall som köptes till samlingen 1937 (KM 37121). Även om man genast ser att föremålet är en pall förundras man över dess gångjärnsförsedda ben som kan vikas inåt och storleken på pallen. Pallen känns för liten och låg för att sitta på om den då inte skulle vara avsedd för ett litet barn. Den är också för liten för att användas som fotpall, eftersom bredden bara är 26 cm och höjden 12 cm. Pallens ovansida är stoppad och har ett blomstermotiv som är broderat med petit point-stygn. Det broderade tyget är fäst på pallen med metallstift.

Katalogiseringsuppgifterna avslöjar lyckligtvis vad det handlar om. Det är fråga om en pall som man använt som hjälp då man tagit sig upp på en hästvagn. Även om vagnar vanligtvis hade ett fotsteg kan det ibland ha varit så högt uppe att man ändå behövt en pall under. På så sätt har till exempel kvinnor klädda i långa kjoldräkter kunnat kliva upp i vagnen på ett elegantare sätt. Väl uppe i vagnen tog kusken eller tjänstefolket pallen, vek ihop benen och lade pallen i förvar i vagnen. När det var dags att stiga av behövdes pallen igen.

Pallen är inte exakt daterad, men modellen och broderiet avslöjar att den torde vara från 1800-talets mitt eller senare hälft, då den här typen av rikliga blomstermotiv var på modet. Pallar och fotpallar med liknande broderier användes i inredningen av högreståndshem.

Med dagens mått känns föremålet synnerligen fint och dekorativt för att användas utomhus och i detta syfte. Pallen har dock använts, det syns på bruksslitaget. Broderiet på ytan har ställvis nötts bort helt.

Det är svårt att säga hur vanlig denna typ av pallar har varit. I Nationalmuseets samlingar finns bara detta enda exemplar. Med all sannolikhet har man för det mesta lyckats stiga upp i vagnen utan pallar som hjälpmedel, eller också har man tagit hjälp av vilket som helst underlag som funnits i närheten. Somliga vagnar har dessutom varit utrustade med steg som man kunnat sänka ned vid påstigning.

Pallens ursprungliga tillverkare, användare och platsen där den använts är okända. Föremålet köptes till Nationalmuseets samlingar 1937 i Heinola. Pallen har varit utställd vid Buckila gårds fordonsmuseum i Pikis. För närvarande står den i lagret.

Satu Frondelius