Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - November 2017


Tropikhjälm


1
Pentti Leponiemi år 1947. Finlands sjöhistoriska museums bildsamlingar.

2 pieni

Bild: Taru Laakkonen, Finlands sjöhistoriska museum 2014.
Havet är alltid nyckfullt, men dessutom har sjöfarten och sjöfarare ofta också varit de första att möta stormar orsakade av ekonomiska konjunkturer och internationella relationer. I synnerhet det sistnämnda fick även finländska sjömän lära sig den hårda vägen under andra världskriget, när obevekliga naturkrafter verkade blekna inför de förstörelsekrafter som människan släppt lös.

När världen steg för steg övergick i kaos skyddades handelsfartygen varken av sin civila status eller sin neutralitet. Faran kunde lura både under ytan (u-båtar) och i luften (militärflygplan) och när haven minerades och fartygsleder stängdes ströps sjötrafiken åt ytterligare. Allt som allt förlorade Finland 77 handelsfartyg i andra världskriget. Uppskattningarna om antalet sjömän som omkommit varierar från 279 till 343.

Förutom den omedelbara livsfaran riskerade civila sjöfarare också att interneras till arbets- och koncentrationsläger. Detta var en följd av de växlande allianserna, eftersom sjömän från en fiendestat jämställdes med fiendens stridsstyrkor. Under andra världskriget internerades fler än 1 700 finländska sjömän på europeiska och internationella vatten. Av dem dog 48 på lägren.

I slutet av 1930-talet lockade världshaven tjugoåringen Pentti Aksel Leponiemi (1917–2002). Det var inte fråga om en ung mans infall; Leponiemi hade redan hunnit skaffa sig erfarenhet till sjöss bland annat under sin tjänstgöring i sjöbevakningsväsendet och på legendariska Suomen Joutsen som då var flottans skolfartyg. Leponiemis karriär till havs började bra men avbröts dock oväntat i februari 1942 i Bombay i Brittiska Indien. När det svenskägda fraktfartyget m/s Peiping anlöpte miljonstadens hamn förpassades de finländska sjömännen, som enligt det brittiska imperiets syn på saken hade valt fel sida, först till förhör och sedan utan vidare förklaringar till fånglägret i Dehradun. Lättmatros Leponiemis påtvingande odyssé till foten av Himalaya fortsatte ända fram till juli 1946, men i själva verket hade han tur: den tyska u-båten U-66 sänkte m/s Peiping på Atlanten endast ett drygt halvår efter att finländarna hade gått längs landgången till krigsfångenskap.

Även om fångarna enligt Leponiemi behandlades tämligen humant på lägret, var den fyra år långa fångenskapen och den ständiga osäkerheten om framtiden en tuff upplevelse som fick den unge mannen att åldras i förtid. Med ett positivt sinnelag kunde han ändå även hitta något positivt med tiden på lägret och på tillgodosidan satte Leponiemi åtminstone att hans språkkunskaper förbättrades på lägret där fångar med 17 olika nationaliteter vistades. Däremot hade han inga varma minnen av arbetsstraffen i spadarbete, som skärptes på grund av flyktförsök, trots att tropikhatten utan tvekan kom till flitig användning.

Efter hemkomsten avlade Leponiemi understyrmans- och styrmansexamen och slutligen, 1961, sjökaptensexamen vid Sjöfartsskolan i Kotka. Efter 1965 fortsatte Leponiemi sin karriär som arbetsledare på Valmet Oy:s docka i Helsingfors, varifrån han pensionerades 1982. Leponiemi vilade dock inte på lagrarna, utan avlade studentexamen vid 66 års ålder och återupptog sina språk- och matematikstudier som han inlett i Dehradun. Dessa fortsatte han med fram till sin död. Pentti Leponiemi var medlem i bland annat krigsfångeföreningen Sotavangit ry och han var en av Kaphornarna, de få finländska sjökaptenerna som seglat runt Kap Horn med segelfartyg.

Pentti Leponiemi använde tropikhjälmen som syns på bilden under sin internering på fånglägret i Dehradun. Hjälmen hör till Finlands sjöhistoriska museums föremålssamling och är för närvarande inte utställd.

Timo Kunttu

Källor:

Helsingin Sanomat 26.1.1999. Sotavankien outo tie vei Intiaan. https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000003774106.html

Helsingin Sanomat 26.1.1999. ”Valkoinen mies oli herra vankinakin”
https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000003774107.html

Kärki, Joonas 2015. Suomalaiset kauppalaivat toisessa maailmansodassa. Sodan vaikutukset
kauppamerenkulkuun. Slutarbete för sjökaptensexamen vid Kymmenedalens yrkeshögskola.

Larsson, Artur 2013. MS Peiping 1st-hand account by Artur Larsson. http://ericwiberg.com/2014/03/ms-peiping-1st-hand-account-by-artur-larsson-sunk-u-66markworth-9-sept-1942-sargasso-sea

Nylund, Sven-Erik 2008. Suomalaisten merimiesten internoinnit toisen maailmansodan aikana. I verket Lars Westerlund (red.) Sotavangit ja internoidut. Kansallisarkiston artikkelikirja. Helsingfors: Riksarkivet.
Finlands sjöhistoriska museums dokumentsamlingar. SMMA200205:1-17, sjökapten Pentti Leponiemis papper och tidningsurklipp.