Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Augusti 2003


Bakmaskin


Bakmaskin
Foto: Markku Haverinen, Museiverket


Nedan följer ett av de mest omtyckta brödrecepten som kommer från familjen som donerat maskinen:

3 dl. vatten
2 msk olja
1 msk sirap
4 1/2 dl vetemjöl
2 dl kornmjöl
1 tsk salt
1 dl grovt rågmjöl
1 tsk muskot
1/2 dl havrekli
1 1/2 tsk torrjäst
1 tsk rörsocker
Gräddas med normal inställning
I mitten av 1980-talet dök en ny hushållsmaskin upp i finländarnas kök. Den fick heta bakmaskin och skulle utföra alla arbetsskeden vid ett brödbak, från knådning till gräddning helt automatiskt. Denna nyhet slog dock inte igenom på allvar. Många upplevde det som om det bröd som bakades med maskin inte var något "riktigt" bröd. Attityden återspeglar väl den uppfattning man har haft om brödet. Brödet har i gångna tider haft en central ställning i vår matkultur, det har betraktats nästan som något heligt. Bakmaskinerna såldes inte så bra som man hade önskat och man måste snart sälja dem på realisation.

Hösten 1989 startade en livlig debatt om matpriserna och ett viktigt tema var det höga priset på bröd jämfört med många andra länder. Man gick mer eller mindre in för spontana brödköpsstrejker. Med dem ville man fästa uppmärksamheten vid matens pris. Efterfrågan på brödmaskiner ökade i svindlande fart som ett resultat av debatten. Under julen såldes alla maskiner slut och boomen fortsatte ett par år framåt. I bästa fall fanns det en brödmaskin i vart tionde hushåll i början av 1990-talet. Därefter avtog försäljningen nästan helt och ett flertal märken avlägsnades från marknaden. Idag är det rätt sällsynt att använda bakmaskin, vilket beror på att utbudet av färskt bröd har blivit bättre och på att butikerna själva gräddar sitt bröd och på att olika halvfabrikat och frysprodukter som kan gräddas färdiga hemma, har slagit igenom på marknaden.

Månadens föremål är en japansktillverkad bakmaskin av märket Melissa. Den har köpts i december 1990 dvs. just vid den tid då bakmaskinerna användes som flitigast. Den familj som var ägare till bakmaskinen använde den fram till år 1995 sammanlagt ca 800 gånger. Man bakade bröd, kakor, kokade ris, gjorde deg och sylt med den. Det var i första hand herrn i huset som ivrigt hittade på egna recept och nya användningssätt för maskinen. Maskinen hade på förhand inställda program för ljust basbröd, för bröd med russin och nötter i, franskbröd, mjuka kakor och för deg och sylt. Dessutom fanns ett snabbprogram, med vilket man kunde baka bröd på en timme. Man kunde välja mellan tre gräddningsgrader: ljust, mörkt och normal. Programmen kunde startas med ett tidur så att brödet kunde bakas t.ex. på natten med billig nattelektricitet.

Risto Hakomäki