Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Maj 2003


Bältegehäng


Bältegehäng

Bältegehäng
Bältegehäng från Pyhäjärvi fanns på utställning Skatter från Karelen. Wiborgs Nation 350 år i Finlands nationalmuseum 4.4. - 27.7.2003. Bilder: Markku Haverinen, Museiverket
De finska forndikterna, där det sjungs om ungmörs bälten med brons- och tennprydnader, har bevarat en bild av renässanskvinnans dräkt. Till kvinnodräkten hörde på 1500-talet ett med metallbeslag dekorerat löst bälte, vars långa ända dekorerats med ett beslag eller en krok, som fästs vid midjan. Vid bältet hängdes personliga bruksföremål: en kniv, ett nåletui, en börs, en örslev o.s.v.

Vyölliset buros af qvinnorna hängande vid bältet. Vid den platta kroken (vyölliskokka), som är fästad vid bältet, hänger först en storhålig rund messingsskifva (vyöllispyörä), i hvars kanthål äro fästade dubbla S-formiga messingsband, som upphöra messingsringar. Vid den sistnämnda åter hänga från ledervand en knifslida (tuppi), en liten penningpung (kukkaro) af läder och en nålbössa af messing (nielisputki). I slidan hvilar en lite knif (veitsi). Pungen tillslöts såväl med perlprydda snören, som med ett kort messingsrör eller hylsa (suilliset), hvarifrån nedhängde små messingsstycken (helttuset). I pungen förvarades penningar, ringar och andra små dyrbarheter. I det genom nålbössan lopande bandet, hvarvid nedtill var fästad en ornerad messingsbit hängde bärare, instuckos synålar med tillhörande tråd. I bredd med slidan, pungen och nålbössan hängde stundom äfven en messingskam och sykrok, äfven den sistnämnda af messing.
(Katalog öfver Finska Studentafdelningarnas Etnografiska samlingar av år 1883)


Dylika delar av bältegehäng - kniv, nåletui d.v.s. nielisputki och hylsa eller suillinen - hörde redan under järnåldern till kedjegarnityren på kvinnodräkten. Formen på hylsorna i kedjegarnityren bevarades i hylsorna likadana i åtminstone 600 år.

Handeln med Lybeck riktades på 1500-talet inom Östersjöområdet till Riga, Åbo ja Viborg. Handelsvarorna, som spreds via Viborg, inverkade på den karelska dräktkulturen. Bl.a. år 1593 importerades över 60 dussin messingsprydda bälten för kvinnor, män och barn.

Pirkko Sihvo