Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Mars 2003


Brödhyvel


Brödhyveln

Brödhyveln
Brödhyveln på bilden har tillverkats på 1800-talet och kommer från Kiikka (nuv. Äetsä) i sydvästra Birkaland. Bilder: Matti Huuhka, Museiverket

"Bröd finns om man bara hade tänder" Nousiainen

Bakningen av bröd bland folket i Finland kunde ännu på 1800-talet tydligt indelas i två olika grupper: den östra med mjukt rågbröd och den västra med hårt rågbröd. När man i östra Finland bakade bröd minst en gång i veckan brukade man i västra Finland baka endast två gånger om året; på hösten efter tröskningen och på våren efter att vattenkvarnarna i bäckarna åter hade börjat gå runt. De tunna hålkakorna, som var resultatet av ett storbak som kunde t.o.m. ta en vecka, hängdes upp i taksparrarna för att torka. Därefter flyttades brödet till förrådet för att förvaras i lådor.

Under förvaringen torkade brödet och blev allt hårdare. De allra tunnaste och hårdaste bröden fanns i Egentliga Finland. Alldeles extra hårt var barkbrödet som man åt i en del trakter även om det inte ens rådde någon egentlig brist på spannmål. För människor med dåliga tänder var det problematiskt att äta hårt bröd. Då var man tvungen att fast med "puukko" skära bitar av brödet. Bitarna kunde man sedan sätta i en soppa eller i annan varm mat för att mjukna. Av de torra brödbitarna hittade man också på egna maträtter. Av dem är "brödsoppan" den mest bekanta. De som hade dåliga tänder längtade dock efter den riktiga surbrödssmaken som inte fanns hos det uppblötta brödet.

För att få lämpligt tunna skivor av det hårda brödet för en tandlös mun behövde man en speciell brödhyvel. Den var en enkel hyvel med ett bett av järn. Hyveln placerades med ryggsidan neråt på ett bord eller en bänk. Hyveln kunde skruvas fast vid bordslisten eller ett annat underlag. Under den lade man en handduk på vilken brödskivorna föll ner. En mera utvecklad modell av hyveln hade en särskild låda där brödbitarna föll ner. Det var vanligt att i stället för brödhyveln använda vanliga hyvlar som i normala fall användes för snickeriarbeten och som fästes vid hyvelbänken med ryggsidan neråt. Ibland använde man också brödhyveln för att skära skivor av hemlagad ost som hade torkat.

Månadens föremål är en brödhyvel som tillverkats på 1800-talet och kommer från Kiikka (nuv. Äetsä) i sydvästra Birkaland.

Risto Hakomäki