Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Januari 2003


Pilli-Hermans klarinett


Pilli-Hermanni
Herman Saxberg med en klarinett som möjligen är fabrikstillverkad.
Fotografiet i privat ägo.
År 1931 inlöstes till Finlands nationalmuseums samlingar en klarinett, som enligt traditionen var den kände spelmannen och folkdiktaren från Keuru, Herman Saxbergs så kallad Pilli-Hermans (1830 - 1909) egenhändigt tillverkade instrument.

Klarinetten var byggd helt och hållet av trä och som material har man använt en eller gran med långsamt uppväxttid. Instrumentets fem klaffar har tillverkats av rödbok och rönn. Klarinettens munstycke fattas, men skyddet finns kvar. Instrumentet har sammanlagt 7 + 1 fingerhål.

Världens äldsta kända klarinett är från 1710. Den byggdes av Jakob Denner från Nürnberg. Den nya instrumenttypen blev snabbt populär främst i militärmusikerkretsar. Det tidigaste omnämnandet om förekomsten av klarinett i Finland är från 1771. Då hade enligt vad som sades kommendören för Björneborgs regemente skaffat sig två exemplar av instrumentet till sitt regemente.

Inom folkmusiken blev klarinetten känd vid sekelskiftet 1700 - 1800. Den blev då ett instrument som man använde främst vid bröllop i västra och södra Finland. De tidigaste spelmännen måste antingen själva bygga sina instrument eller vända sig till någon känd instrumentmakare. Förebilder var de fabrikstillverkade instrumenten som man hade sett hos militärmusiker.

Tidsperioden 1850 - 1920 anses vara den folkliga klarinettmusikens guldålder. Härefter började klarinetten bli allt mindre populär inom folkmusiken. En förklaring till det har ansetts vara den allmänt spridda uppfattningen bland folket om att det var farligt för lungorna att blåsa i instrument och att man t.o.m. kunde få lungsot av det.

"Pilli-Herman" som var känd för att skickligt kunna hantera klarinett åkte omkring ända till Sydösterbotten för att spela på bröllop. Han var också en skicklig textförfattare. I texterna skildrar han på ett levande sätt tidens händelser samt seder och bruk. Den mest kända av hans sångtexter är en visa som handlar om det kejserliga manifestet från 1866, enligt vilket hembränningen förbjöds: "År 66 fick vi en ny lag, den förbjöd oss göra hembränd sprit och supa varje dag" (fri övers.)

Klarinetten finns till påseende i basutställningen Ett land och dess folk i rummet 220 på museets 2:a våning.

Raila Kataja