Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - September 2008


Virkat täcke


Virkattu peite
Ett virkat täcke, som har gjorts av Siina Rinne från Vittis 1886. Bilder: Museiverket (Klicka på bilderna för större versioner)

Peite selitenumeroineen
Ett virkat täcke, som har gjorts av Siina Rinne från Vittis 1886.

År 1914 utökades Nationalmuseets samlingar med ett virkat täcke, som har gjorts av Siina Rinne från Vittis. Täcket är alltigenom mönstrat med fantasifulla djur- och människogestalter samt med växt- och byggnadsmotiv. Med täcket, som blev färdigt år 1886, följde ett litet häfte, där täckets tillverkare har i 141 verser noggrant beskrivit vad varje mönstermotiv betyder.

Siina (med dopnamnen Eufrosyyne Josefina) föddes 19.10.1859 på Huhkola gård i Vittis som det femte barnet till drängen Juho Matinpoika och hans hustru Anna Elisabeth Tuomontytär. Då Siina var ca tio år gammal flyttade hon med sina föräldrar till Savijoki torp i Huhkola. I det skedet tog familjen namnet Savijoki som släktnamn efter torpet. År 1901 tog Siina i bruk namnet Rinne sedan hon flyttat till ett hemman som hörde till prästgården. I Vittis var Siina dock bäst känd som Mommas Siina.

Siina började väva tyger som tjugoåring, varefter hon var väverska både på prästgården i Vittis som på andra gårdar i socknen. För tygerna som hon vävde designade hon mönster med olika figurer och arbetskrävande motiv. Fr.o.m. år 1880 förde Siina bok över de arbeten som hon hade vävt. Enligt dessa anteckningar vävde hon 17 128 alnar (ca 240 m) linnetyg och 12 597 alnar  (ca 177 m) ylletyg under 30 år. Att väva tyg var dock endast en del av den mångsidigt handarbetskunniga Siinas produktion. Hon tillverkade även ryor, fällar, täcken, yllekjolar och - blusar, strumpor, mössor, vantar och penningbörsar samt gjorde andra virknings- och vävningsarbeten.

Mot slutet av sin levnad bodde Siina i ett litet pörte vid Karhula föreningshus i Lauttakylä. Siina hade med åren blivit blind och hennes två år yngre syster Tilta (Matilda Jokinen) skötte hushållet för henne. Siina Rinne dog 15.4.1940.

Från samma tid har Siinas färdigheter i handarbete beskrivits i ett brev som prosten i Vittis, Vilhelm Lindstedt 24.2.1914 sänt till museet: "För övrigt kan jag meddela, att Siina Rinne är ett verkligt geni i fråga om vävning. De tyger som hon har vävt är kända här på orten och de är ibland riktiga mästerverk. -- Det är märkligt att se, hur hon efter att ha sett tyget genast kan väva efter ett visst mönster. Ett tu tre har hon vävstolen i gång och sitter där och trampar på sina 12-15-18  trampor utan att göra ett enda misstag. Utan det minsta huvudbry. Dessutom är hon helt en "selv made woman" som inte fått den minsta undervisning."

Dikten som Siina Rinne sänt med täcket har hon daterat 28.3.1914.  Då hon skrev dikten visste hon redan att hennes täcke var på väg till museet. Så blev även detta skede antecknat som en dikt: Ylletäcket här kan ses i museet i Helsingfors, infört som ett fornminne i en god bok."  Vid sidan av dikten har Siina Rinne även bifogat en förklaring till figurerna på täcket. Enligt Siinas egen utsago är de följande:

"Tankar ur fantasin

Det första bildfältet visar en familj efter arbetet på höängen. I det andra fältet finns krokodiler. Årtalet mitt bland krokodilerna avser det år, då det var solförmörkelse. Tredje fältet handlar om Josefs dröm, här ses solen och 11 stjärnor.  Sex stjärnor och en sol i den ena ändan av täcket och fem stjärnor i den andra. Solen har avbildats så att den visar solförmörkelsen det år som årtalet ovanför solen visar. Fjärde fältet visar egyptiernas boplatser vid Faraos hov. I mitten avbildas Josef i fångenskap. Femte fältet visar egyptiernas handel på fartyg. I mitten av fartygen finns de fyra väderstrecken. Sjätte fältet visar slavhandel i Afrika. Männen har sålt sina hustrur som slavar och hustrurna sitter fängslade i kamrar. Sjunde fältet visar Potifars hustru ensam i sitt rum mitt i trädgården. Åttonde fältet visar Jakobs boskap i Sikem. Nionde fältet visar ismaeliter som har kommit för att köpa Josef. Tionde fältet beskriver hustrurna till Jakobs söner. De har avbildats upp och ner. Elfte fältet visar isbjörnar och ormar. Isbjörnarna har bitit en pojke mitt itu, när han gått ut på jakt. Tolfte fältet beskriver Elefanter i Indiens urskogar. Urskogen är på täcket avbildat med röda figurer och den svarta linjen ovanför elefanterna. Trettonde fältet beskriver Sahara öknen. Där växer ynkliga växter och en del risväxter. Sahara öknen har fått brun färg. I den ena ändan av täcket står det Herrens fruktan är visheten. Med stöd av de orden har hela täcket gjorts. I den andra ändan står namnet Eufrosyyne Savijoki. Bredvid finns ett månskensbarn. Det har avbildats upp och ner. Sagan berättar om hur en pojke gick för att tjära månen och blev hängande i den.

Raila Kataja