Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Augusti 2009


Ikon


Ikon
Rysk Gudsmodern-ikon.
Bilder: Museiverket (Klicka på bilderna för större versioner)

Ikon
Rysk Gudsmodern-ikon med silverbeklädnad.

Gudsmodern från Sissia - eller enbart en Rafael-kopia?


Den västerländska målarkonsten har då och då satt sin prägel på ikonkonsten. De mest betydelsefulla och högklassiga exemplen på detta torde vara Simon Usjakovs produktion i Ryssland på 1600-talet och den s.k. kretensiska skolan som blomstrade på 1500-1700-talen.

Den kretensiska skolan utgör en gemensam nämnare för ca hundra ikonmålares stil. Dessa har visserligen inte varit verksamma endast på Kreta utan i hela republiken Venedig, till vilken även Kreta dåförtiden hörde, dvs. på Adriatiska havets östkust, öarna i Joniska havet, Cypern, och även på grekiska fastlandet, södra Balkan, södra Italien och på Sicilien och även i själva Venedig och i Rom.

Denna ryska ikon är ett exempel på hur ikonmålaren har inspirerats av 1800-talets akademiska konst i Ryssland och genom denna tillägnat sig det västerländska inflytandet. Ikonen representerar inte någon traditionell ikontyp, ty det är fråga om en kopia eller en nytolkning i ikonliknande stil av Rafaels år 1514 målade Madonna della sedia (Madonna della seggiola).

Rafaels målning som hör till hans mest omtyckta finns i Pitti-palatsets museum i Firenze. I förbigående kan nämnas att även västerländska konstnärer som t.ex. den unge Nicolas Poussin har utnyttjat samma målning av Rafael i sin målning föreställande den Heliga familjen.

Madonna della sedia har även fungerat som modell för en riktig, en rätt sällsynt ikontyp, Gudsmodern från Sissia (Panagia Sissiotissa), som i första hand påträffas i Grekland under 1700-1800-talen.

Prototypen för Gudsmodern från Sissia är en ikon målad år 1700 av Stephanos Tzankarola, som varit verksam på Kreta. Tzankarolas (verksam 1680-1710) släkt kom från Venedig och hade flyttat till Kreta antagligen på 1500-talet. Av den prästutbildade Tzankarolas ikoner är ca 20 st. kända. Tzankarola med sina italienska rötter torde delvis vara förklaringen till att han hittade Rafael som förebild för ikoner.

Som för flera Gudsmodern-ikoner har ikontypen för Gudsmodern från Sissia - trots sitt kända historiska ursprung - typiskt nog kopplats ihop med evangelisten Lukas' legendariska verksamhet som ikonmålare: Lukas som till sitt civila yrke var läkare, har enligt traditionen även målat de första ikonerna föreställande Gudsmodern och Jesusbarnet.

I den här ryska ikonen har den sittande Maria samma bakåtlutande ställning som i Rafaels målning, där den följer målningens runda form. Likaså motsvarar stolen och Johannes Förelöparens (Johannes Döparens) plats till höger och händernas ställning ursprungsbilden. Däremot har Josef lagts till i ikonen samtidigt som Johannes har gjorts till en vuxen man, lättare att identifiera - den "puttoaktige" lille Johannes i Rafaels målning hör inte hemma i ikonernas bildspråk.

Den ryske guldsmeden P. A. Ovtsjinnikov arbetade i Moskva och hade en filial i S:t Petersburg, öppnad 1873. Eftersom i ikonens silverbeklädnad finns Ovtsjinnikovs stämpel från denna filial, kan ikonen således ha målats tidigast på 1870-talet.

Om man vill förena ikonen med en existerande ikontyp blir det då närmast fråga om Gudsmodern från Sissia. Eftersom ikonen i alla fall har målats sent och står utanför kretensiskt inflytande är den "endast "en tillämpning i ikonliknande stil av Rafaels målning. Ikonen som hör till Tullverkets samling är av okänt ursprung.

Jouni Kuurne