Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Augusti 2011


David Beck: Porträtt av Jakob De la Gardie

 
Porträtt av Jakob De la Gardie.
Foto: Markku Haverinen, Museiverket
(Klicka på bilden för större version)
Greve Jakob Pontusson De la Gardie (1583-1652) var en av Sveriges viktiga soldater och förvaltningstjänstemän på 1600-talet. Han tillhörde en av Sveriges förnämsta släkter, hans mor var naturlig (utomäktenskaplig) dotter till kung Johan III. Som 18-åring deltog De la Gardie i Karl IX:s fälttåg i Livland, och därefter knöts hans militära karriär till relationerna mellan Sverige, Baltikum och Ryssland. Efter att ha hållits som fånge i Polen under fem år tjänstgjorde De la Gardie i Nederländerna under Moritz av Oranien.

Under åren 1609-1614 ledde han de svenska trupperna först som medhjälpare till Rysslands tsar mot Polen, sedan mot Ryssland, varvid Sverige erövrade nya områden i Ingermanland och på Karelska näset. De la Gardie var en av de svenska ombuden vid freden i Stolbova år 1617. Till följd av freden sträckte sig Sveriges område till Baltikum.

År 1619 utnämndes De la Gardie till ståthållare över fästningen i Reval (Tallinn), 1622 till generalguvernör i Livland, och han deltog i krigsoperationer där bl.a. Dorpat (Tartu) erövrades år 1625. Tre år senare kallades han tillbaka till Stockholm, där han sedan bl.a. organiserade krigsrätt (senare krigskollegiet) och var dess president från och med år 1646.

I porträttet möts åskådaren av Jakob De la Gardies stränga och beslutsamma blick - som visserligen var förmodligen nästan blind när porträttet målades. Han är klädd i en halvrustning och har den breda skjortkragen vikt över den. Det långa raka håret faller ner på ryggen, mustaschspetsarna är vända uppåt och i motsats till det dåtida modet är hakskägget jämnbrett. Speciellt anmärkningsvärd är den finkänsliga avbildningen av ansiktet och högra handen. I bakgrunden till höger lyser horisonten som färgas av aftonrodnaden, till vänster finns ett förhänge.

Den ståtliga ramen, som eventuellt härstammar från 1700-talet, är dekorerad med en grevlig krona, samt en kommendörstav och lagerblad, som hänvisar till Jakob De la Gardies karriär i det militära. Drottning Kristinas hovgravör Jeremias Falck har 1652, året då Jakob De la Gardie dog, gjort ett kopparstick antingen enligt detta porträtt eller ett porträtt som finns på Maltesholms slott i Skåne.

Nederländska David Beck (1621-1656) var en av de utländska konstnärererna som tjänstgjorde för drottning Kristina. Många av dem kom till landet anställda av högadeln (David Klöcker i C. G. Wrangels, Nicolas Vallari i M. G. De la Gardies tjänst), men Beck, som var verksam i Stockholm åren 1647-1651, var i kronans tjänst. Samtidigt gjorde han beställningsarbeten även åt andra, såsom åt arvfurste Karl Gustav och änkedrottning Maria Eleonora.

David Beck kom till Sverige tydligen från det franska hovet våren 1647. Beck som hade varit Anton van Dycks elev i London var karriärmässigt nära anknuten till drottning Kristina. Han målade porträtt förutom av drottningen, också av flera kungligheter i grannländerna för drottning Kristinas konstsamling. Beck beviljades pass hösten 1651 för en utlandsresa. Avsikten var att måla och byta porträtt mellan hoven, som var vanligt, men resan hade förmodligen också andra diplomatiska syften.

Efter att ha rest utomlands återvände Beck inte till Sverige, men år 1656 var han åter i drottning Kristinas tjänst i Rom och följde henne till Frankrike. Efter det reste Beck till sitt hemland, där han dog den 20 december 1656. Enligt en biografi från 1700-talets början blev han förgiftad.

David Beck målade porträtt av många svenska fältherrar, bl.a. Arvid Wittenberg, Hans Christofer von Königsmarck - vars porträtt försvann till Rom med drottning Kristina - och Gustaf Horn. Porträttet av Jakob De la Gardie gjordes förmodligen på privat beställning, och förblev därför länge i släktens ägo. Porträttet har i sinom tid kanske prytt Jakob De la Gardies palats i Stockholm eller Jakobsdals (nuförtiden Ulriksdal) slott utanför huvudstaden. Den har gått i arv till modellens sonsons sondotter Hedvig Ulrika, som ingick äktenskap med G. M. Armfelt år 1785. Finlands nationalmuseum har fått målningen som testamentsdonation av deras sonsons son.

Jouni Kuurne