Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Juni 2013


Hans förskräcklighet och mynten från år 1840


Kuva 1
På 3-kopeks kopparmyntet finns någon avbildad - vem? Bilder: Outi Järvinen, Museiverket.

Kuva 2a
Ett 12 rubels platinamynt med spegelyta från år 1840, ett av de tre kända exemplaren.


Kuva 2b

År 1935 överlämnade finansministeriet en samling mynt och medaljer från ryska tiden till myntkabinettet i Nationalmuseum. Föremålen hade tidigare bevarats i ministeriets arkiv. Bland dem finns en komplett serie ryska mynt från år 1840. Mynten i guld, platina, silver och koppar är alla provexemplar med spegelyta. Till den ryska myntserien på den tiden hörde hela 19 olika valörer. T.ex. fanns det sex kopparmynt (¼, ½, 1, 2, 3, 5 kopek) och tre platinamynt (3, 6, 12 rubel). Få känner idag till att det i Finland i tiderna har använts platinamynt.

Provserien hade från början skickats till senaten i Finland av en mycket simpel orsak. I Ryssland hade man nyligen genomfört en penningreform och nu trädde den i kraft även i Finland. En broschyr om de nya mynten publicerades: Underrättelse för menige man, angående de myntslag, som ifrån 1841 års början försättas uti omlopp i Finland. I häftet beskrevs alla de ovannämnda 19 mynten.

Reformen av år 1840 kallades för "myntrealisation", då den återställde det verkliga metallvärdet till papperspengarna. En överdriven sedeltryckning som pågått i flera årtionden hade med tiden lett till att sedlarna var värda endast en tredjedel av silvermyntens värde. Nu inlöstes de gamla sedlarna och ersattes med nya, vars värde i förhållande till silvret var 1:1. Förnyelsens genomförande var inget enkelt ärende - man måste be ryska staten om ett lån - och finanschef L.G. von Haartman fick arbeta hårt för saken. Han var känd som en sträng man: utgående från hans ställning skulle han tilltalas "hans excellens", men i historien har han närmast levt kvar enligt sitt smeknamn "hans förskräcklighet".

Jag kom att tänka på Haartman då jag första gången såg dessa mynt. Detta kom sig inte enbart av sakliga grunder, utan också av att jag på 3-kopeks kopparmyntet upptäckte en graffiti: någon har med en nålspets ristat in profilen av en man på myntets släta yta. Den urskiljs rätt svagt och är enbart en halv centimeter hög (bild 1). Naturligtvis är det enbart en karikatyr, som i princip kan föreställa vem som helst, till exempel en skallig kamrer med glasögon. Det är ändå lockande att föreställa sig en uttråkad senatskopist som förevigade sin förskräckliga förmans drag.

Myntserien har också annat än kulturhistoriskt värde. Platinamynten av år 1840 (bild 2) har enligt rysk litteratur slagits endast i ett exemplar av varje. Då R. Doty, chefen för numismatiska avdelningen i det amerikanska nationalmuseet (Smithsonian Institution i Washington), besökte Helsingfors kunde han ändå berätta, att man i verkligheten känner till tre platinaserier, varav en i Washington. Mynt av denna sällsynthetsgrad har speciellt under de senaste åren, efter sovjettiden, varit väldigt eftersökta bland rika samlare. I myntkabinettet har man strävat till att ta väl hand om myntserien från år 1840, med graffiti och allt.

Tuukka Talvio