Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Februari 2013


Stormannaglas

J. L. Runeberg


Runeberg lasit puoli1
Runebergglasets framsida och motsatta sida. Foto: Museiverket / Jan Lindroth.


Runeberg lasit puoli2

På Runebergglasets sidor finns liljekonvaljer. Foto: Museiverket / Jan Lindroth.


Runeberg rintakuva

Runebergs bild spreds vitt under den senare hälften av 1800-talet bl.a. i form av gipskopior av byster. Denna gipsbyst är gjord med C.E. Sjöstrands skulptur från 1857 som modell. Foto: Museiverket / Jan Lindroth.



Den femte februari firar vi Runebergsdagen. Nationalskalden Johan Ludvig Runebergs (1804-1877) födelsedag började firas i stor skala redan under diktarens livstid. Från och med Runebergs 50-års dag ordnades det offentliga tillställningar till diktarens ära på hans födelsedag. Runebergsfester började småningom ordnas överallt i landet och hans födelsedag omnämndes varje år i tidningarna. På Runebergs 70-års dag 1874 ordnades medborgarfester förutom i hela Finland, även på många orter i Sverige.

J.L. Runebergs verk, såsom Fänrik Ståls sägner, Bonden Paavo, Elgskyttarne och naturligtvis Vårt land som ingår i Fänrik Ståls sägner, utgör en viktig del av det finländska bildningsarvet. Runebergs dikttolkningar upplevdes från första början som djupt finländska även om diktaren skrev på svenska. Mot slutet av 1800-talet var diktaren och hans verk föremål för ständigt växande hyllning, till och med dyrkan. Denna dyrkan tog sig bl.a. uttryck i offentliga statyer av Runeberg som restes i Helsingfors och Borgå. Porträtt av diktaren, till exempel gipskopior av byster och kopior av fotografier, spreds till skolor, ämbetsverk och privathem i hela landet.

Att avbilda finländska stormän även på glas var en nationell meningsyttring som hade sitt upphov i förtrycksperioden. De glasserier med vapen och stormän som finländska glasbruk tillverkade från och med slutet av 1800-talet utgjorde en viktig del av det kulturpolitiska passiva motståndet. Dessa glasserier var på sin tid viktiga för att skapa och utveckla den finländska identiteten och självkänslan samt finskhetstanken. Det var ju fråga om tämligen förmånligt, halvindustriellt framställt glas som inte bara de bildade klasserna utan även det vanliga folket hade råd att köpa. I hemmen påminde stormännen avbildade på brukskärl om vem som var de viktigaste uppbyggarna av de hotade nationella värderingarna.

I C. Nordstedts glassamling, som hör till Finlands nationalmuseums samlingar, finns två likadana pressglas med en bild på J.L. Runeberg. Glasen är en av modellerna i Iittala glasbruks stormannaserie. Glasen är tillverkade 1904. Stormannaglasen tillverkades från och med 1903 och vid sidan om Runeberg avbildades även bl.a. Lönnrot, Topelius och Snellman på glas. Med Runebergmotivet tillverkades också en glasassiett.

På Runebergglaset avbildas diktaren i sidoprofil enligt den reliefbild som skapades av C.E. Sjöstrand 1863. På vardera sidan av porträttet finns en liljekonvalj och på den motsatta sidan ett stiliserat lyramotiv. Under reliefen står det J.L. RUNEBERG.

Runebergglaset jämte de övriga stormannaglasen visas på Nationalmuseets utställning En protest - Porträtt av stormän och vapenassietter i pressat glas i rum 215 i 2:a våning, fram till den 31 mars 2013.

Satu Frondelius

Källor:
Erkki Fredrikson: Lasiin prässättyä protestia. Suurmieslaseja ja vaakuna-asetteja. Utställningskatalog 2012.
Agneta Rahikainen: Johan Ludvig och Fredrika Runeberg: en bildbiografi. SLS 2004.
Risto Rekola: Pohdintoja suomalaisesta vaakunalasista. En artikel i Finlands glasmuseums vänner r.f.:s årsberättelse 2010.