Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Huvudbyggnaden


Byggnadernas välavvägda disposition och tilltalande proportioner ger slottet en högtidlig karaktär. Den karga vitrappade tegelmuren, som delas upp av fönsteraxlarna, står på en stenfot av regelbundet huggna sandstenar. Den ståtliga sandstensportalen, konsolraden som stöder taklisten och taktrianglarna utgör fasadernas enda utsmyckning. Det höga s.k. holländska valmtaket är spånbeklätt. Enligt gamla bilder har det överst på takåsen funnits en lanternin försedd med en tornklocka.

Dessutom har skorstenar som var förenade med de öppna 1600-tals spisarnas rökfång stuckit upp genom vattentaket och avtecknar sig högt mot himlen.

Flygelbyggnaderna har haft ett likadant holländskt sadeltak som Villnäs kyrka fortfarande har (jfr. bilden av Villnäs i festsalen). Den nuvarande valmade sadeltaksformen kom till under reparationen på 1770-talet. Fönstren är uppdelade i 16 små rutor från rokokotiden. Fasadernas ankarjärn är från 1600-talet.

Slottets kök och bagarstuga var ända till 1792 belägna i den högra eller nordvästra flygeln. Den vänstra eller sydöstra flygeln är möjligen äldre än de övriga byggnaderna.


Kartano ja kartanotie syksylläKuva: Museovirasto
Foto: Museiverket


Huvudbyggnadens interiör

Källarna

En bred trappa leder från hallen i bottenvåningen till källarna som är belägna under karaktärsbyggnadens sydöstra del. Källarna vilar på berggrund och omfattar tre rymliga rum med korsvalv uppburna av tegelpelare samt en liten källare med tunnvalv. Bredvid denna finns en spiraltrappa som leder upp till tredje våningen.

Bostadsvåningarna

Fastän Villnäs slott arkitektoniskt sett närmast representerar holländsk senrenässans, följer användningen av slottets olika våningar den medeltida traditionen. Första våningen eller bottenvåningen har omfattat slotts- och tjänstefolkets vardagsrum samt ekonomi- och förrådsutrymmen. Av säkerhetsskäl hade slottet endast en utgång, nämligen huvudingången från mitthallen till den inre slottsgården. Andra våningen har varit herrskapets egentliga bostadsvåning och tredje våningen åter festvåning

I princip upprepas samma grundplan i var och en av slottets tre våningar. Våningarna förenas av en trappuppgång med låga korsvalv, som leder upp från entréhallens vänstra sida, och av en spiraltrappa som använts av tjänstefolket.

Lösöre

Av Villnäs gamla lösöre har endast en liten del bevarats. Man vet ingenting om möbleringen under Flemingarnas tid, även om man kan anta, att de "rika Flemingarna" också gett sitt slott en förnämlig inredning. En del av släkten Mannerheims lösöre har följt med då slottet bytt ägare och har sedan donerats till Villnäs av fru Inkeri Hovinen och överste Viljo Hovinen.

Dessutom har inredningen kompletterats av föremål som Nationalmuseum redan tidigare köpt av släkten Mannerheim på Villnäs och av möbler, som härstammar från västfinländska herrgårdar och kan antas likna dem som i tiden använts på Villnäs. Fotografier av föremål som tidigare funnits på Villnäs och vilka nu återfinns i friherre Augustin Mannerheims ägo i Sverige (Grensholm, Vånga) har underlättat inredningen av de rum, som visas i det skick de hade under släkten Mannerheims tid. Detsamma gäller friherre August Mannerheims (1805 - 1876) akvareller som illustrerar livet på Villnäs under 1830-talet samt greve C.E.Mannerheims bouppteckningsinstrument 1837.

Med undantag av ett fåtal möbler har inga föremål bevarats från Marskalkens av Finlands barndomstid på Villnäs.

Vad inredningen på Villnäs slott beträffar har man försökt närma sig möblernas ursprungliga skick i fråga om färger och textilier. Observeras bör dock att man inte förnyat de äldsta föremålens målningsdekor.

Kompletterande föremål har tagits ur samlingar donerade till Finlands nationalmuseum av H. F. Antell, Eliel Aspelin-Haapkylä, K. E. A. Bergman, Eric Idestam och A. R. Enckell.


Luola, seinämaalaus Kuva: Museovirasto

Foto: Museiverket


Sininen kamari Kuva: Museovirasto

Foto: Museiverket