Spjutspets från Kyrkbacken i Åbo

I Finland och Sverige har man hittat rikliga mängder spjutspetsar på boplatser och i gravar från järnåldern. Det ser också ut som att spjut var en vanlig del av utrustningen på den tiden. Spjutet fungerade som jakt- och stridsvapen och det har funnits många olika typer av spjut. På vikingatiden (ca. 800–1050 e.v.t) blev spjutet även en regelbunden del av begravningar med vapen. Spjutspetsen av järn från Kyrkbacken i Åbo hittades 1984 på botten av en grav, i samband med utgrävningen av ett gravfält från den senare delen av järnåldern.

Kyrkbackens spjutspets är av den så kallade Petersens G-typ. Spjutbladet är dolkaktigt, rakt och svagt överböjt. I den nedre delen av skaftröret finns en drakfigur, som är ett typiskt tema för dekoration av spjut från den senare delen av järnåldern. Däremot ser vi på ovansidan av drakfiguren en liten insekt avbildad på ovandelen av skaftröret, vilket är ett ovanligare dekorationstema. I spjutets rörskaft har en liten del av spjutskaftet av trä bevarats.

KM22631:59