Berättelsen om Finland
Finlands närhistoria badar i såväl ljus som skuggor. Utställningen Berättelsen om Finland berättar om hur det lilla, autonoma storfurstendömet som en del av Ryssland utvecklades till en välfärdsstat vid namn Finland. De åtta temana för berättelsen framåt från de olika skedena kring att staten uppstod, via krigen till demokrati och välfärdsstaten samt lågkonjunkturen som orsakade att allt stannade upp på 1990-talet. Man lyfter även fram finländare som ett underligt, men lyckligt folk, som konsumerar massor av kaffe, bastar ihärdigt och producerar världens bästa heavy metal-musik!
Cirka 170 föremål ingår i utställningen, här kan du bekanta dig närmare med en del av dem.
Utställningar
Valurna
Anfall
Föremål från evakuerade barn: jacka, resväska och lergök
Presidentens halskedja
Atelier Faunis muminfigurer
Eugen Schaumans (1875–1904) skjorta
Moderskapsunderstöd – trygghet för modern och barnet
Valurna
År 1988 fick Finlands nationalmuseum tre valurnor som donation av Borgå stads centralvalnämnd. Valurnorna hade använts i Borgå i över 80 års tid, från 1907 till 1987.
Valurnorna är tillverkade av det Helsingforsbaserade företaget G. W. Sohlberg, som tillverkade de flesta av de urnor som användes vid valet 1907.
År 1907 gick Finland direkt över från det gammalmodiga systemet med ståndslantdag, som var kopplat till härkomst och förmögenhet, till allmän rösträtt och enkammarriksdag. Den lika rösträtten innebar bland annat att kvinnor fick rösta. Alla kvinnor garanterades rösträtt, liksom även valbarhet, alltså möjlighet att kandidera – som det första landet i världen.
Antalet röstberättigade tiodubblades på en gång: från 126 000 till 1 172 873 personer, och nu hade även mindre bemedlade arbetare och torpare möjlighet att delta i det demokratiska beslutsfattandet.
Det första riksdagsvalet efter reformen hölls 15–16.3.1907. Valdeltagandet låg på över 70 procent. Valens vinnare var socialdemokraterna, som fick 37 procent av rösterna.
Eftersom kejsaren dock fortfarande fattade de slutgiltiga besluten, fick parlamentarismen sitt faktiska genombrott först efter att Finland hade blivit självständigt år 1917.
Digital collection
Anfall
Edvard (Eetu) Istos verk Anfall, som han målade 1899, är en politisk motståndsmålning som fick ett oerhört rykte om sig under förtrycksperioderna i Finland (1899–1905 och 1908–1917). I målningen försvarar sig en mö med Finlands vapen hängde i bältet mot den anfallande ryska dubbelörnen, som försöker lägga beslag på lagboken från mön, precis som skedde under förtrycksperioderna, då Ryssland hotar Finlands autonomi och egna lagar.
Edvard Isto planerade och skissade motivet till sitt mest berömda verk, inspirerad av februarimanifestet, redan under sina studier i Tyskland, men målade den slutliga versionen först i slutet av 1899 i Helsingfors. Isto förstod det delikata i verkets motiv i den dåvarande situationen och i rädsla för att verket skulle konfiskeras, transporterades det till Sverige.
Verket blev färdigt i samhällsklimatet som följde på februarimanifestet och under förtrycksperioderna blev det en symbol för konstitutionellt tänkande och en patriotisk finsk anda. Trots förbudet spreds kopior av tavlan runtom i landet och ett nätverk av kommissionärer spred dem även till finländare som bodde långt borta, ända till Sverige, USA och Ungern.
H30058
Digital collection
Föremål från evakuerade barn: jacka, resväska och lergök
Andra världskriget (1939–1945) tvingade tiotals miljoner civila i Europa att lämna sina hem. Även i Finland var många tvungna att lämna sin hemort, antingen tillfälligt eller för gott.
De som tvingades lämna sina hem var människorna som evakuerades från gränstrakterna mellan Finland och Sovjetunionen samt från ytterskären i Finska viken, krigsbarnen som skickades till andra nordiska länder och alla de som flydde undan från bombningarna av städer och Lapplandskriget (1944–1945).
Upplevelsen av att lämna konkretiseras i de föremål som människorna tar med sig. Jackan som tillhört en liten pojke och lergöken som en liten flicka packat ner i resväskan, och som nu finns i Finlands nationalmuseums samlingar, är sådana föremål. De påminner oss om krigets brutala konsekvenser för civilbefolkningen som vi inte har lyckats utrota ur världen.
Digital collection
Presidentens halskedja
Finlands Vita Ros’ orden instiftades 28.1.1919. Samtidigt slutade man dela ut Frihetskorset, som instiftades i mars 1918, eftersom det hade instiftats för belöning i krigstid. Enligt reglementet som riksföreståndare Mannerheim bekräftade 16.5.1919 ”delas Finlands Vita Ros’ orden till medborgare som gjort sig förtjänta i fäderneslandets tjänst. Denna orden kan även förlänas till utländska undersåtar”. Finlands Vita Ros’ orden har fem ordensklasser, ett förtjänstkors och tre medaljklasser.
Vita Ros’ storkors med tillhörande kedja är Finlands högsta ordenstecken och det förlänas endast till republikens president, som fungerar som stormästare för riddarorden. Till utländska mottagare har orden förlänats i samband med statsbesök. Detta storkors har tillhört president Urho Kaleva Kekkonen. Storkorset förlänas alltid tillsammans med en kraschan.
Vita Ros’ ordenstecken designades av Akseli Gallen-Kallela. Rostemat härstammar från de heraldiska rosorna på Finlands vapen och färgerna från Finlands flagga. I Akseli Gallen-Kallelas ursprungliga storkors bestod symbolerna av hakkors, men de ersattes 1963 med ett grankvistkors. Grankvisten utformades av heraldiker Gustaf von Numers. President Kekkonenvar först i att bära den nya kedjan på självständighetsdagen 1963.
Digital collection
Atelier Faunis muminfigurer
Tove Jansson skapade muminvärlden och dess invånare under krigstiden 1939–1945. Muminkaraktärerna som figurer hade kommit till redan tidigare, men under krigsåren skrev Tove de första muminböckerna, vars titlar på finska var Muumit ja suuri tuhotulva (Småtrollen och den stora översvämningen) och Muumipeikko ja pyrstötähti (Mumintrollet på kometjakt).
I båda böckerna hotas invånarna i Mumindalen av en katastrof. I böckerna återspeglas krigserfarenheter och den rädsla som krig orsakar, osäkerhet och ångest. Allt slutar till sist bra och livet fortsätter.
De centrala figurerna i muminberättelserna är Mumintrollet, Muminmamman och Muminpappan. Den stabila familjesammanhållningen utgör en viktig kärna i händelserna och omsorg om varandra är ett bärande tema i berättelserna.
Mumintrollen med vänner har varit en inspirationskälla för otaliga kringprodukter. Runt Muminfamiljen ser vi figurer som finska Atelier Fauni skapade på 1950-talet: Snusmumriken, Lilla My, Snorkfröken, Mymlan och Hemulen.
Fram till 1971 hade man skickat ut över en miljon av Atelier Fauni producerade personliga och handgjorda dockor i världen. Dessa är mycket populära bland samlare. En äkta figur tillverkad av Atelier Fauni känner man igen på tillverkarens märkning i figurens tass eller svanstipp.
H2002056
Digital collection
Eugen Schaumans (1875–1904) skjorta
General Nikolaj Bobrikov utsågs 1898 till generalguvernör över Finland. Snart stod det klart att Bobrikovs uppgift var att kullkasta Finlands särskilda status och förryska finländarna. Från 1899 började också de så kallade förtrycksperioderna under ledning av Bobrikov. Bobrikovs verksamhet väckte kraftigt motvärn i Finland och för att stävja det, krävde han våren 1903 att få befogenheter som en diktator. Skolöverstyrelsens hjälpkamrer Eugen Schauman sköt Bobrikov i Helsingfors, på senatstrappan 16.6.1904. Genast efter mordet sköt han även sig själv. Fallet är Finlands mest kända politiska mord och kan tolkas både som terrorism och en desperat handling av en patriot.
I och med detta dåd blev Schauman även nationalhjälte och patriotisk martyr. De kläder som Schauman bar vid mordet förvarades först i Borgå museum. Av rädsla för gendarmen förflyttades kläderna till Sverige, men i slutändan, efter önskemål av Schaumans far, överlämnades de 1924 till Finlands Nationalmuseum.
H8365:4
Digital collection
Moderskapsunderstöd – trygghet för modern och barnet
Den svaga hälsan och höga dödlighetstal för mödrar och nyfödda väckte oro i Finland under 1900-talets första årtionden. Man ville förbättra siffrorna med hjälp av lagstiftning. Lagen om moderskapsunderstöd antogs 1937. Följande år började man dela ut understöd till mindre bemedlade.
Under krigstiden 1939–1945 och den därpå följande bristtiden satte fart på utdelningen av understödet i form av varor, då moderskapsförpackningen innehöll flera produkter av papper. Från 1949 har alla kvinnor som har gått på läkarkontroller i början av graviditeten varit berättigade till moderskapsunderstödet. Strävan att få modern och den nyfödda under hälso- och sjukvårdens och rådgivningsverksamheten vaksamma öga fick barndödlighetstalen att sjunka snabbt från 1950-talet och framåt.
Situationen i samhället och modefenomen genom tiderna har återspeglats i moderskapsförpackningen. Utmärkande för utbudet 1993–1994 var modiga färger, kläder av collegetyg och tygblöjor. I innehållet strävade man även efter att ta i beaktande faderskap och fördelning av föräldraskapet.
Moderskapsunderstödets namn kan tyckas diskriminera fäder och har tidvis väckt diskussioner, men någon ändring har inte skett ännu i början av 2020-talet. Moderskapsförpackningens årligt uppdaterade kläder och färgval väcker också diskussioner. Dess popularitet är dock garanterad: ungefär 70 procent av dem som är berättigade till moderskapsunderstöd väljer förpackningen.
H2002024