Ansikten

Alla människor har ett unikt ansikte. Ansiktet består av skallen, muskler, hud, ögon, näsa, öron och mun. Inget annat djur har ett så uttrycksfullt ansikte som människan. Med ansiktsuttryck kan man kommunicera utan ett gemensamt språk. Med minspel kan man berätta om glädje, förvåning, rädsla, sorg och avsky. Ibland genererar man dessa minspel medvetet, men ofta omedvetet. I olika kulturer kan ansiktsuttryck även ha olika betydelser. Ofta uttrycks vänlighet med ett leende, men leendet kan se olika ut i olika delar av världen. Minspel, som till exempel ett leende, kan även användas för att dölja en annan känsla. Nuförtiden används emojier i stor utsträckning vid kommunikation. De är förenklade avbildningar av ansikten, där minspelet spelar en viktig roll. Den dagliga förmedlingen av känsloreaktioner i form av förenklade emojin väcker frågan om huruvida vi i fortsättningen kommer att ha förmågan att avläsa också flerdimensionella riktiga ansikten?

Olika tider har dominerats av olika skönhetsideal. Ansiktsproportionerna eller ansiktsdrag står ofta i centrum för skönhetsidealen, men hurdana drag som har ansetts vackra varierar från en tid, ett område och en kultur till en annan. Det gamla ordspråket kristalliserar detta: Skönheten ligger i betraktarens öga.

Nationalmuseets samlingar innehåller många föremål med ansikten i olika former. Dessa berättar för oss om det förgångnas och nutidens människor, kultur, värderingar och ideal.