Västliga satrapis ”drachm” från Indien

Västliga satrapis ”drachm” från Indien, på vars framsida vi ser en kunglig profil och på baksidan en å, tre kullar, en månskära och solen innanför en text på brahmiskrift.

Västliga satrapier tog makten i västra och centrala Indien efter det grekisk-baktriska kungariket, indoskyterna och indisk-grekiska kungariket. De härstammade möjligen från indoskyterna, men detta vet man inte med säkerhet. Riket nådde en inflytelserik ställning först efter att merparten av de hellenistiska kungadömena hade upphört att existera, vilket utöver det geografiska avståndet förklarar skillnaderna i bildspråket.

De västliga satrapiernas mynt skiljer sig från samlingens övriga mynt. Porträttet av härskaren på framsidan av myntet är en rest efter porträtten på de hellenistiska kungarnas mynt, men uppenbart helt egen med tanke på stilen. Det stiliserade landskapet på baksidan av myntet är helt olikt mot någon annan baksida av ett grekiskt mynt, liksom även brahmskriften, som omger landskapet. Det indisk-grekiska kungadömet som föregick de västliga satrapierna och som uppstod efter grekisk-baktriernas erövringar, bidrog till att stilarna ursprungligen blandades ihop. Kulturen och språket i Grekland blandades med områdenas egna språk och kulturer. De västliga satrapierna, som tog makten efter dessa indisk-grekiska kungar, följde det bildspråk som deras föregångare hade etablerat, och förde det vidare i sin egen riktning. Detta var ett sätt att skapa en koppling till föregångarna, på samma sätt som Alexander den stores efterträdande använde de myntstilar som han hade skapat som sina egna. På det här myntet ser vi spår av det grekiska, men de var sannolikt inte ett försök att skapa en koppling till befintliga grekiska kungar, av vilka det i detta skede endast kvarstod några och de flesta stod i verkligheten under Roms styre.