Kaffekanna

Sigfrid Carlenius d. y., Torneå, 1765. Höjd 27,5 cm.

Kannans grundform är den för rokokokannor typiska päronformen. Det svartfärgade handtaget har täljts av trä. Sigfrid Carlenius den yngre (verksam 1754–1766) härstammade från Torneå. Efter att ha varit lärling under sin far, Sigfrid Carlenius den äldre, och sin styvfar, fick han sitt mästarbrev 1753 i Torneå, men hörde ändå till Stockholms guldsmedsskrå. Som ålderman för det egna skrået för guldsmeder, som grundades 1775 i Torneå, verkade Carlenius från skråets grundande ända till 1782. Efter att ha gett upp yrket som guldsmed, blev Sigfrid Carlenius 1782 handlare.

Te, kaffe och choklad, det vill säga kakao, var populära varma drycker på 1700-talet. De ostindiska kompanier som flera stater grundade hade importerat te till Europa i stora mängder sedan början av 1600-talet, och till och med kakaobönor importerades till Europa för första gången redan på 1600-talet. Kaffe blev favoritdrycken i Europa i slutet av 1700-talet, vilket i led med att kaffedrickandet och den allmänna kafékulturen blev allt mer populära påverkade uppkomsten av föremålskulturen.

Att ett såhär överdådigt föremål, som helt följer rokokoformerna, tillverkades i Bottniska vikens mest avlägsna avkrok berättar för sin del om den täta kontakten mellan kuststäderna i Bottniska viken och övriga Europa, och därigenom anammade influenser. Det geografiska avståndet till stilcentrumen syns inte i hantverkskunskaperna, utan närmast i dimensionerna.

Borg 1972 (1935), s. 379–380.