Finland på världsutställningen i Paris 1889 och 1900
Den första utställningen som fokuserade på industriell produktion ordnades i Prag år 1791, och i slutet av 1790-talet och början av 1800-talet speciellt i Frankrike, på 1820–1830-talet ordnades flera industriutställningar även i Piemonte. Enstaka motsvarande utställningar ordnades också i USA och England.
Den första av 1800-talets berömda världsutställningar var Great Exhibition of the Works of Industry of All Nations, eller förkortat Great Exhibition, som ordnades i Hyde Park i London år 1851. Utställningens ledarfigur var drottning Victorias prinsgemål prins Albert, och med utställningen ville man överträffa den franska utställningen som ordnades år 1844. Huvudfokus för utställningen i London var en presentation av framsteg inom industrin och jordbruket, och utställningen lockade besökare till London från hela världen. Crystal Palace, glaspaviljongen med gjutjärnsstomme som byggdes för utställningen, blev utställningens kännetecken. Paviljongen flyttades till södra London år 1854, där den gav namn åt hela stadsdelen. Kristallpalatset förstördes i en brand 1936, men stadsdelens namn Crystal Palace lever vidare som namnet på det lokala fotbollslaget.
Produktionen och försäljningen av souvenirer, till exempel stereoskopiska bilder utvecklades till ett populärt fenomen vid världsutställningen i London. Zacharias Topelius hade velat resa till världsutställningen redan år 1851, men hans ansökan om att resa utomlands godkändes inte. I stället kunde han resa till London sommaren 1856, då han även tillbringade en dag i Kristallpalatset. Som souvenir köpte Topelius en tryckt bildserie från 1851, som visade världsutställningens olika avdelningar.
Det uppstod en tävling om världsutställningarna mellan Frankrike och England, då Napoleon III år 1853 kungjorde att fransmännen skulle ordna en världsutställning som presenterade jordbruk, industri och konst. På grund av förseningar till följd av Krimkriget öppnades utställningen inte förrän år 1855. I London ordnades en världsutställning följande gång år 1862.
Välj en bild för mer information
I Paris ordnades världsutställningar även år 1867, 1878, 1889 och 1900. Världsutställningen år 1889 ordnades i början av franska revolutionen till minne av Stormningen av Bastiljen som ägde rum 100 år tidigare. Till skillnad från London 1851 presenterade länder och nationer som deltog i världsutställningen i Paris vanligen sina framgångar i skilda paviljonger. Med deras arkitektur försökte man skapa en – ofta avsiktligt exotisk – bild av respektive land. Finland deltog i utställningen som en del av det ryska kejsardömets avdelning. Den mest berömda strukturen på världsutställningen år 1889 var ett torn som representerade gjutjärnsarkitektur, vilket Gustave Eiffel planerade och lät bygga och som ännu i denna dag bär hans namn.
Välj en bild för mer information
Ryssland deltog inte i världsutställningen i Paris år 1889, men Finland tilläts delta med sin egen avdelning – första gången som Finland fick ställa ut ”under sitt eget namn”. För Finlands paviljong lät man tillverka ett ståtligt standar av röd siden, på vilket man broderat Storfurstendömet Finlands riksvapen med krona.
Välj en bild för mer information
Världsutställningen i Paris år 1900 har gått till historien speciellt inom finsk arkitektur och design, men med beaktande av tidens inrikespolitiska atmosfär i Ryssland hade Finlands deltagande i utställningen än en gång med en egen paviljong också en viktig betydelse som förstärkte Finlands nationalkänsla.
Paviljongen år 1900 planerades av arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinen, och den representerade då i Finland den populära nationalromantiska arkitekturen. I inredningen av paviljongen och designen av de utställda föremålen deltog den tidens mest berömda konstnärer från Finland, och de utställda föremålen hade tillverkats av bl.a. Iris-fabriken i Borgå och Arabias fabrik i Helsingfors. I paviljongen visades bl.a. finska landskap som målats av Pekka Halonen; freskerna med motiv ur Kalevala som prydde valven i paviljongens kupol målades av Axel Gallén (senare Akseli Gallen-Kallela), som i slutet av 1920-talet målade reproduktioner av tre motiv i valven på entréhallen i Finlands nationalmuseums huvudbyggnad.
Jouni Kuurne
Välj en bild för mer information
Välj en bild för mer information
