Nygotik

Särskilt under 1800-talet var flera så kallade stilelement från tidigare epoker populära inom inredning och arkitektur. Tillsammans kan dessa stilar kallas historicism, eftersom de medvetet hämtade influenser och inspiration från tidigare stilriktningar, till exempel vad gäller ornamentik och dekorativa motiv. Historicismen syntes särskilt tydligt i till exempel dekorativ konst och arkitektur. I det vidstående urvalet av föremål ur Finlands nationalmuseums samlingar lyfter man fram en av dessa stilar, den så kallade nygotiken, som, såsom namnet antyder, inspirerades av medeltiden och gotiken.

Även om nygotikens egentliga storhetstid var 1800-talet, är ett av de tidigaste objekten i denna stil från 1700-talet. Vi talar om den engelske författaren Horace Walpoles hem Strawberry Hill i Twickenham utanför London (byggdes 1749–1776). I England var nygotiken särskilt populär inom arkitekturen: ett av de mest kända exemplen på detta är Westminsterpalatset, även känt som Houses of Parliament, i London (arkitekt Augustus Pugin, färdigställt 1834, efter branden reparerat till dess nuvarande utseende 1870). The Albert Memorial i London (arkitekt Gilbert Scott), uppförd ännu 1872 till minne av drottning Victorias prinsgemål, representerar en rent nygotisk stil.

Även i Finland användes nygotik inom arkitekturen. Ett par av dess mest betydande exempel är Riddarhuspalatset i Helsingfors (arkitekt G. T. Chiewitz, färdigställt 1862) och Tjusterby gårds huvudbyggnad i Nyland (arkitekt C. J. von Heideken, färdigställd 1867). Betydande som inredning är även Riddarhuspalatsets festsal med sina ursprungliga väggpaneler i ek och stolar med spetsbågsrygg. De mest representativa exemplen på kyrkoarkitektur är Nya kyrkan i rött tegel från slutet av 1800-talet, det vill säga nuvarande Johanneskyrkan i Helsingfors (arkitekt A. E. Melander, färdigställd 1891) och Keuru nya kyrka (arkitekt Th. Granstedt, färdigställd 1892), som representant för träkyrkoarkitekturen Kajana kyrka (arkitekt Jac. Ahrenberg, färdigtälld 1896).

Stallet byggdes ursprungligen i Brunnsparken i Helsingfors, i anslutning till furstinna Zinaida Jusupoffs villa 1842, och har spetsbågefönster. Byggnadens enkelt målade väggar efterliknar tegelmurning. I den ursprungliga planen för stallet, som idag finns i Fölisö friluftsmuseum, fanns fler nygotiska drag än i den förverkligade byggnaden.

Inredningskonsten och konstindustrin följde i kölvattnet av den arkitektoniska stilen, ibland som detaljer som blandades med andra stilar. En tredelad spetsbåge är utsmyckningen på innerluckorna över facken eller lådorna till denna sekretär (90008) tillverkad 1842 som till största delen ännu representerar biedermeier. Sekretären har tillverkats som gesällprov av Nils Gustaf Holmberg i Åbo. Även vid några belysningsredskap, såsom rovoljelampetterna (41001:843a och 41001:843b) och golvlampan (41001:854), alla från den andra fjärdedelen av 1800-talet, användes det tidens formspråk och dekorativa motiven.

Dekorativa element i spetsbågestil eller annan gotisk stil har också ofta använts vid utsmyckning av mindre möbler, såsom nyckelskåp. Utsmyckningen upptill och nedtill på skåpets framvägg är ofta enkel, som de fyrbladiga öppningarna i ett skåp som hör till Fölisöns samlingar (S3008), eller i översvallande riklig spetsbågestil (6264). Spetsarna på konsolhyllans (65050:292) stöd påminner om utsmyckningen av de gotiska taken, och kanten på blombordet (59067:1), som tillverkades i Viktor von Wrights vide- och rottingmöbelfabrik i Helsingfors, omges av spetsiga dekorationsmotiv böjda av rotting. Fabriken ägdes av kusinen till de berömda konstnärerna som avbildade fågel- och landskapsmotiv och grundades 1879.

Utsmyckningen av en sexdelad skärm (41001:1744) dekorerad med landskapsmåleri är ett panorama föreställande Björneborgs stad som öppnar sig bakom en arkad med pergolamotiv med spetsbågar. Som förlaga till stadslandskapet har man använt en bild av verket Finland framstäldt i teckningar från 1845–1852, ritat av Johan Knutson. Den andra skärmen (5557:24) är tillverkad av rotting, som i egenskap av ett elastiskt och lättformulerat material var ett lämpligt material för att tillverka spetsbågeformer, liksom även på ovan nämnda hyllor och blomsterbord. Skärmens röda bakgrundstyg skapar i kombination med det svartbehandlade träet en stark färgkontrast som var vanlig i inredningar med stilelement från historicismen.

Ugnsskärmen (35096:1) med trä- och rottingstomme är dekorerad med korsstygn, vars motiv, det olycksaliga kärleksparet Francesca da Rimini och Paolo Malatesta, har hämtats från den första delen av Dantes dikt Gudomliga skådespel (Helvetet, 5:e sången, 134–135). Korsstygnsarbetet syddes 1844 av Agnes Ottilia Flodin, gift Kajanus (1824–1902). Att använda ett medeltida diktverk, liksom Walter Scotts riddarromaner, som ämne har passat bra in i nygotikens värld. Korsstygnsbilden är utförd enligt Henri Decaisnes (1799–1852) gravyr föreställande en målning, som bland annat publicerades i tidningen Illustrated London News 10.2.1844 trägravyr. Motivet till korsstygnsarbetet i den andra ugnsskärmen (26069:22) är troligen samma stycke ur Dantes diktning. Skärmen kommer från släkten Armfelt på Joensuu gård (Åminne) i Halikko. I dessa skärmar är det också tydligt att teman inom riddarromantik och nygotik sammanflätas med varandra.

Om den nygotiska stilens genomgående inverkan vittnar det faktum att gotiska stildrag och influenser utnyttjades i allt från små föremål (ett barns skallra 52061:23, tillverkad av R. Mellin eller O. R. Mellin i Helsingfors 1864) till tryckbildsdekoration av kärl och möbler (en lykta 1284, ID: 1070810, en vagga 95010, en rottinghylla 68030:15a).

Den ofta höga, smala formen på bordsklockor med pendel från mitten av 1800-talet var ägnad för att utnyttja spetsbågar. Hela klockans kupa kunde formas så att den påminde om den gotiska katedralens fasad (4986:1 och 83038:5) eller så kunde spetsbågemotivet formas till en självständig fantasikonstruktion i kombination med en dekorativ figur, som anspelade på riddarromantik (2676 och 83093:6).

Nygotiska dekorativa motiv, ofta spetsbåge, användes också som dekoration i bokbindningar. Ett sällsynt exempel på nygotisk bokomslagskonst är det ursprungliga pappersomslaget till A. J. Palms verk Kejserliga Alexanders-Universitetets i Finland matrikel (Helsingfors 1842). Det gotiska spetsbågemotivet har även använts som dekoration i guldtryck på bokryggar. Ett albums mörklila läderpärm, som tillverkades av den parisiska bok- och pappershandeln Susse i mitten av 1820-talet (2003116:112), pryds av en blindtryckt utsmyckning, som påminner om katedralens rosfönster och spetsbågar. August Mannerheim har gett albumet som gåva till sin syster Minette Mannerheim omkring 1826. Pärmen till en liten anteckningsbok i papp (48050:96) är tryckt med ett gotiskt bågmotiv. Anteckningsboken kommer från Akseli Gallen-Kallelas kvarlåtenskap.

Jouni Kuurne