Drag och rulle

Månadens föremål - Maj 2007

Fiske har sedan stenåldern varit en viktig näring för finländarna. Fisket kan utövas med passiva eller aktiva fångstmetoder. Fångst med bl.a. katsor, mjärdar ryssjor, nät och långrev är passiva metoder. Till aktiva metoder räknas bl.a. mete, ljustring samt fiske med not eller håv.

Att fiska med drag är även en aktiv fångstmetod. Det är ganska säkert att man redan under järnåldern i Finland har fångat fisk med drag gjorda av koppar eller av annan metall. Redan år 1555 finns ett skriftligt belägg av Olaus Magnus på att de nordiska folken har utövat fiske med drag. Drag är på finska uistin, vilket är härlett ur verbet uida (= simma). Draget som blänker i vattnet imiterar fiskens simrörelser och lockar rovfiskarna att hugga, varvid de fastnar på kroken. Drag som fästs vid en rev kan dras efter en båt. Reven har rullats upp på en trärulle som funnits på ett kort spö.

I Nationalmuseets samlingar finns ett flertal gamla drag, av vilka ett har mottagits från Sammalisto gård i Ruhala by i Ruovesi i början av 1900-talet. I det platta draget som smitts av tenn har man nitat fast en järnkrok försedd med hulling och i krokskaftet har man fäst en järntråd som snurrar fritt. I krokändan har man bundit fast ett rött tygstycke. Draget väger 98 gram och är 17,3 cm långt. Med draget har man i första hand fångat lax, gädda och lake.

Dragen tillverkade man tidigare i huvudsak själv. Så sent som på 1800-talet var det guldsmeder som tillverkade dem av silver. Den industriella tillverkningen av drag började utomlands (bl.a. i Sverige och England) på 1800-talet och de importerades även till Finland. I Finland inledde Kajanabon Herman Renfors som den första industriell produktion av drag på 1870-talet.

På den ena bilden en trärulle för drag från Koskenkylä i Kymmene. I rullen har årtalet 1800 ingraverats.

Risto Hakomäki