Smörask

Smörasken, som är månadens föremål ingår i en donation, som erhölls 1985 av arvingarna till Carl Henrik Ståhlberg, som verkade som kyrkoherde i Pielavesi under åren 1858-1871. Den lilla spånasken, gjord av asp i svepteknik har tydligen fungerat som förvaringsask för smör som man betalade kyrkoskatten med. Asken är så liten, 13 x 9 x 7 cm att den inte rymde mera än ett halvt skålpund smör (212 g), som var den fastställda skatten för en dräktig ko. På insidan av locket finns förutom årtalet även initialerna eller bomärket för gårdens skattebetalande husbonde inristade.

Tiondebeskattningen som baserar sig på Gamla Testamentet vann fotfäste som kyrkoskatt i Finland på 1300-talet. Skatten bestod av avgifter som betalades i form av produkter in natura och som delades mellan biskopen, kyrkoherden och sockenkyrkan. Fr.o.m. 1600-talet fastställde kronan att prästerskapet skulle erhålla lön. I löneförordningarna ingick stadganden om hur församlingsmedlemmarnas och företagens avgifter skulle bestämmas och om uppbörden av dem. Om den egentliga kyrkoskatten stadgades år 1922 i en lag om avlöning för präster. Enligt denna bands den till kommunalbeskattningen i stället för till jordägandet.

Enligt ett avtal som gjorts upp 1845 om avlöningen av präster i Pielavesi betalades skatten i form av spannmål, 1 tunna och 20 kappar för varje helt mantal. För varje ko betalade man ett skålpund (425 g) smör i skatt, för varje matlag ett rågbröd två gånger om året samt 13 skålpund basturökt bog och bakre delen av låret på ett nötkreatur. Dessutom fördes till kyrkoherden rengjord fårull, häcklad hampa och häcklat lin samt saltad fisk från de gårdar där man fiskade. I arvsskatt betalade man med 1 ko eller 48-96 kopek beroende på gårdens storlek, för tjänstefolk och barn betalades 24 kopek. Påskpenningen, avgiften för dop, kyrktagning, lysning till äktenskap, vigsel och begravning sköttes i huvudsak med pengar. Det äkta paret betalade t.ex. för en vigsel till kyrkoherden 12 kopek, ett par yllestrumpor och en näsduk av lärft.

Risto Hakomäki

Litteratur:

Aino-Maria Savolainen: Carl Henrik Ståhlberg. Näkyvä työ - näkymätön tekijä (pdf-publikation).

Aino-Maria Savolainen: Näkyvä työ - näkymätön tekijä. Carl Henrik Ståhlberg 1799-1878.

Hannu Välimäki: Kymmenyksistä kirkollisveroon. Kirkollisverotus Suomen evankelisluterilaisessa kirkossa reformaatiosta nykypäiviin. Suomen Kirkkohistoriallisen Seuran Toimituksia 188.