Barnets folkdräkt – för ett fritt Estland

Månadens föremål – Augusti 2021

Den politiske flyktingen och utlandsestniske påverkaren Rein Riitsalu skaffade sin 5-åriga dotter en folkdräkt med hjälp av vänner från Sovjet-Estland i mitten av 1960-talet. Dottern Viiu bar dräkten ofta, till exempel vid julen, på släktbesök och på Borgbacken. Hon medverkade i dräkten även i ett barnprogram med Martti och Marjatta Pokelas musicerande familj!

Hennes dräkt var Mustjala folkdräkt från Ösel. Dräkten bestod av en vit skjorta och en västklänning i ylle på vilken Mustjala vuxendräkts färger, kjolens vågräta ränder och västens dekorativa hakar upprepades. Klänningen är broderad i nacken med siffran ”68”, vilket hänför sig till 50-årsdagen av Estlands självständighet 1968. Estland blev först självständigt från Ryssland den 24 februari 1918.

Viiu Riitsalu bar folkdräkt i några år när hon var ungefär 5–7 år gammal. Hon tyckte om att ha på sig den för att hon upplevde att det var viktigt för hennes far.

Rein Riitsalu föddes i Tallinn 1923. Under andra världskriget flydde han utomlands som många andra estländare. Estland införlivades med Sovjetunionen 1940 och 1941–1944 ockuperades landet av tyskar. Uppskattningsvis 80 000 estländare lämnade sitt hemland under krigsåren. De flyttade runt i världen, mest till USA, Australien, Kanada, Storbritannien och Sverige. Finland var inget populärt destinationsland på grund av närheten till Sovjetunionen och de länders nära relationer.

Riitsalu begav sig först till Tyskland och studerade till läkare vid Heidelbergs universitet. Han flyttade till Finland i mitten av 1950-talet och gifte sig. Enligt dottern ville Rein Riitsalu, som var Tallinnbo i fjärde generation, bo även utomlands så nära Tallinn som möjligt.

Nikita Chrusjtjovs generalsekreterartid (1953–1964) gav viss lättnad åt människors liv och resande efter Stalins administration. Familjen Riitsalu höll kontakt med estniska vänner bosatta i Sovjet-Estland och runt om i världen. De besöktes av finländska och estniska kulturpåverkare, såsom författaren Jaan Kross och hans fru, poeten och barnboksförfattaren Ellen Niit.

1964 gjorde president Urho Kekkonen sin första informella resa till Sovjet-Estland. Före resan vände sig Rein Riitsalu till presidenten med ett brev och hoppades att Kekkonen under sitt besök skulle framhålla Finlands stöd till estländarna och på så sätt höja levnadslusten och den nationella självkänslan hos de medborgare som plågades av pessimism. Under sin resa uttryckte Kekkonen en önskan om direkta kulturella kontakter mellan Finland och Estland och tog initiativ till att starta sjötrafiken, vilket förverkligades året därpå.

Rein Riitsalu fick finskt medborgarskap 1968. Samma år reste han till Tallinn för första gången sedan kriget. Året efter åkte hela familjen dit. Riitsalu deltog gärna i sångfestivaler som var några av de få tillfällen där användningen av folkdräkt var tillåten. De enligt traditionella modeller tillverkade dräkterna var symboler för den nationella identiteten och ett fritt, självständigt Estland.

Rein Riitsalu avled i Helsingfors 1970. Han såg inte Estland återfå sin självständighet i augusti 1991. – Det skulle ha varit en viktig händelse för honom, sade dottern Viiu Riitsalu i juni 2018.

Anna-Mari Immonen

Källor:

Herkel Kyanna 2019. Merkitysanalyysi – Mustjalan kansallispuvun tarina. Helsinki.

Saarenheimo Eero 1989. Presidentti Kekkosen avaus Viroon 11.–14.3.1964. Kieliposti 4/1989. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus: Valtion painatuskeskus.

SU6178 1
Efter Viiu Riitsalu har barnets folkdräkt använts av hennes brorsdotter samt egen dotter (f. 1993). Dräkten (SU6178:1–2) skaffades till Finlands Nationalmuseums samlingar 2018. Bild: Ilari Järvinen, Museiverket.
Perhe juhliin lähdössä 1960 luvulla
Familjen Riitsalu på väg till fest på 1960-talet. Bild: Viiu Riitsalus hemalbum.
SU6178 3
Siffran ”68” hänför sig till 50-årsdagen av Estlands självständighet 1968. Bild: Ilari Järvinen, Museiverket.