Kägelspel av ben

Månadens föremål - December 2021

I Karelen, Kajanaland och östra delar av Lappland har det spelats bapka, ett hasardspel som spelades av unga och vuxna män. Ordet bapka kommer från karelskan och är namnet på vristbenet hos kor och får. Små benbitar var behändiga spelbrickor och användes i många spel.

Spelet bapka nämns i boken Suomen kansankulttuuri av Ilmar Talve. I boken beskrivs spelet likna poppi men med den skillnad att käglorna är gjorda av ben. I samband med några enskilda brickor som ingår i samlingarna anges i huvudkatalogen att det är fråga om ett kastspel.

Bapkor var käglor. Ett par av käglor kallades för njekko. Kastbrickan i sin tur hette bipka. Bipka var tyngre än kägelbrickan. Bipka var antingen ett ben fyllt med tenn eller järn, och hette då iškoi eller gjuten helt av järn, och kallades då för tšukunabapka. Spelets frambräde hette bullu. På karelska betyder bullu ett misslyckat kast.

Spelreglerna höljda i dunkel

År 1925 tog student Eino Leskinen vara på en samling bestående av 91 spelbrickor under sin insamlingsresa i Salmi i Ladoga-Karelen. Student Leskinen har dock inte antecknat spelreglerna i uppgifterna om föremålet och det förblir oklart hur spelbrickorna används. Kanske tänkte Leskinen att reglerna inte behöver antecknas igen, eftersom de hade dokumenterats redan för 21 år sedan under en liknande insamlingsresa.

År 1904 skrev student Valdemar Lindbohm ned sina observationer av spelets gång under en insamlingsresa i Miinala by i Salmi. Han deltog i ungdomarnas samkväm och följde dansandet och bapkaspelandet på nära håll. Han skrev en livlig beskrivning av spelkvällen: ”Spelet verkar vara synnerligen populärt i Salmi. Varje söndagskväll, när en del av ungdomarna som samlats hoppar med lätta steg i takt med concertina, fördriver andra, männen, tiden med att kasta bibkor.”

Spelplanen var en rak sträcka på en landsväg. En stock placerades tvärs över vägen för att markera spelområdets bakre gräns och framgränsen markerades med en uppställd bräda. Mellan stocken och brädan ställdes bapkabrickor i par. Ett par kostade en kopek. Man kunde också komma överens om ett dubbelt eller tredubbelt pris. I detta fall ställdes de dyraste paren längst fram.

Kastavståndet berodde på antalet käglor. Om det fanns många käglor började man kasta från ett längre avstånd och om antalet käglor var mindre, stod man närmare. Varje kastare fick lika många kast som kastaren hade par av käglor i spelet. Kastaren gjorde alla sina kast efter varandra. Mellan varje kast skulle kastaren ta ett en fot långt steg bakåt. Till slut betalades ett överenskommet antal kopek från kassan för varje par av käglor som man hade fällt.

Spelinsatsens värde

Bapka var ett hasardspel som spelades av unga och vuxna män. En kopek från 1904 motsvarar 12 cent i dagens pengar. Idag känns insatsen för ett bapkapar, en kopek, som ett litet belopp.

Omräknat till samtida mark skulle värdet på en kopek ha varit 2,6 penni. En sågarbetares timlön var cirka 32 penni. Arbetaren skulle ha fått 12 bapkapar i spelet med sin timlön. Det lönade sig alltså att vara bra på att kasta bipka för att inte förlora alla sina pengar i bapkaspelet.

Nina Repo

Källor:

Etnologiska samlingar, verifikat nummer 27, 1904. Valdemar Lindbohm, förteckning av föremål från Salmi i östra Karelen.

Suomen taloushistoria 3, historiallinen tilasto. 1983. Helsingfors.

Talve Ilmar 1990. Suomen kansankulttuuri, Finska Litteratursällskapet, s. 314. Helsingfors.

Översättningar av karelska ord till finska i ordboken över det karelska språket, Karjalan kielen sanakirja, Institutet för de inhemska språken:

K6961 1 7 1
Ett kägelspel av ben är tillverkat av vristben från kor och hästar. Foto: Ilari Järvinen, Museiverket 2021.
K6961 1 7 2
Längst fram står tyngre kastbrickor. Benen är antingen större eller fyllda med järn. I mitten står en kastbricka gjord helt av järn. Foto: Ilari Järvinen, Museiverket 2021.
K6961 1 7 3
Spelet är färdigt att spelas. Foto: Ilari Järvinen, Museiverket 2021.