Den vidstående oljemålningen på ekpanel kommer från Joensuu gård i Halikko. Bakom träpanelen har ett urklipp från den 1919 tryckta förteckningen över gårdens konstverk klistrats fast och i gamla fotografier syns målningen och dess par, Tillbedjan av guldkalven, i det så kallade lilla biblioteket. Målningarna var upphängda högt upp, ovanför bokskåpen och de har sannolikt tillhört gårdens tidigare ägare Gustaf Mauritz Armfelt (1757–1814).

Till vänster på målningen ser vi den överdådigt klädda drottning Dido av Karthago sittande på hästryggen. Hon håller en jakthök på höger arm samtidigt som Aeneas, iklädd en bröstharnesk och en röd mantel, hjälper henne ned från hästryggen. Till höger i bakgrunden ser vi två ryttare jaga ett rådjur. Uppe till höger, mitt bland molnen ser vi gudinnan Juno med en påfågel, sitt signaturdjur.

Vilken berättelse står bakom bilden?

Målningen är från mitten av 1600-talet och dess motiv är lånat från ett diktverk av den romerske författaren Vergilius (70-19 f.Kr.) om den trojanske krigshjälten Aeneas och hans liv. Aeneas hade flytt det trojanska kriget med sina närmaste män och familjemedlemmar med fartyg. Gudinnan Juno, som i kriget hade ställt sig på grekernas sida mot trojanerna, orsakade att en del av fartygen som flydde från Troja förliste i en storm. En del av fartygen räddades dock, delvis tack vare Aeneas betrodda kapten Achates. Efter den flera år långa resan ankom Aeneas med sällskap till Karthago vid nuvarande Tunisiens kust.

När de kom fram till stranden såg Aeneas först ett rådjur, sedan en hel hjord, och Aeneas och Achates gick in i skogen. De två ryttarna till höger i bakgrunden på målningen föreställer Aeneas och Achates jagandes ett rådjur. Under samma jaktresa överraskas Dido och Aeneas av en storm, då Juno åstadkom en regn- och hagelskur. De skildes åt från det övriga jaktsällskapet och sökte skydd från stormen i en grotta. Jakthundarna till höger vittnar om den avbrutna jakten, likaså jakthöken som sitter på Didos arm. Aeneas dräkt hänvisar till antiken, tiden där hela berättelsen placeras, men Didos dräkt är i stället delvis fantasi och delvis tillräckligt nära tidpunkten för målningen, det vill säga mitten av 1600-talet, för att den ska kunna sägas vara placerad i sin egen tid. Amorinen vid parets fötter hänvisar till den romantiska andan i situationen. Den som vill kan även se en hänvisning till framtiden i målningen: ruinerna i bakgrunden kan vara en hänvisning till det faktum att romarna förstörde hela staden århundraden senare.

Konservator Henni Reijonen hittade en målning med samma tema av den holländske 1600-talskonstnären Theodoor van Thulden, med hjälp av vilken motivet i verket i Armfelts samling kunde utredas. Theodoor van Thulden (1606–1669) föddes i ’s-Hertogenbosch. Kring 1621 flyttade han till Antwerpen. Åren 1631–1634 och på nytt år 1647 arbetade han i Paris. Från 1635 bodde och arbetade Thulden återigen i Antwerpen och 1637–1638 även i Madrid. I Antwerpen arbetade han bland annat med Peter Paul Rubens och på 1640-talet i staden ’s-Hertogenboschs tjänst. I mitten av årtiondet flyttade Thulden med sin fru till sin födelsestad, där han även gick bort. Hans alster var mångsidiga, allt från altarmålningar till mytologiska och historiska motiv samt porträtt.

Verket Dido och Aeneas återvänder från skogen i Armfelts samling är till kompositionen och detaljerna sett så nära Theodoor van Thuldens målning om samma tema, att det är befogat att anta att konstnären har känt till den ifrågavarande målningen. Den tills vidare okände konstnärens målning är dock inte en kopia av Thuldens verk, utan en ny komposition av samma tema.

Gustaf Mauritz Armfelt var själv inte särskilt intresserad av konst och samlade inte på konst för konstens skull, och lär ha fått målningen i gåva av sin nära vän hertiginnan av Kurland, hos vars familj Armfelt bodde en kort tid i början av 1800-talet. Armfelt mottog otaliga gåvor av hertiginnan och i synnerhet beträffande denna tavla, kan orsaken har varit mycket intim: målningens romantiska tema var kanske en finkänslig hänvisning till det kärleksförhållande som 1801 började spira mellan hertiginnans dotter, prinsessan Wilhelmine av Sagan och Armfelt.

Jouni Kuurne

Län till Thuldens målning:
https://www.meisterdrucke.ie/fine-art-prints/Theodoor-van-Thulden/282053/Dido-and-Aeneas.html