Till Finlands nationalmuseums etnografiska samlingar donerades i fjol en stor metalltrumma, vars benämningar ”regntrumma” och ”grodtrumma” väckte nyfikenhet. Regn och grodor hör ihop, men på vilket sätt hänger de ihop med trumman?

Trumman kom till Finland med Sakari Tuomioja, som var verksam som politiker, diplomat, i uppgifter inom Förenta nationerna och som generalsekreterare för FN:s ekonomiska kommission för Europa. Hans son Erkki Tuomioja minns att Tuomioja fick trumman som gåva i skiftet mellan 1950- och 1960-tal under ett uppdrag som specialsändebud för FN:s generalsekreterare i Laos för att utreda de ekonomiska förhållandena i landet. Hemma i Finland användes trumman som ett litet bord.

Trumman torde ha tillverkats i i skiftet mellan 1800- och 1900-tal. Den representerar dock en mycket äldre typ av trumma: dessa trummor går tillbaka ända till Dong Sonkulturen, en bronsålderskultur i det område som idag är norra Vietnam och södra Kina. Dong Sonkulturen uppstod omkring 1000 f.v.t. och pågick fram till de första århundradena under vår tidräkning. Den är framför allt känd för högklassiga metallarbeten.

De stora bronstrummorna tillverkades genom att gjuta och de ursprungliga Dong Sontrummorna kunde väga upp till 100 kg. Baserat på arkeologiska utgrävningar dateras tillverkningen av dem till ungefär 600 f.v.t. –100 e.v.t. Sedermera spred sig samma typ av trummor också till andra delar av Sydostasien, södra Kina, Thailand, Laos och Malaysia och förmodligen via handel till Java och ända till Irian Jaya.

Ytan dekorerades med både geometriska mönster och föreställande motiv, såsom människor i arbete, människor på fest och trumslagare, båtar, krigsmotiv samt fåglar och andra djur. Även den trumma som fåtts till samlingen har mönster som består enkla cirklar, trianglar, romber och växtmotiv samt flera ringformiga reliefband. Mitt på trumskinnet av metall finns en traditionell 10-uddig stjärna eller sol. På trummans båda sidor finns två handtag och nedanför dessa tre små elefanter som vandrar neråt i led. I kanten av trumskinnet finns fyra små skulpturer som är placerade med jämna mellanrum och föreställer tre grodor som står på varandras ryggar.

Grodan har en koppling till regn och den växande jorden

Grodmotivet leder oss till trummans användningsändamål. Stan Florek från Australian Museum skriver följande om saken.

Grodor indikerar en hälsosam miljö – en källa till mänskligt välbefinnande. Deras faktiska och metaforiska roll i vårt liv och vår kultur hölls omhuldade i årtusenden. Man tror att grodtrummorna i Sydostasien användes för att kalla regn för att säkerställa en riklig skörd.

Också elefanter kan tänkas ha en koppling, om kanske inte direkt till just regn, så åtminstone till vatten, och därigenom till växande gröda och allmän välfärd.

Tidiga trummor har hittats på gravplatser och förutom vid ritualer i anslutning till begravningar och regnmakeri har de kunnat användas även vid andra ceremonier, såsom bröllop, och i anslutning till krigsföring, vilket även motiven på de tidiga trummorna tyder på. De värdefulla trummorna har också varit insignier och släktklenoder. Av de senare trummorna har man kunnat begrava endast en del med ägaren, till exempel ett handtag eller en grodskulptur.

Trummorna blev samlarobjekt och medel för påverkan

Bronstrummorna har också nyare användningar och betydelser. Under krigen i forna Indokinas område på 1970-talet kom många trummor ut till försäljning och hamnade på så sätt hos utländska samlare. Idag säljs de till och med för höga belopp på internationella antikaffärer på webben. Även i Finlands nationalmuseums etnografiska samlingar finns en till regntrumma, köpt just av en samlare i en antikaffär i Bangkok, Thailand, på 1980-talet (VK6496:112). Denna trumma torde vara yngre än den trumma som Sakari Tuomioja fick i gåva (VK6531), och eventuellt har den till och med tillverkats för att säljas.

Dong Sontrummorna har också en annan koppling till de politiska relationerna. De arkeologiska utgrävningarna för att hitta trummor och forskningen kring trummorna inleddes av västerländska forskare i slutet av 1800-talet, och först på 1950- och 1960-talen tog vietnamesiska och kinesiska forskare över. Bronstrumman blev dock föremål för en häftig debatt när relationen försämrades mellan Vietnam som återförenats i slutet av 1970-talet och Kina. Debatten handlade bland annat om trummornas geografiska och etniska förekomst och ursprungsfrågor, och först efter att relationen mellan länderna förbättrats fortsatte arkeologerna från bägge länderna den gemensamma diskussionen på symposiet International Symposium on The Bronze Drum and Bronze Culture of South China and Southeast Asia som hölls 1988.

Bronstrummor är fortsättningsvis högt skattade kulturella och historiska symboler i Sydostasien, och den trumma som Tuomioja fått i gåva är ett bra exempel på hur värdefulla kulturföremål används som uttryck för diplomatisk hövlighet. Många har också sett föremål som president Urho Kekkonen fått i gåva från olika länder i hemmuseet Urho Kekkonens museum i Ekudden, Helsingfors.

Text: Pilvi Vainonen
Bilder: Ilari Järvinen, Museiverket

Källor och ytterligare information

Dong Son Drum. 1.3.2025 Dong Son drum - Wikipedia

Florek Stan, 2016. Our Global Neighbours: Frog Drum. Australian Museum. 28.2.2025 https://australian.museum/blog-archive/science/our-global-neighbours-frog-drum/

Heger Frantz, 1902. Alte Metalltrommell aus Sudostasien.

Miniature Drum with Four Frogs. Metropolitan Museum of Art. 1.3.2025 Miniature Drum with Four Frogs | Vietnam | Bronze and Iron Age period, Dongson culture | The Metropolitan Museum of Art

Solheim Wilhelm, 1989. A Brief History of the Dongson Concept. Asian Perspectives. Vol. 28, No. 1 (1988 – 1989), pp. 23–30. University of Hawai'i Press. 1.3.2025 content

Xiaorong Han, 1998. The Present Echoes of the Ancient Bronze Drum: Nationalism and Archeology in Modern Vietnam and China. Explorations in Southeast Asian Studies. Vol. 2, No. 2, Fall 1998. A Journal of the Southeast Asian Studies Student Association, University of Hawai’i. 1.3.2025 The Present Echoes of the Ancient Bronze Drum: Nationalism and Archeology in Modern Vietnam and China