Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - April 2013


Trälås


IQ6291
Trälåset från låsmekanismens sida, d.v.s. den sida som ligger inåt mot väggen. Bilder av Markku Haverinen, Museiverket.


IQ6296

Låset är en uppfinning som uppfunnits på många olika ställen oberoende av varandra. Åtminstone egyptierna, romarna och grekerna använde lås redan för över 4 000 år sedan. Så länge det har funnits fast bosättning och man har lagrat mat, foder och andra förnödenheter har människorna behövt skydda sin egendom mot tjuvar.

Vårvintern 2012 skaffades ett trälås från Kangasala till Finlands nationalmuseums etnologiska samlingar. Låset har suttit på en bod på en välbärgad gård.

Låsets låsmekanism och kåpa är av trä. Kåpan har två vågräta fåror, varav den nedre är för regeln och den övre för nyckeln, samt tre lodräta fåror för låsets klossar.
Klossarna som rör sig uppåt och neråt i var sin fåra går i nedre läget in i hålen på den långa träregeln som sitter i sin egen fåra, och låser den på plats. Nyckeln är också en träkloss och den har tre utstickande delar. En sådan tränyckel har någon gång beskrivits likna en kam. När nyckeln förs in i sin fåra ovanpå regeln och sedan vrids, lyfter de utstickande delarna upp klossarna i deras fåror, varvid regeln frigörs och dörren kan öppnas. Om dörren öppnades utåt satt låset på väggen bredvid dörrkarmen. Om dörren öppnades inåt, fästes låset på dörren.

Denna låstyp av massivträ är gammal. Enligt U.T. Sirelius har den varit känd i stora delar av Afrika och i hela Väst-Europa. I Finland var den känd åtminstone under järnåldern då det i sydvästra Finland fanns fast bosättning som brukade jorden. Sädesbodarna behövde lås. Ett hundratal lås av denna typ har hittats i Finland. En gång i tiden var låset säkert vanligt särskilt i södra och västra Finland, men det finns även exemplar från Karelen. I Sverige förekommer denna låstyp i synnerhet på Gotland.

Antti Metsänkylä

Litteratur:
Alfred Kolehmainen, Lukkoperinne. Helsingfors 1988.
Alfred Kolehmainen, Karjalaiset vanhat lukot. Lukkoperinne 2. Helsingfors 1989.
U.T. Sirelius, Suomen kansanomaista kulttuuria II. Helsingfors 1921.