Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English




Media service


Pressbilder till media av Nationalmuseet

Nationalmuseets logotyper

Pressbilder till media av verkstaden Vintti


____________________________________________________________ 
14.2.2017

Så blev Finland the Land of Romance

Först fanns ingenting. Sen kom reseaffischen.

Och sedan dröjde det inte många år innan vår kära avkrok i norr – vårt hemland – förvandlades till ett magiskt Land of Romance.

Ja, i takt med att den finländska identiteten byggdes upp i slutet av 1800-talet trädde konstnärer som Aleksi Gallen-Kallela och Hugo Simberg fram och målade in Finland på turistkartan.

Då ska alla minnas att det var något väldigt fint och exklusivt att vara tourist på den tiden.

Gallen-Kallela slog sig ner vid Imatra fors på natten och fascinerades av den nya strålkastaren som kastade sitt sken över det dånande naturundret. På Finlands allra första illustrativa reseaffisch är därför en strålkastare i centrum.

Hugo Simberg kallades för sin del till Mariehamns havsbad och målade en naken skönhet som tar sig ett dopp.

Efter det blev det fart på den finländska affischkonsten. Ångfartygsbolagen lockade med stil och förstklassig mat, Aero (senare Finnair) med åtta timmars expressflyg från London och Statsjärnvägarna med trendigt skidåkande i Lappland.

I utställningen ”Come to Finland – Lockropen från paradiset” på Finlands Nationalmuseum berättas Finlands historia på ett nytt och överraskande sätt. Över hundra vintage reseaffischer, samtliga i original, visar upp vårt så kallade tysta och inneslutna land på ett sätt som ingen sätt tidigare.

Det är glada färger, det är hisnande internationellt, det är positivt!

För medan man i dag till lust och leda grubblar över Finlandsbilden gjorde man förr något åt saken. Man målade upp en paradisisk bild av Finland som det glamorösa, öppna och kosmopolitiska landet.  Och glädjetjuten – sloganerna – på affischerna ropades ut på svenska, franska, engelska och tyska och på många andra språk.

I själva verket, skriver broschyrerna i hybrisen på 1930-talet, har Finland världens bästa klimat, alla talar främmande språk (även utanför hotellen) och landet är billigast i Europa. Kom hit, och kom NU – innan det är för sent (innan turisterna förstör allt).

Så hette det för över 80 år sedan…

Detta lika okända som sanna finländska kulturarv finns alltså nu samlat på ett och samma ställe. Affischer var den tidens internet, det var så man nådde ut till folk i andra länder och kontinenter.

Utställningen är därför en hyllning till alla de finländska affischkonstnärer som charmade omvärlden. Från affischkonstens grand old man Erik Bruun till humoristen Osmo K. Oksanen, från stilisten Rolf Christianson till mästaren Jorma Suhonen. Plus flera tiotal andra konstnärer.

Men utställningen är inte endast en urskön nostalgitripp.

Affischjägaren Magnus Londen är mannen bakom utställningen. Och när han grubblade över den stora samling han samlat på sig på auktioner och hos samlare jorden runt fascinerades han av en tanke: Hur skulle dagens konstnärer skildra det nutida Finland?

På utställningen ställs därför ett trettiotal affischer ut, skapade av landets ledande grafiker och illustratörer enkom för projektet Come to Finland.
Så därmed är cirkeln sluten. Precis som förr lockar Finland igen med affischrop från paradiset, och det ljuva ropet lyder:
”Kom NU, innan det är för sent, innan turisterna förstör allt!”
”Come to Finland – Lockropen från paradiset” på Finlands Nationalmuseum 17.2 – 28.5.2017. Öppet tis-sön kl. 11-18.

Mera information:
Affischjägare Magnus Londen, magnus.londen@cometofinland.fi, 044-3788448
utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6362

www.cometofinland.fi


Come to Finland Publishing Ab Oy är ett designföretag i Helsingfors som fokuserar på affischkonst.


Bildbank >>
(beställ för högupplösta bilder: sari.hakkinen@museovirasto.fi eller juuli.bister@kansallismuseo.fi)


____________________________________________________________  
-® Jorma Suhonen & Come to Finland Publishing
Bildbank >>




14.2.2017

Årets finländska reseaffisch utsedd


Omar Escalantes verk ”Take Some Finland” har utsetts till årets finländska reseaffisch.

– Med affischen vill jag visa hur finländare kan ha skoj i vilket väder som helst, förklarar Escalante.
Escalante, 37, är grafisk designer, uppvuxen i Guatemala och bosatt i Finland sedan 2007. Han kom ursprungligen till Finland som musiker i ett heavy metal-band. I dag har han familj i Finland och jobbar alltså som grafisk designer.

Tävlingen utlystes av Visit Finland, Finlands Nationalmuseum och Come to Finland Publishing i december 2016 för att skapa en renässans för rese-affischkonsten.

– Jag tror affischkonsten kan leva upp igen, både digitalt och som print, eftersom folk alltid kommer att ha ett behov av att uttrycka sig kreativt, säger Escalante.
Tävlingen var internationell och öppen för alla.

– Affischen är både överraskande och modern. Plötsligt ter sig ett isdopp som något trendigt och något man måste pröva på. Stugan i bakgrunden skvallrar om det bästa med Finland: också mitt i det ljuva hipsterlivet finns alltid en klassisk stuga inom räckhåll, kommenterar juryns ordförande, affischjägaren Magnus Londen.

En jury valde ut de tio bästa affischerna och därefter kunde allmänheten rösta fram sin favorit (en röst per person) via internet och på resemässan i Helsingfors i januari. Totalt avgavs drygt 5400 röster.

Första hedersomnämnande gick till Jaco och Aline Hubregtse med verket ”Where Nature is Always Near”.

Den fem populäraste affischerna i tävlingen ställs ut på reseaffischutställningen ”Come to Finland – Lockropen från paradiset” på Finlands Nationalmuseum 17.2- 28.5.2017.
Escalante vann 1000 euro plus att han får be en vän till Finland varifrån som helst i världen på en sjudagars resa.

I juryn som valde de tio bästa affischerna ingick:
Grafikern Erik Bruun, överdirektör Elina Anttila vid Finlands Nationalmuseum, marknadskoordinator Raija Lehtonen vid Visit Finland, grafiker Linnéa Sjöholm vid Come to Finland och affischjägare Magnus Londen vid Come to Finland.

Mera information:
Affischjägare Magnus Londen, Come to Finland Publishing, magnus.londen@cometofinland.fi, 044-3788448

Bildbank >>
(beställ för högupplösta bilder: juuli.bister@kansallismuseo.fi, sari.hakkinen@museovirasto.fi)


____________________________________________________________  

Bildbank >>

IMG 8595


14.2.2017

Come to Finland-utställningen är en resa genom Finland-varumärkets historia


Utställningen Come to Finland - Lockropen från paradiset som öppnar den 17 februari i Nationalmuseet berättar om hur Finland marknadsfördes internationellt före och efter självständigheten. Reseaffischer och sloganer skapade en bild av ett paradis, där man både hade möjligheten att uppleva den orörda naturens förtrollning och dessutom fick bekanta sig med Finlands progressiva, internationella och öppna samhälle.

För decennier sedan fungerade reseaffischerna som en tidig form av internet, och det var genom dem som man kunde sprida sitt meddelande runtom världen. Äventyrslystna europeer och amerikaner lockades med hjälp av vackra bilder och lockande sloganer att besöka det oerhört avlägsna Finland för att uppleva något nytt.

Samtidigt får vi stifta bekantskap med några kända och ett flertal mindre kända affischkonstnärer genom att deras insats för att rita in drömdestinationen Finland på världskartan lyfts upp. Nationalmuseet har dessutom tagit fram reserelaterat material och souvenirer. Kanske de ger oss en känsla av händelser eller platser, som vi någon gång hört om eller som vi någon gång besökt?

Vid utställningen visas ungefär 100 vintage-affischer, alla i sina autentiska originaltryck. Därtill ställs affischer ut som moderna grafiker och konstnärer skapat för denna utställning – bilder som reflekterar deras syn på och upplevelse av dagens Finland. Till helheten hör dessutom en affischtävling riktad till allmänheten, vars fem vinnare också ställs ut i utställningen.

Come to Finland-utställningen öppnar för Nationalmuseets del det självständiga Finlands 100-årsjubileum. Under årets gång kommer museets utställningar att ha som tema att granska finländskhet och Finlands historia ur nya och överraskande synvinklar.

Utställningens presskonferens hålls den 16 februari 2017 kl 9.00 i Nationalmuseets Ateljé.

Mer information:

marknadsdirektör Jonna Heliskoski, jonna.heliskoski@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6342
utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6362
poster hunter Magnus Londen, Come to Finland Publishing, magnus.londen@cometofinland.fi, tfn 044 378 8448

Bildbank >>
(beställ för högupplösta bilder: juuli.bister@kansallismuseo.fi, sari.hakkinen@museovirasto.fi)

Come to Finland
Lockropen från paradiset!
Öppen 17.2 - 28.5.2017, tis-sön kl 11-18.
Biljetter 10 / 7 €, gratis inträde för personer under 18 år.
kansallismuseo.fi
____________________________________________________________  

Bildbank >> (beställ för högupplösta bilder: juuli.bister@kansallismuseo.fi, sari.hakkinen@museovirasto.fi)

-® Jorma Suhonen & Come to Finland Publishing
® Jorma Suhonen & Come to Finland Publishing


21.9.2016

På utställningen Renässansen. Nu! visas unik renässanskonst från i Italien i Finland          


På utställningen Renässansen. Nu! – från Rafael till Tizian på Nationalmuseet visas 42 konstverk av italienska renässansmästare. Verken härstammar från 1500–1600-talet och finns nu utställda i Finland för första gången. Därutöver visas det även föremål från epoken på utställningen.

På utställningen kommer det att visas konstverk av över 20 olika konstnärer. För första gången kan man i Finland bekanta sig med målningar av till exempel Rafael och Tizian. Vid sidan av Leonardo da Vinci och Michelangelo hör Rafael och Tizian till de största namnen inom det italienska renässansmåleriet. Även målningar av andra framstående konstnärer såsom Lorenzo Lotto, Tintoretto, Girolamo Romanino och Giovanni Battista Moroni finns utställda. Dessutom presenteras produktion av två kända kvinnliga konstnärer.

Utställningen är huvudutställningen under Finlands nationalmuseums 100-årsjubileum. Verken har i huvudsak lånats från museet Pinacoteca Tosio Martinengo i Brescia samt andra italienska aktörer. Målningarna på utställningen representerar renässansen i Lombardiet. Verken kommer till Nationalmuseet från Polen där utställningen pågick tidigare i år. Från Helsingfors åker utställningen vidare till Nederländerna.

-    Vi är verkligen glada över att för första gången få förevisa i Finland Rafaels och flera andra renessans-mästares verk. Denna utställning kom till genom två museers sammarbete och utställningen firar det hundraåriga Nationalmuseet,
säger generaldirektör Luigi Di Corato från Fondazione Brescia Musei.

Utöver målningarna kan man på utställningen även se föremål från epoken. Ur Nationalmuseets samlingar finns tio italienska medaljer från epoken utställda. Från Lahtis har man till utställningen lånat en brudkista från sent 1400-tal och från Italien rustningar från epoken.

Tidsmässigt placerar sig renässansen vid brytpunkten mellan medeltiden och nya tiden från 1300-talet till slutet av 1500-talet. Epoken innebar en ändring av människornas tänkesätt, kulturen, vetenskapen och konsten. I målarkonsten tog renässansen sig till uttryck i form av mera realistiska sätt att behandla människokroppen och utrymmet samt som nya slags bildmotiv. De religiösa motiven fick sällskap av värdsliga teman såsom scener från antikens värld, landskap och porträtt. Intryck hämtades från antiken.

-    Intressant med renässansen är att människorna vände blicken tusen år bakåt till antiken. Ny kultur kan bli till när man ser på det förflutna. Historien skapar grunden för nytt,
säger utställningschef  Minerva Keltanen.

Under antiken föredrog man en realistisk beskrivning i målarkonsten. Några förebilder bevarades inte från antiken till renässansen men man hämtade information om antikens konst ur skriftliga källor. På medeltiden återspeglade målningarna starkt det andliga livet. Under renässansen återvände man till realistiska skildringar och dyrkade den fysiska skönheten.

Kort om renässansen

  • Tidsmässigt placerar sig renässansen vid brytpunkten mellan medeltiden och nya tiden från 1300-talet till slutet av 1500-talet. Ordet renässans står för återfödelse.
  • Epoken innebar en ändring av människornas tänkesätt, kulturen, vetenskapen och konsten – den moderna människan blev till när religionens makt krossades och man började forska i olika frågor med vetenskapliga metoder.
  •  I målarkonsten tog renässansen sig till uttryck i form av mera realistiska sätt att behandla människokroppen och utrymmet samt som nya slags bildmotiv. De religiösa motiven fick sällskap av värdsliga teman såsom scener från antikens värld, landskap och porträtt.
  •  Målningarna gjordes på beställning till kyrkan, adeln och det allt mer förmögna borgerskapet.
  • Det nya var att konstnärerna började signera sina verk.
  • Renässansens intryck kom till norra Europa med fördröjning men så småningom började konsten sprida sig i form av grafikblad då konstnärer i olika länder kunde kopiera till exempel de italienska mästarnas verk.


Genomförande av utställningen

  • Största delen av målningarna kommer från Pinacoteca Museo Tosio Martinengo i Brescia som är en del av museet Fondazione Brescia Musei.
  • Producent StArt
  •  Italienska kuratorer: Roberta D’adda och Luigi Di Corato
  •  Finländsk kurator: Minerva Keltanen
  • Grafik: G-Works
  • I Finland har utställningen fått stöd från Italienska kulturinstitutet.
  • Utställningens beskyddare är den italienska ambassaden

Siunaava Kristus Vapahtaja_renessanssi
Rafael: Kristus Frälsare

Raffaello Sanzio da Urbino eller bara Rafael var en beundrad och känd målare under sin tid. Rafael lär ha haft cirka 50 assistenter som hjälpte honom i de olika arbetsskedena.  På utställningen presenteras bland annat det bifogade verket Kristus Frälsare som förmodligen en gång i tiden har beställts av en privatperson som andaktsbild.
 
Isotta Brembati Giovan Battista Moroni 839) jpg
Giovan Battista Moroni: Isotta Brembati

Moronis verk Isotta Brembati, som kommer att ställas ut på utställningen, är en exceptionell målning för det är ett helfigursporträtt av en kvinna. I regel målades helfigursporträtt endast av regenter.
 
Lateraanikirkon kaniikin muotokuva Sofonisba
Sofonisba Anguissola: Kanik i Laterankyrkan

Under renässansen var det ovanligt att en kvinna målade. En av tidens bästa kvinnliga konstnärer var Sofonisba Anguissola som var dotter i en adelsfamilj. Fyra av de fem döttrarna i familjen målade. Sofonisba Anguissola var berömd redan när hon levde och blev känd för sina porträtt. Hon gjorde en lång karriär som konstnär och dog först i 93 års ålder.

Utställningen:

Renässansen. Nu! – från Rafael till Tizian – målningar från 1500-talets Italien
På Nationalmuseet 23.9.2016–15.1.2017
Inträdesavgifter:  Vuxna 15 euro/med S-Förmånskortet 14 euro/Rabattbiljett 11 euro/med Museikortet och Helsinki card 5 euro

Mer information och bildbank:
utställningschef Minerva Keltanen, tfn 0295 33 6463, minerva.keltanen@kansallismuseo.fi
utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, tfn 0295 33 6362, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi
Bildbank



_________________________________________________________________________  

renessanssi_pinkki mies




8.8.2016

Landets största kulturinstitutioner firar hundraåriga Finland

med en gemensam biljett          


Med Kulturhundringen kan man under det självständiga Finlands jubileumsår 2017 besöka Nationalteatern, Nationaloperan eller -baletten, Nationalmuseet samt Nationalgalleriets museer, det vill säga Kiasma, Ateneum och Konstmuseet Sinebrychoff. Kulturhundringen är en del av programmet under jubileumsåret Finland 100.

Syftet med Kulturhundringen är att uppmuntra finländarna att besöka sina egna, nationella kulturinstitutioner och att påminna om konstens betydelse för den nationella identiteten. Det självständiga Finlands rötter når långt in i vår gemensamma kultur, och det är konstens uppgift att göra dessa rötter ännu starkare.

Jubileumsåret erbjuder en särskild orsak att besöka konstutställningar och museer, samt att njuta av teater, opera och balett. Landets största kulturinstitutioner firar tillsammans det självständiga Finland genom att lansera en gemensam biljett, Kulturhundringen.  Om du köper Kulturhundringen kan du med en och samma biljett besöka sex nationellt betydelsefulla kulturinstitutioner. Kulturhundringen duger som biljett en gång på var och en av de deltagande kulturinstitutionerna.

Jubileumsbiljettens pris är 100 euro och den är i kraft hela kalenderåret 2017. Biljettens verkliga värde är betydligt högre än priset på 100 euro. Du kan köpa biljetten för dig själv, dela den med en kompis eller ge den som gåva.
Kulturhundringen kommer till salu den 9 augusti kl. 9.00 i webbshopen lippu.fi, i Lippupistes butiker (inte i R-kioskerna) och i Nationalteaterns samt Nationaloperans och -balettens biljettkassor. Biljetten finns till salu till den 16.6.2017. Du kan själv välja när du besöker museer och föreställningar. Det finns ett begränsat antal biljetter till salu och de olika institutionerna kan ha vissa begränsningar för hur man kan använda biljetten.

Mera information om biljetten och de olika kulturinstitutionernas program finns på adresserna: lippu.fi/kulttuurisatanen och lippu.fi/kulturhundring.

#kulttuurisatanen, #kulturhundring, #suomi100

Information:

kommunikationsdirektör Liisa Riekki tfn 040 510 7336 liisa.riekki@opera.fi

informationschef Piia Laita tfn 040 590 8805 piia.laita@kiasma.fi


_________________________________________________________________________  



Kulttuurisatanen suru turkoosi


27.4.2016

Fotoutställningen Rum dolda av vatten öppnar dörrarna till Venedigs adelspalats


Fredagen den 29 april öppnas för publiken Nationalmuseets första omfattande utställning över modern fotokonst. På utställningen visas cirka 50 av Jaakko Heikkiläs fotografier, tagna under åren 2005–2016 i adelspalatsen i Venedig. Fotografierna av palatsen kompletteras av venetianska möbler från slutet av 1800-talet ur Nationalmuseets samlingar. Utställningen pågår till den 28 augusti 2016.

Jaakko Heikkiläs fotografier erbjuder ett unikt tillfälle att få en inblick i den allt mindre venetianska adels stängda palats och möta deras invånare. Adeln i Venedig lever ett liv som föranleds och kanske även skyddas av deras historia. Fotografierna ger en bild av adelns glansfulla förflutna och historiens närvaro i nuet.

När Heikkilä började fotografera adeln i Venedig fick han hjälp av Agnes Kohlmeyer, som är kurator och professor i modern konst vid Venedigs universitet och som öppnade dörrarnatill hans första palats 2009 och flera andra därpå.

– Det finns något sorgligt och ensamt över stora palats. Däremot är de visuellt fascinerande och invånarna ger dem en mänsklig dimension. Hos adelskapet intresserar mig de gamla rikedomarna och släkternas förflutna, som sträcker sig långt bak i tiden, då Venedig ännu var en självständig republik, säger fotografen Jaakko Heikkilä.

På utställningen visas porträtt av adelskapet, interiörsbilder av palatsen och ett urval av bilder av staden och dess kanaler. Vattnet spelar en viktig roll i fotografierna.

– Det är vattnet som gör Venedig. Staden manar till att se och titta på vattnet. Vattenytans speglingar är i ständig rörelse och i vattnet återspeglas hela staden och dess palats,
säger Heikkilä.

Rum dolda av vatten är den första utställningen över modern fotokonst som ordnas på Nationalmuseet. Det är en del av förnyelsen att utvidga och diversifiera museets utställningsutbud.

– Museet erbjuder utmärkta ramar för fotografier. Det är en ära att få vara den första moderna fotografen vars utställning visas på Nationalmuseet, säger Heikkilä.

Utöver fotografier visas på utställningen venetianskt glas och venetianska möbler från 1800-talet ur Nationalmuseets egna samlingar. Föremålen har i tiderna donerats av privata samlare till museet.
    
Jaakko Heikkilä (f.1956, Kemi) har verkat som fri fotograf sedan 1990. Han observerar människor och har blivit känd runt om i världen som en fotograf av människor och grupper av människor. Han har haft privata utställningar och samutställningar i USA, Sydamerika och de flesta europeiska länderna. Heikkilä beviljades statspriset för fotokonst 2007 och vann den internationella konsttävlingen Time and Nature 2002 i tyska Hanau. År 1993 beviljades han Lapplands konstpris.
Heikkiläs fotografiska konstverk Rum dolda av vatten som publicerades i april 2016 berättar om den allt mindre venetianska adelns nutid och förflutna. Verkets förläggare är Maahenki och det har publicerats i samarbete med Nationalmuseet.
 
Ytterligare information:
utställningschef Minerva Keltanen, tfn 0295 33 6463, minerva.keltanen@kansallismuseo.fi
museiamanuens Aino-Maija Kaila, tfn 0295 33 6362, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi

Pressbilder: http://www.kansallismuseo.fi/fi/veden-katkeia-huoneita-nayttelyn-kuvat

Medverkare i utställningen Rum dolda av vatten: Italiens kulturinstitut i Helsingfors
_________________________________________________________________________            

Bobo

110x165


20.4.2016

På utställningen Heavy Metal på Tavastehus slott visas en unik rustningssamling i Finland


Utställningen Heavy Metal som öppnas för allmänheten fredagen den 22 april erbjuder besökarna en unik möjlighet att bekanta sig med mellaneuropeiska rustningar och vapen från 1500–1700-talet. Det finns spår efter strider på många av de utställda rustningarna men samtidigt är de också dekorativa mästerprov i metallhantverk. Samlingen som nu visas för första gången i Nordeuropa berättar samtidigt om krigsföringens, hantverkarkonstens, modets och kulturens historia i Europa. Utställningen är öppen till den 23 oktober.

Föremålen på utställningen hör hemma på Universalmuseum Joanneum i Österrike som har den största och äldsta rustningssamlingen i världen. På utställningen visas fem hela segmenterade rustningar av italiensk typ respektive maximiliantyp samt 12 kyrasser som hörde till kavalleristers och infanteristers utrustning. Utställt finns även hjälmar, hillebarder, spjut, svärd, musköter och hjullåspistoler samt en av få fullständigt bevarade hästrustningar i världen.

Utställningen berättar om en intressant krigshistorisk brytningstid. Utvecklingen av rustningarna nådde sin kulmen på 1500-talet, men under det följande seklet började deras betydelse minska i takt med att eldvapnen utvecklades och krigsföringstaktikerna ändrades.

Föremålen är även en del av en större berättelse om Europas historia. Ett av de viktigaste föremålen på utställningen är ärkehertig Karl II av Inre Österrikes rustning. Karl som hörde till den Habsburgska släkten var son till kejsare Ferdinand I och aktiv inom tidens societetselit. Karls rustning som visas på utställningen avbildas på hans gravmonument där den påminner om striden mot de turkiska ottomanerna år 1566 som utöver Karl endast en handfull män som stred för Ungern och de Habsburgska trupperna överlevde. Trots nederlaget kunde Karl med sina trupper hindra ottomanerna från att nå portarna till Wien.

I anslutning till utställningen Heavy Metal ordnas ett antal evenemang kring temat. Under öppningsveckoslutet den 23–24 april mäter sig riddare mot varandra under en hästtornering med hästar från Rohan tallit; ett ekipage kan nå en hastighet på upp till 80 kilometer i timmen. På pingstafton den 14 maj fylls slottet av riddarromantik under evenemanget Upp med lansen dit såväl singlar som par önskas hitta. För musikvänner utlovas klavikordmusik av barockens mästare på konserten Rustningar och förtrollande melodier den 29 maj.

På Musketördagen den 11 juni får man se hjullåspistoler och musköter som även visas på utställningen i aktion och den 3 september ordnas Vanaja Tournament som lockar utövare av den medeltida kampsporten buhurt till Tavastehus slott. Kampen som förs med stålvapen och rustningar påminner om modern MMA: det lag som lyckas få ner sin motståndare på marken vinner.

Samtidigt med utställningen Heavy Metal öppnas det även funktionella riddarpunkter på slottet där man bland annat kan prova en rustning, skjuta med en armborstsimulator och försöka bygga Leonardos bro.

Pressbilderna för utställningen Heavy Metal: http://www.kansallismuseo.fi/fi/kansallismuseo/tiedotusvalineille/heavy-metal-lehdistokuvat

Mer information:
intendent Jouni Marjamäki, tfn 0295 33 6344, jouni.marjamaki@kansallismuseo.fi
evenemangsproducent Jyrki Nissi, tfn 0295 33 6350, jyrki.nissi@kansallismuseo.fi
amanuens Lea Värtinen, tfn. 0295 33 6341, lea.vartinen@kansallismuseo.fi

Utställningen Heavy Metals samarbetspartner: Universalmuseum Joanneum, Landeszeughaus, Österrikiska ambassaden, Tavastehus stad, Lippupiste, Delfortgroup/Tervakoski Oy, UK Art Oy Ltd., PONTE – Organisation für kulturelles Management GmbH

Tavastehus slott
Kustaa III:n katu 6, Tavastehus
tfn 0295 33 6932, hameenlinna@kansallismuseo.fi
www.kansallismuseo.fi

Tavastehus slott har öppet
2.1–30.4 ti–fr kl. 10–16, lö–sö kl. 11–16
2.5–31.5 må–fr kl. 10–16, lö–sö kl. 11–16
1.6–14.8 dagligen kl. 10–17
15.8–18.12 ti–fr kl. 10–16, lö–sö kl. 11–16

Inträdesavgifterna till utställningen Heavy Metal: 15/11/8 €
Miehistöhaarniskoita joukkoasetelma
Grupp av pikenerare i defensiv formation, Foto: Universalmuseum Joanneum, Graz, Österrike.


Turnajaishaarniska
Utrustning för tornerspel, 1560. Foto: Universalmuseum Joannum, Graz, Österrike.



Till medier 24.2.2016

Världens dyraste mynt samt USA:s självständighetsdeklaration ställs ut i Nationalmuseet


Två amerikanska nationalskatter, en Flowing Hair-dollar från 1794 samt ett ursprungligt exemplar av den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 visas i Nationalmuseet i Helsingfors den 25–26.2.2016.


Flowing Hair-silverdollarn från 1794 är det första dollarmyntet som präglades i USA och för tillfället världens dyraste mynt. Det såldes år 2013 för hisnande 10 016 875 dollar på auktion i New York.

Den amerikanska självständighetsförklaringen är i sin tur en av de mest betydande symbolerna för demokrati och mänskliga rättigheter.

”Det är oerhört spännande att för första gången någonsin kunna ställa ut de här amerikanska nationalskatterna i Finland. Flowing Hair-dollarmyntet från 1794 är ett av de mest betydelsefulla mynten i USA:s historia, eftersom det symboliserar början på vad som senare skulle bli en av världens mäktigaste valutor. Den amerikanska självständighetsdeklarationen är i sin tur en så central symbol för demokrati, att det känns närmast overkligt att se ett av de ursprungliga exemplaren”, säger Suomen Monetas landschef Janne Häkkinen. 
 
Den 240 år gamla originalkopian av USA:s självständighetsförklaring som nu visas på Nationalmuseet printades i Boston i juli 1776. Flowing Hair-myntet är i sin tur det finaste kända – och troligen det allra första - exemplaret av alla de 1758 st. silverdollar som präglades i Philadelphia år 1794.

”Vi hoppas att så många som möjligt kommer och besöker Nationalmuseet för att ta en titt på de här väldigt speciella föremålen. Jag är övertygad om att ingen kommer att gå härifrån oberörd”, konstaterar Nationalmuseets utställningschef Minerva Keltanen. 

Flowing Hair-utställningen turnerar i Europa med stopp i Prag, Warszawa, Tallinn, Helsingfors, Stockholm, Oslo, Dublin och London. Utställningen i Helsingfors arrangeras av Suomen Moneta i samarbete med nationalmuseet. Inträdet är gratis. 

Myntet och självständighetsdeklarationen har lånats ut av amerikanerna Bruce Morelan och Brian Hendelson.

För ytterligare information, vänligen kontakta Monetas kommunikationschef Håkan Forsgård, tel. 050 491 1821, hakan.forsgard@nordicmoneta.com
www.flowinghair1794.fi

Utställningens pressbilder kan laddas här

1794 etupuoli


Till medier 28.1.2016

HISTORIEN ÄR HÄR! – Välkommen att fira Nationalmuseets 100-årsdag söndagen den 31 januari kl. 11–18


Då är det exakt på dagen 100 år sedan Nationalmuseet för första gången öppnades för allmänheten. På festdagen har Nationalmuseet öppet hus och fritt inträde samt ett mångsidigt program. Samtidigt som vi har börjat förnya basutställningen lyfter vi för denna dag fram några unika skatter ur samlingarna. Museet bjuder de första 2 000 besökarna på kaffe med tårta.

Nationalmuseet öppnades för allmänheten den 31 januari 1916. Sin tids trendbyggnad ritades av arkitekterna Eliel Saarinen, Herman Gesellius och Armas Lindgren. Nationalmuseet representerar den för tiden typiska nationalromantiska stilriktningen. Byggnaden har drag av kyrko-, slotts- och herrgårdsarkitekturen. De fyra valvmålningarna i museets entréhall är målade av Akseli Gallen-Kallela och baserade på de fresker med Kalevalamotiv som han färdigställde för världsutställningen i Paris.

Museets grundtanke var då liksom nu att berätta om Finlands och finländarnas historia och nutid. Nationalmuseets museifamilj består idag av sju museer och två slott – Nationalmuseet, Kulturernas museum (verksamheten fortsätter vid Nationalmuseet), Finlands sjöhistoriska museum, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Hvitträsk, Villnäs slott, Olofsborg samt Tavastehus slott.

Nationalmuseet lever i tiden och förnyas. Vi har påbörjat en omfattande förnyelse av basutställningen och den görs tillsammans – Nationalmuseet är alla finländares museum och berättelse. ”Att förnya utställningen är viktigt just nu. På tröskeln till självständighetens jubileumsår är det bra att betrakta historien med nya ögon och fundera på ett hurdant Finland vi vill föra framåt. Historien är här och den är en levande del av förmågan att förstå och verka”, säger överdirektör Elina Anttila vid Nationalmuseet.

Festdagens program inleds med manskören Huutajats gratulationsrop på Nationalmuseets huvudtrappa kl. 11; operasångaren Jussi Merikanto uppträder kl. 12.15, 14.15 och 16.15. Temaguidningar ordnas varje heltimme på finska. Svärdfyndet från Janakkala och andra unika skatter visas endast under evenemangsdagen! Också unglejonens guldpokal från VM 2016 visas för publiken hela dagen.

Tillfälliga utställningar: Brilliant! – 31.1.2016, Sibelius. Varje not måste levas – 13.3.2016

Hela programmet under festdagen

Ytterligare information:
Elina Anttila, överdirektör
elina.anttila@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6131

Hanna Forssell, ansvarig museilektor
hanna.forssell@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6475

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet har öppet tis–sön 11–18, stängt på måndagar.

KM 100 tunnus


Till medier 14.12.2015

Flykting, evakuerad, människa

- pop up-fotografiutställning på Nationalmuseet

15 december 2015 – 6 mars 2016


På Museiverkets Bildsamlingars pop up-fotografiutställning om flyktingar finns bilder på flyktingar, evakuerade, invandrare och utvandrare: människor som under loppet av årtiondena kommit till Finland eller lämnat Finland. Bilderna är i huvudsak från 1920–1990-talen. De äldsta bilderna är från 1893 och de senaste från 2015.

Bilderna kommer från Museiverkets Bildsamlingar och det Journalistiska bildarkivet JOKA. De nyaste bilderna är tagna av Kaisa Rautaheimo, fotograf vid Helsingin Sanomat. Ochså Elvi Rahkonens evakueringskappsäck från år 1944 från Kirvu finns utställd.

I de äldsta bilderna från 1893 visas utvandrare i färd att lämna Finland för Storbritannien, Kanada och USA med fartyget S/S Urania. De första kvotflyktingarna kom till Finland från Chile och Vietnam på 1970-talet.

Dagens flyktingkris har fotograferats av Kaisa Rautaheimo för Helsingin Sanomat. Bilderna berättar historien för de tiotusentals asylsökande som söker efter skydd och ett nytt liv i Finland idag.

Utställningen visas på Nationalmuseets bottenvåning den 15 december 2015 – den 6 mars 2016. Fotografiutställningen har fritt inträde.

Mer information av evakueringskappsäcken

Pressbilder


Förhandsinformation om utställningen:
- utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, tfn 0295 33 6362,
aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi
- amanuens Raija Linna, Museiverkets Bildsamlingar,
tfn 0295 33 6124, raija.linna@museovirasto.fi
- överintendent Ismo Malinen, Museiverkets Bildsamlingar, tfn 0295 33 6382, ismo.malinen@museovirasto.fi

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet öppet tis–sön 11–18. Museet stängt den 24 och 25 december 2015 och den 1 januari 2016.
Biljettkassa, tfn 0295 33 6901, tis-sön 11–18.
www.kansallismuseo.fi
facebook.com/Kansallismuseo

Nationalmuseet är Finlands historiska centralmuseum vars kärnuppgift är att dokumentera och distribuera det nationellt sett centrala kulturhistoriska kapitalet.
Nationalmuseets museifamilj består av sju museer och två slott – Nationalmuseet, Kulturernas museum (verksamheten fortsätter vid Nationalmuseet), Finlands sjöhistoriska museum, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Hvitträsk, Villnäs slott, Olofsborg samt Tavastehus slott.

Museiverket är en kulturarvsexpert som utvecklar sin bransch och fungerar som myndighet. Det bevarar, utökar, undersöker och presenterar det nationellt betydelsefulla kulturarvet, producerar information om kulturmiljön och föremål och gör den tillgänglig för allmänheten.
Suomi-laiva ja lapset_MV kuvakokoelmat_SUK530 1848

Pressbilder

Viipurin asukas 1944_Ruponen_Kuvakokoelmat

Perezin perhe 1973_Matti Tapola_JOKA Museovirasto

turvapaikanhakijat joulupukki_Kaisa Rautaheimo HS

Pressbilder




Till medier 15.10.2015

Sibelius. Varje not måste levas

Utställning i Nationalmuseet

16.10.2015 - 13.3.2016


Tonsättaren Jean Sibelius (1865–1957) musik samt hans notmanuskript i original, som nu ställs ut för första gången, öppnar ett fönster till hela Sibelius epok. Av ursprungligt material visas bland annat Lemminkäinen-sviten, violinkonserten och femte symfonin som alla är centrala verk i Sibelius produktion. På utställningens invigning har sin urpremiär en skiss till en komposition som Sibelius skrev 1902.

Om Sibelius internationella betydelse berättar för sin del Andy Warhols (1928‒1987) teckning av Sibelius, som visas för första gången i Finland. Utställningen till 150-årsjubileet av Jean Sibelius födelse förverkligas i samarbete mellan Nationalmuseet, Nationalbiblioteket, Riksarkivet och Ainola. I anslutning till utställningen ordnas publikevenemang och en del av utställningen visas även via en mobilapplikation på internet på adressen
http://sibelius.kansallismuseo.fi/sv

Utställningen är indelad i åtta delar och den röda tråden genom dem är tonsättare Jean Sibelius liv som introduceras via musik och hans tonsättarproduktion. Nästan 130 föremål ingår i utställningen, bland annat originalmanuskript till tonsättningar, noter och konsertprogram från Nationalbiblioteket samt brev och växlar från Riksarkivet. Också kläder som tillhört Jean och Aino Sibelius från Nationalmuseets samlingar samt föremål från Ainola är utställda. På utställningen visas Sibelius violin, när den inte används på konserter.

Utställningen ger en bred inblick i Nationalbibliotekets arkiv med Sibelius notmanuskript, det största Sibeliusarkivet i världen. Verken som finns med representerar olika decennier och olika kompositionstyper; kammarmusik, tondikt, symfoni, vokal-, piano-, kör- och scenmusik samt konsert. Utställda finns blad bland annat från följande verk: Korpo Trio, En saga, Lemminkäinen, Jägarmarschen, symfonierna 5 och 7, violinkonserten, Stormen och Ritualmusik. Även sena skisser, som kan ha med den åttonde symfonin att göra, finns utställda.

Nationalbibliotekets Sibeliussamling innehåller både notmanuskript och tryckta noter. De flesta notmanuskripten har fåtts som donationer av släkten från Ainola 1982. Samlingen har även utökats genom inköp och den innehåller även några inspelningar. I manuskriptsamlingen finns cirka 2000 enheter från små lappar med skisser till hela symfonipartiturer och scenverk från 1880-talet till Sibelius dödsår 1957. Finska litteratursällskapet SKS har gett ut en trespråkig publikation om utställningen som finns till salu i Nationalmuseets museibutik.

Tonsättaren och notmanuskripten


Tonsättning var för Jean Sibelius inte bara en fritt flygande fantasi, utan även omvandlande av naturupplevelser, stämningar, dofter och färger samt stimulanser från konsten till musik, ibland också ett hårt arbete – ”hamrande” eller sammanställande av gåtfulla mosaikbilder. Mästerverken var ofta ett resultat av en lång kamp, flera försök och även misstag.

De tusentals sidorna med notmanuskript som Sibelius till all lycka bevarade och som hans arvingar donerade till Nationalbiblioteket där forskare och musiker har åtkomst till dem, är den viktigaste och rikaste källan för den som sätter sig in i kompositörens skapande: bara den stora mängden i sig berättar mycket om naturen av Sibelius arbete. Ett omfattande publiceringsprojekt som startade vid Nationalbiblioteket 1996 och som omfattar en kritisk edition av samtliga verk av Jean Sibelius, Jean Sibelius Works (JSW), erbjuder ny och riklig information för Sibeliusforskningen.

På utställningens invigning ser en skiss till en komposition som Sibelius skrev i Tvärminne, på Hangöudden, i september 1902 dagsljuset. Denna skiss kom till ungefär samtidigt som världens mest spelade violinkonsert komponerades, men den fann aldrig vägen till något känt verk. Skissbladet låg kvar i nothögarna i Ainola och hamnade till slut i Nationalbibliotekets Sibeliussamling. Kompositionen har sin urpremiär på utställningens invigning torsdagen den 15 oktober 2015 kl. 18 och framförs då av pianist Folke Gräsbeck.

Utställningspublikationen Varje not måste levas

I SKS publikation Varje not måste levas presenteras senaste rön från Sibelius-forskningen. Skribenterna är professor emeritus Fabian Dahlström, professor Veijo Murtomäki, professor Leif Segerstam, sektordirektör Marja Pohjola och överinspektör Taina Tammenmaa från Riksarkivet, intendent Jouni Kuurne från Nationalmuseet, museidirektör Hilkka Helminen från Ainola, redaktörerna för samlingsverket Jean Sibelius Works: forskarna doc. Kari Kilpeläinen, fil.dr. i musikvetenskap Anna Pulkkis, fil.dr. i musikvetenskap Tuija Wicklund, doc. Timo Virtanen och fil.dr. i musikvetenskap Sakari Ylivuori från Nationalbiblioteket.

Utställningen pågår i Nationalmuseet från fredagen den 16 oktober 2015 till söndagen den 13 mars 2016.

Pressbilder


Publikevenemang


Tilläggsinformation om utställningen ges av:
- utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, tfn 0295 33 6362, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi
- intendent Jouni Kuurne, tfn 0295 33 6381, jouni.kuurne@kansallismuseo.fi
- amanuens Outi Flander, tfn 0295 33 6383, outi.flander@kansallismuseo.fi
- publikevenemang: ansvarig museilektor Hanna Forssell, tfn 0295 33 6475, hanna.forssell@kansallismuseo.fi

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Öppet tis-sön 11-18.
www.kansallismuseo.fi


Nationalmuseet är Finlands historiska centralmuseum vars kärnuppgift är att dokumentera och distribuera det nationellt sett centrala kulturhistoriska kapitalet.
Nationalmuseets museifamilj består av nio museer och två slott – Nationalmuseet, Kulturernas museum (verksamheten fortsätter vid Nationalmuseet), Finlands sjöhistoriska museum, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Hvitträsk, Villnäs slott, Urajärvi herrgårdsmuseum, Frugård, Olofsborg samt Tavastehus slott.

Pressbilder


Sibelius_1000x1000px



Sibelius - Viulukonsertto



Andy Warhol_Jean Sibelius piirros


Lemminkäinen iso


Jean Sibelius_piirustus Parolan paraati 1876


Näyttelyjulkaisun kansi Jokainen nuotti pitää elää
Utställningspublikationen
Varje not måste levas


Sibeliuksen lähettämä postikortti 21.7.1900



KM sibelius Taneli Eskola Ainola 2015

Pressbilder


Till medierna 16.9.2015

Brilliant! – smycke – fotograf – ljud

Utställning på Nationalmuseet

18.9.2015 - 31.1.2016

Utställningen Brilliant! är Finlands Guldsmedsförbunds 110-års jubileumsutställning som ger en sällsynt inblick i finländsk smyckesdesign och finländskt hantverk av högsta kvalitet från 1960-talet till dags dato. Brilliant! presenterar med fotografier, ackompanjerat av en ljudvärld, konststycken skapade av 27 Årets guldsmeder från cirka sextio års tid.

Nationalmuseets vitriner är fyllda med yrkeskunnighet, nyfikenhet, noggrannhet, enträgenhet och vision. Råmaterialen är platina, guld, silver och ädelstenar men även oädelt material. På väggarna hänger fotokonstnären Susanna Majuris drömlika undervattensvärld som besökaren kan dyka in i.

Varje Årets guldsmed har sitt eget formspråk och arbetssätt. Smyckena och föremålen har skapats med olika metoder, som hantverk, genom att borra eller såga, smida eller gjuta. Under årtiondenas lopp har guld- och silversmedarna tillverkat unika lyxsmycken men även serieproducerade föremål.

Finlands Guldsmedsförbund har utsett Årets guldsmed sedan 1987. De som nomineras kan vara guldsmeder, silversmeder, smyckesformgivare eller gravörer som visat exceptionellt yrkeskunnande. I utställningen Brilliant! deltar utöver Årets guldsmeder även  de tre finalisterna i Årets guldsmed 2016, bland vilka vinnaren för första gången koras genom en publikomröstning.

Utställningen visas på Nationalmuseet den 18 september 2015 - den 31 januari 2016. Till utställningen hör en trespråkig, 100-sidig publikation samt publikevenemang.
 
Finlands Guldsmedsförbund grundades 1905. Förbundet har fört samman guld- och silversmeder, bevakat deras intressen samt främjat yrkesskickligheten och utkomsten. Guldsmedsbranschen utvecklas då hantverksyrket och ny teknologi hittar varandra. 3D-tekniken är redan starkt närvarande i guldsmedsbranschen. Utställningen visar att den finländska guldsmedskonsten lever och mår bra.

I samband med utställningen har en grupp smyckeformgivare och guldsmeder gjort en donation till Nationalmuseets samlingar. Nationalmuseet tackar följande smyckeformgivare och guldsmeder: Jukka Ailio/ Kultaseppä Ailio Oy, Eero Hintsanen/ Chao & Eero, Berndt Lindholm, Esko Lindroos, Essi Pullinen, Petri Pulliainen, Kristian Saarikorpi ja Kirsti Doukas/ Saarikorpi Design Oy, Jouni Salo/ A. Tillander Oy.

Utställningen är ett samarbete mellan Nationalmuseet, Finlands guldsmeders förbund och Briljantti ry. Innehållets planering och manuskript Briljantti ry, Pekka Kulmala, Anniina Dunder-Berg, Sanna Nuutinen. Photografkonstverk Susanna Majuri, pressbilder Teemu Töyrylä. Utställningsarkitekt Camilla Nenonen. Ljud design Pietu Arvola. Grafisk design Päivi Sohkanen.

Utställningspublikation manus Sari Aro, design Päivi Sohkanen, fotografier Susanna Majuri, produktbilder Teemu Töyrylä. Publikationen är till salu på museibutik.

I samarbete med: Kalevala Koru Oy, Suomen Kulttuurirahasto, Antti ja Airi Soljan Säätiö, Atelier Torbjörn Tillander, K.A. Rasmussen Oy, Saurum Oy/Lumoava, Taiteen edistämiskeskus, maki.fi

pdf Brilliant! Pressmeddelande 16.9.2015 (239 KB)

Pressbilder


Tilläggssinformation:
- amanuens Aino-Maija Kaila, tfn 0295 33 6362, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi
- Pekka Kulmala Briljantti ry, tfn 040 505 2773, pekka@kultaseppakulmala.fi
- Sanna Nuutinen Briljantti ry, tfn 040 535 2550, sanna.nuutinen@welho.com 
www.brilliant.fi

Susanna Majuri
Fotokonstnär, konstmagister Susanna Majuri inspireras av skönlitteratur, poesi och musik. Inlevelseförmåga, fantasi, berättelser och färger innehar huvudrollerna i skapandet. Med hjälp av bilder behandlar hon känslor och berättar historier. Ett lyckat arbete får konstnären att brinna, utstråla lycka och trollbindas.
Majuri, som hållit ett stort antal utställningar, är doktorand vid Konstuniversitetets Bildkonstakademi. Hon forskar i den fotografiska fiktionens möjlighet att fungera som en plats där känslor möts. Susanna Majuri är med i den internationellt aktiva konstnärsgruppen Helsinki School och hennes verk finns bland annat i samlingarna vid Museet för nutidskonst Kiasma, Finlands fotografiska museum samt Esbo moderna konstmuseum EMMA.

Årets Guldsmed från 1987
Matti Hyvärinen, Karl Laine, Berndt Lindholm, Raimo Nieminen, Markku Mäki, Markku Laulaja, Morris Lindblom, Jukka Ailio, Juha Janger, Alpo Tammi, Pekka Kiviluoto, Toivo Valkama, Kirsti Doukas, Arvi Kämäri, Pekka Piekäinen, Juha Koskela, Jouni Salo, Kristian Saarikorpi, Esko Lindroos, Tiina Arkko, Rauno Tynkkynen, Tony Granholm, Ari-Pekka Rantanen, Pekka Kulmala, Carina Blomqvist, Essi Pullinen, Heikki Hartikainen.

Årets Guldsmed 2016
För första gången får publiken utse guldsmeden för 2016. Man kan rösta på sin favorit antingen i Nationalmuseet eller på webbplatsen Brilliant.fi. På utställningen visas smycken från de tre finalisterna i Årets guldsmed 2016. Eero Hintsanens, Petri Pulliainens och Ville Redmans verk får det finländska smyckets framtid att te sig intressant och överraskande.

Eero Hintsanen
Guldsmedsmästare, konstmagister Eero Hintsanen rör sig i bildhuggeriets och smyckesdesignens världar. Designerna som ingår i duon Chao & Eero utformar vid sidan av nya kollektioner unika, stora smyckesverk med en stämning från gammal mystik. Av elementen natur, människa och smycke skapar Hintsanen verk där han berättar finländska historier ur ett dystert perspektiv. Silver är Eero Hintsanens viktigaste material. Vid bearbetningen av silver hittar han alltid en intressant skrovlighet och ofullständighet.

Petri Pulliainen
Petri Pulliainen som arbetar som guldsmed vid Aito Helsinki har specialiserat sig på ringar och ställer höga krav på sig själv. Arbetet går ofta via den svåraste etappen. Det mest givande med arbetet är att överlämna ett fullbordat, felfritt verk till kunden. Pulliainens smycken andas avsiktlig minimalism och maskulinitet. Titanförstärkt, syrabeständigt rostfritt stål är ett särdeles intressant material för Petri Pulliainen just nu. Han drömmer om att tillverka lyxföremål till människor som redan har allt.

Ville Redman
Guldsmed Ville Redman som arbetar hos Kultaseppä Kulmala hämtar sin entusiasm i teknikens värld och klassiska arbetsmetoder. Redman har hämtat influenser till sitt arbete från mekaniska verkstäder, teaterarbete och guldsmedsverkstäder. Hans verk innehåller även glimtar av isländska sinneslandskap och isländsk formgivning. När Redman hittar på något bra är han inte sen att dela med sig av upptäckten. Genomskinlighet och växelverkan utvecklar guldsmedsbranschen och Ville Redman vill föregå med gott exempel när det gäller att skapa en allt öppnare kultur.

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Öppet tis-sön 11-18, mån stängt. www.kansallismuseo.fi

Nationalmuseet är Finlands historiska centralmuseum vars kärnuppgift är att dokumentera och distribuera det nationellt sett centrala kulturhistoriska kapitalet.
Nationalmuseets museifamilj består av nio museer och två slott – Nationalmuseet, Kulturernas museum (verksamheten fortsätter vid Nationalmuseet), Finlands sjöhistoriska museum, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Hvitträsk, Villnäs slott, Urajärvi herrgårdsmuseum, Frugård, Olofsborg samt Tavastehus slott.
Brilliant! Susanna Majuri Blackie triptyykki1 2015
Blackie. Fotokonstnär Susanna Majuri 2015
(Klicka på bilden för större version)

Brilliant! Alpo Tammi sormus_Teemu Töyrylä
Ring, guldsmed Alpo Tammi.
Foto: Teemu Töyrylä
(Klicka på bilden för större version)

Brilliant Paakuva pysty 01
(Från vänster till höger)
Juha Koskela: armband, mokumegane -teknik och silver. Rauno Tynkkynen: ring, platin och diamanter. Matti Hyvärinen: armband, silver och spektrolit. Raimo Nieminen: halsband, jaspis, gulguld, diamanter, äldstenar och leder. Foto: Teemu Töyrylä.
(Klicka på bilden för större version)



Till medierna 24.6.2015

”Måleri i dialog med förhistorien” - målningar av Kristina Janni Ståhl

pop up utställning i Nationalmuseet 10.7 - 2.8.2015


I den förhistoriska avdelningen av Nationalmuseet visas oljemålningar av Kristina Janni Ståhl. Verken är målade på plats i dialog och samspel mellan konstnären och föremålen.
Kristina Janni Ståhl (f. 1984 i Örebro Sverige) är avgångselev vid Bildkonstakademin och utställningen är en del i hennes magisterarbete.


Samarbetet mellan Nationalmuseet och Bildkonstakademin sker på professor Silja Rantanens initiativ. Målningarnas konstnärliga handledning av bildkonstnär Nina Roos och utställningsarkitekturens design av arkitekt Hannele Grönlund.

Utställningen blir också en avslutning inför ombyggnationen av utställningen Finlands förhistoria, alltså sista möjligheten att se de förhistoriska föremålen som de presenteras i dag.

Utställningen visas i Nationalmuseet från och med fre 10.7.2015 till sön 2.8.2015.
Vernissage är torsdagen den 9 juli 2015 klockan 15-18 i konstnärens närvaro.

Läs mer

pdf Kristina Janni Ståhl_CV (132 KB)

Förhandsinformation av utställningen ges av:
- Kristina Janni Ståhl, tfn 045 172 8404, stahl.kristina@gmail.com
- utställningschef Minerva Keltanen, Nationalmuseet, tfn 0295 33 6463, minerva.keltanen@kansallismuseo.fi

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet öppet tis-sön 11-18, mån stängt.
Entréavgift 10 / 7 e, under 18 åringar fri entré.
Biljettkassa tfn 0295 33 6901, tis-sön 11-18.
www.kansallismuseo.fi
facebook.com/Kansallismuseo


Nationalmuseet är Finlands historiska centralmuseum vars kärnuppgift är att dokumentera och distribuera det nationellt sett centrala kulturhistoriska kapitalet. Nationalmuseets museifamilj består av Nationalmuseet, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Hvitträsk, Villnäs slott, Kulturernas museum, Finlands sjöhistoriska museum, Urajärvi herrgårdsmuseum, Frugård, samt Tavastehus slott och Olofsborg.

Klicka på bilden för större version
Ben_Kristina Janni Ståhl_2015
Ben, Kristina Janni Ståhl 2015,
olja på duk 37x55 cm

Keramik_Kristina Janni Ståhl_2014

Keramik, Kristina Janni Ståhl 2014,
olja på duk 37x55 cm

Fiskenät_Kristina Janni Ståhl_2015

Fiskenät, Kristina Janni Ståhl 2015,
olja på duk 37x55 cm

Mynt_Kristina Janni Ståhl_2015

Mynt, Kristina Janni Ståhl 2015,
olja på duk 37x55 cm


Till medierna 11.6.2015

Brilliant! På kommande till Nationalmuseet

18.9.2015 - 1.2.2016


Brilliant! är Finlands Guldsmedsförbunds 110-års jubileumsutställning med smycken från 1960-talet och framåt skapade av trettio Årets Guldsmeder samt fotokonstnär Susanna Majuris fotografiverk.

Den tvärkonstnärliga utställningen Brilliant! erbjuder en unik genomskärning av finländska guldsmeders smyckesproduktion. På utställningen samtalar smycken av toppkrafter, Susanna Majuris fotografier och en ljudvärld på ett intressant sätt.


Brilliant! presenterar nästan 30 meriterade guldsmeders formgivnings- och hantverksskicklighet från flera decennier. Med utställningen firas Finlands Guldsmedsförbund som fyller 110 år. I anslutning till utställningen får publiken chansen att rösta fram Årets Guldsmed 2016.
Till utställningen hör också en trespråkig, 100-sidig publikation samt publikevenemang.

Årets Guldsmed från 1987: Matti Hyvärinen, Karl Laine, Berndt Lindholm, Raimo Nieminen, Markku Mäki, Markku Laulaja, Morris Lindblom, Jukka Ailio, Juha Janger, Alpo Tammi, Pekka Kiviluoto, Toivo Valkama, Kirsti Doukas, Arvi Kämäri, Pekka Piekäinen, Juha Koskela, Jouni Salo, Kristian Saarikorpi, Esko Lindroos, Tiina Arkko, Rauno Tynkkynen, Tony Granholm, Ari-Pekka Rantanen, Pekka Kulmala, Carina Blomqvist, Essi Pullinen, Heikki Hartikainen.

Utställningen kommer att visas i Nationalmuseet från och med 18.9.2015 till 1.2.2016.

I utställningen ingår ett omfattande och mångsidigt program.


I samarbete: Kalevala Koru Oy, Suomen Kulttuurirahasto, Antti ja Airi Soljan Säätiö, Atelier Torbjörn Tillander, K.A. Rasmussen Oy, Saurum Oy/Lumoava, Taiteen edistämiskeskus, maki.fi

Förhandsinformation:
- kurator Anniina Dunder-Berg, Briljantti ry, tfn 040 770 4437, anniina@dunder.fi
- utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, Nationalmuseet, tfn 0295 33 6362, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi

Finlands Guldsmedsförbund
Nationalmuseets tillfälliga utställningar
Fotokonstnär Susanna Majuris webbsidor
www.susannamajuri.com

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet öppet tis-sön 11-18, mån stängt.
Entréavgift 10 / 7 e, under 18 åringar fri entré.
Biljettkassa tfn 0295 33 6901, tis-sön 11-18.
www.kansallismuseo.fi
facebook.com/Kansallismuseo

Nationalmuseet är Finlands historiska centralmuseum vars kärnuppgift är att dokumentera och distribuera det nationellt sett centrala kulturhistoriska kapitalet. Nationalmuseets museifamilj består av Nationalmuseet, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Hvitträsk, Villnäs slott, Kulturernas museum, Finlands sjöhistoriska museum, Urajärvi herrgårdsmuseum, Frugård, samt Tavastehus slott och Olofsborg.
Klicka på bilden för större version
Brilliant! Alpo Tammi sormus_Teemu Töyrylä
Ring, guldsmed Alpo Tammi.
Foto: Teemu Töyrylä

Brilliant! Susanna Majuri_Blackie triptyykki 1
Blackie. Fotokonstnär Susanna Majuri 2015

Brilliant Paakuva pysty 01
(Från vänster till höger)
Juha Koskela: armband, mokumegane -teknik och silver. Rauno Tynkkynen: ring, platin och diamanter. Matti Hyvärinen: armband, silver och spektrolit. Raimo Nieminen: halsband, jaspis, gulguld, diamanter, äldstenar och leder. Foto: Teemu Töyrylä

Till medierna 5.3.2015

Inbjudan till pressmöte onsdagen den 11 mars 2015 kl. 15.00

Nationalmuseet förnyas


Välkommen till ett pressmöte onsdagen den 11 mars 2015 kl. 15.00 i Nationalmuseets auditorium.

Nationalmuseets museer och slott lever i en tid av förnyelse. I och med den uppdaterade strategin och omorganiseringen har vi börjat förnya varumärket och utställningsverksamheten samt planera Nationalmuseets lokaler.

Nationalmuseet har satt som mål att vara Finlands främsta varumärke inom museiverksamhet. Kom och hör hur vi har tänkt nå vårt mål.

Om Nationalmuseets förnyelse och framtidsplaner berättar överdirektör Elina Anttila, marknadsföringschef Mikael Neuvonen, utställningschef Minerva Keltanen och ansvarig museilektor Hanna Forssell.

pdf Nationalmuseet förnyas - pressmeddelande 11.3.2015 (298 KB)

Mer information om mötet:
överdirektör Elina Anttila, elina.anttila@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6131

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet har öppet tis–sön 11–18, stängt på måndagar.
www.kansallismuseo.fi

KM logo pysty ru

Till medierna 27.11.2014

Finnskogar
Utställning på Nationalmuseet

28 november 2014 - 16 augusti 2015


Utställningen berättar om finnar som i slutet av 1500-talet och på 1600-talet flyttade till de obebodda skogstrakterna i Sverige och Norge och blev svedjebrukare. De upprätthöll länge sin särpräglade kultur och bevarade även sitt språk mitt bland urbefolkningen. Senare sammansmälte de med majoritetsbefolkningen.

Utställningen är baserad på föremål som magister Astrid Reponen skaffade för Finlands nationalmuseum under sin resa för att dokumentera skogsfinnarnas ordförråd. Föremålen har aldrig tidigare varit utställda.

Utställningen berättar om befolkningen i Finnskogarna, alltså skogsfinnarna eller svedjefinnarna, varför de lämnade sitt hemland och hur de levde i de nya hemtrakterna. Besökarna får vid sidan av föremålen lära känna den något föråldrade finskan som var skogsfinnarnas språk, ortnamnen med finsk anknytning samt skogsfinnarnas föreställningar och övriga andliga tradition.

Finnar som flyttade till mellersta Sverige och Norge, framför allt från Savolax, kring 1580-1640 kallades skogsfinnar. De var ursprungligen svedjebrukare och svedjade stora skogsområden på sina nya boplatser. De var också duktiga jägare och fiskare och dessutom kända för sina konstfulla näver- och träarbeten.

Skogsfinnarnas materiella och immateriella kulturarv avvek i hög grad från livsstilen hos urbefolkningen omkring dem. Finnarna bevarade länge sitt eget språk som förblev ålderdomligt medan språket som talades i Finland förändrades. Deras andliga tradition, folktron och folkdiktningen var särpräglade.

Skogsfinnarna började så småningom odla åkrar och arbeta på sågverk och inom industrin. På 1600-talet reste de också med svenska emigranter över Atlanten till Amerika, framför allt till Delaware.


I Sverige och Norge sammansmälte skogsfinnarna så småningom med urbefolkningen och språket dog ut under 1900-talets senare hälft. Tack vare släktforskning har emellertid många svenskar och norrmän hittat sina skogsfinska rötter och detta ursprung uppskattas idag högre än någonsin tidigare i båda länderna. I Norge fick avkomlingarna till skogsfinnarna i början av millenniet status som en nationell minoritet.

Under de första årtiondena efter att Finland blivit självständigt blomstrade de så kallade etnologiska och etnografiska vetenskaperna och också skogsfinnarna blev föremål för särskilt etnologers och språkvetares intresse. En av dessa var Astrid Reponen (1905-1940), som med sina forskarkolleger samlade in framför allt vokabulär i finnskogarna i Värmland och sydöstra Norge under åren 1930-32. 

På uppdrag av Nationalmuseet samlade Astrid Reponen också in 130 föremål med anknytning till folktraditionen (mest trä- och näverarbeten), som museet köpte av henne 1933. Föremålen katalogiserades i Nationalmuseets samlingar och magasinerades. Före den aktuella utställningen har föremålen aldrig varit utställda.

Utställningens stomme består av föremål ur Reponens samling och på utställningen visas cirka drygd 100 av dem. På utställningen kan man även se fotografier från finnskogarna tagna av flera finländska forskare: människor, byggnader, gårdsplaner, landskap, föremål. På utställningen kan man även lyssna bland annat på ljudprov från skogsfinnarnas brev och liv.

På utställningen finns också fotografier på skogsfinnar tagna av finländska forskare samt en ljudvärld som skapats av YLE Radioateljee. Eero Järnefelts berömda målning Trälar under penningen (Sved) har lånats från Ateneums konstmuseum. Till skogsstämningen i utställningen bidrar även fotokonstnär Ritva Kovalainens fotografier.

I anslutning till utställningen ordnas även evenemang för allmänheten och det ges ut en finsk- och svenskspråkig publikation som kommer att finnas till salu i Nationalmuseets museibutik i januari 2015.

Utställningens program
pdf Finnskogar - Metsäsuomalaiset oheisohjelma program (1.04 MB)

Manus för utställningen är skrivet av språkvetare Paula Andersson från Helsingfors universitet, namnforskare, lektor emerita Tuula Eskeland från Köpenhamns universitet, religionsvetare, docent Marja-Liisa Keinänen från Stockholms universitet samt amanuensen vid Finlands nationalmuseum, Antti Metsänkylä.

Ljudvärlden har skapats av Harri Huhtamäki och Pekka Lappi från YLE Radioateljee. Utställningsarkitekturen är framtagen av Suunnittelutoimisto Amerikka, Jussi Salmivuori och Teemu Nojonen.
Den grafiska layouten är designad av Agency Leroy.

Utställningen visas på Nationalmuseet den 28 november 2014 - 16 augusti 2015.

Pressbilder


Mer information om utställningen ges av:
utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, Nationalmuseet, tfn 0295 33 6362, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi
Ytterligare information om evenemangen:
- ansvarande museilektor Hanna Forssell, tfn 0295 33 6475, hanna.forssell@kansallismuseo.fi

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet öppet tis-sön 11-18, mån stängt. Museet också stängt 6.12 och 24-25.12.2014.
Entréavgift 2014: 8 / 6 e, under 18 åringar fri entré.
Biljettkassa tfn 0295 33 6901, tis-sön 11-18.
www.kansallismuseo.fi
facebook.com/Kansallismuseo

Finnskogar tunnuskuva rajattu

Finnskogar_Juhoila piha_Helminen 1930_SUK334 28

Finnskogar_tuoli Östmark_SU5161 12a

Finnskogar_Olsson sauna_Reponen 1930_SUK334 70

Finnskogar_lappakannu SU5161 29c

Finnskogar_Raiskin aitta_Reponen 1930_ SUK334 58

Finnskogar_tuohinen suolakopsa_SU5161 96a

Pressmeddelande, till medier den 8.12.2014

Ny logotyp för Nationalmuseets museer


Vid Nationalmuseet inleddes i början av sommaren en varumärkesförnyelse med utgångspunkt i att bygga upp en varumärkesarkitektur och en mer enhetlig kommunikation för organisationen som omfattar elva museiobjekt.
Målet har varit att skapa en mer enhetlig varumärkesidentitet för Nationalmuseet och uttrycka en genomgående förnyelse och en museiupplevelse där också museets tjänster och evenemang spelar en stor roll vid sidan av utställningarna. Nationalmuseet valde Agency Leroy som partner för varumärkesdesignen.  

 
I designbriefen bad man om ett förslag till Nationalmuseets varumärkesarkitektur och nya logotyp. Det var viktigt att kunna återge Nationalmuseets roll som en aktör som dokumenterar, distribuerar och gör människor delaktiga i kulturen och den statliga historien. Varumärkesdesignen skulle återspegla Nationalmuseets förnyelse och grunda sig på Nationalmuseets strategiska målsättningar och en gemensam vision. Det var också viktigt att kunna skapa en helhetsbetonad museiupplevelse där museets evenemang, konferenstjänster, café och restaurang samt museibutiken spelar en betydande roll vid sidan av utställningarna.

Varumärkespersonen har definierats i samarbete mellan Nationalmuseets team och Leroy. "Leroys förslag var starkt och genomtänkt och det innehöll en idé som bär långt in i framtiden. Logotypen är tidlös, klassisk och hållbar och den berättar på ett bra sätt om Nationalmuseets kurs. Detta är viktigt även för museiobjekten, eftersom museer i fortsättningen profileras i allt större omfattning. Nationalmuseet som varumärke upplyser om att alla objekt är en slags nationalklenoder. Leroys team har varit extremt entusiastiskt över uppdraget", berättar Mikael Neuvonen, ansvarig för Nationalmuseets serviceförsäljning och kommunikation.

Designer Janne Hänninen från Agency Leroy tillägger: "Nationalmuseet är ett landmärke och en slags nationell symbol. För beklagligt många är museet något man besöker en gång, ett typiskt utflyktsmål för klassresan. Huset och hela museifamiljen har dock så mycket mer att erbjuda. Nationalmuseet är inte bara föremål i glasvitriner, det är ett inspirerande ställe och för oss är det en hederssak att få vara med om att göra Nationalmuseets roll tydligare. Logotypen beskriver Nationalmuseet som historiens rum, som lokaler och platser som öppnar upp nya vinklar till nuet."

Visualiseringen av Nationalmuseets varumärkesidentitet är nu inne i testfasen. Utgångspunkt för identiteten och dess visuella uttryck är tanken om Nationalmuseets elva museiobjekt som en museifamilj. Den nya logotypen som är gemensam för alla elva museiobjekt tas i bruk med utställningen Finnskogar - Metsäsuomalaiset som invigs den 27 november 2014. Också utställningsgrafiken följer i huvudsak det nya uttrycket.


Identiteten konkretiseras förutom i marknadsföringens och kommunikationens grafiska profil, även i bland annat de pågående beskrivningarna av varumärkespersonen och servicelöftet. Det nya uttryckets ibruktagande framskrider efter pilotfasen. Nationalmuseets grafiska basmaterial förnyas och profilen genomförs i objekten stegvis under 2015.

Nationalmuseet är Finlands historiska centralmuseum vars kärnuppgift är att dokumentera och distribuera det nationellt sett centrala kulturhistoriska kapitalet. Nationalmuseets museifamilj består av Nationalmuseet, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Hvitträsk, Villnäs slott, Kulturernas museum, Finlands sjöhistoriska museum, Urajärvi herrgårdsmuseum, Frugård, samt Tavastehus slott och Olofsborg.

Ytterligare information:


Nationalmuseet: Mikael Neuvonen, 
Nationalmuseets serviceförsäljning och kommunikation, tfn 0295 33 6342, mikael.neuvonen@kansallismuseo.fi

Agency Leroy: Monika Nars, verkställande direktör, tfn 040 500 1058, monika@agencyleroy.com

Nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet har öppet tis-sön 11-18, stängt på måndagar.
Inträde 2014: 8 euro / 6 euro, fritt inträde för barn under 18 år.
Biljettkassa, tfn 0, tis-sön kl. 11-18.
www.kansallismuseo.fi
facebook.com/Kansallismuseo

KM logo vaaka su ru Agency Leroy

Nationalmuseets logo 2014
(Klicka på bilden för större version)

Museoperhe logo korjattu

Nationalmuseet, museifamiljens logo 2014
(Klicka på bilden för större version)