Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Media service


Pressbilder till media av Nationalmuseet

Nationalmuseets logotyper

Pressbilder till media av verkstaden Vintti



18.9.2017

Guldhalsringen från Nousis ‒ Finlands finaste guldsmycke från järnåldern ställs ut för första gången i Nationalmuseet


Halsringen i guld som hittades år 1770 i Nousis och som nu ställs ut i Nationalmuseet är det finaste järnåldersföremålet som hittats i Finland. Smycket tillhör samlingarna vid Statens historiska museum i Sverige, eftersom värdefulla markfynd även från Finland enligt lag skulle levereras till Stockholm. Nu ska smycket lånas och visas på Nationalmuseets nya utställning Förhistorien som öppnades i april. Guldhalsringen visas för allmänheten fr.o.m 19.9.2017.

Guldhalsringen från Nousis, som är dekorerad med orm- eller drakhuvuden, är ett konstprov av en skandinavisk guldsmed. Ringen väger omkring 200 gram och guldet som har använts i ringen kan härstamma från Romarrikets kärnområden. Halsringen har möjligtvis gömts i samband med en offerceremoni. Man känner till motsvarande fenomen från Skandinavien och Estland.

Smycket kan dateras till 200-talet, till den så kallade yngre romartiden då det romerska riket redan började närma sig sitt fall. Tack vare pälshandeln ökade välståndet framför allt i Egentliga Finland, varifrån också alla guldföremål från den yngre romartiden härstammar. Till Finland kom de från Skandinavien eller via Skandinavien från Romarrikets norra provinser.

Smycket är ett exceptionellt värdefull arkeologiskt föremålsfynd, eftersom man har hittat mycket få guldföremål i Finland. Halsringen hittades tillsammans med en enklare guldring med stämpeldekor i Nousis år 1770. Finland var då en del av Sverige och således inlöste kronan smycket till sina samlingar. Den andra ringen inlöstes inte och den har kommit bort.

Guldhalsringen från Nousis har aldrig tidigare ställts ut i Nationalmuseet. Historiska museets beslut att bevilja långtidslånet är exceptionellt. Gesten uppmärksammar hundraårsjubileet för Finlands självständighet och påminner samtidigt för egen del om Finlands och Sveriges gemensamma historia.

Ytterligare information
Projektchef Hanna Forssell, tfn 0295 33 6475, hanna.forssell@kansallismuseo.fi

Pressbilder
Dessa bilder är avsedda endast för massmedia. Vid publicering bör nämnas fotografens namn. All annan användning är förbjuden.
Klicka på bilden för att ladda den.

Nousiainen1

Nousiainen2

Nousiainen3

Guldhalsringen från Nousis. Historiska museet, Sverige. Foto: Ulf Bryxe, Historiska museet


15.6.2017

Det offentliga och det dolda Finland -utställning på Nationalmuseum 16.6.2017-14.1.2018


Museiverket och Nationalmuseum firar Finlands 100 år. Utställningen Det offentliga och det dolda Finland lyfter fram ett hundratal slående och nationellt betydelsefulla fotografier från Finlands självständighetstid bland de över 15 miljoner bilderna i Museiverkets bildsamlingar. Via de utställda bilderna öppnar sig en mångstämmig berättelse om Finland. Bilderna visar ett land som är jämlikt och välmående och där man gör saker tillsammans, men avslöjar också fenomen som vi velat glömma eller dölja.

De utställda bilderna belyser sex tematiska aspekter av det finländska samhällets utveckling. Dessa är: utbildning, krig, ras, jämlikhet och demokrati, förhållandet till naturen samt gemenskap. Varje bild öppnar sitt eget perspektiv på vår nationella historia, och på utställningen vävs perspektiven samman till en mångstämmig berättelse om både firade och förtigna fenomen. Under hundra år har värderingar och världsbilder förändrats, vardagsögonblicken har fått ett historiskt skimmer över sig och sådant som i tiden valdes ut och ställdes fram i rampljuset har senare dolts i skuggorna.

I utställningen ingår fotografier tagna av många framstående pressfotografer och dokumentarister, bl.a. U. A. Saarinen, Martti Brandt, Pekka Kyytinen, Eeva Rista, Aarne Pietinen Oy och Teuvo Kanerva, men också bilder av mer privat karaktär.

Jubileumsåret 2017 är vi i Finland på många sätt stolta över vårt samhälle. Samtidigt kan vi peka på sjuka punkter också i vår egen tid. Hur kommer dagens Finland att te sig om hundra år? Utställningen innefattar en videoinstallation genom vilken vi samlar in och lagrar bilder från idag åt framtida museibesökare. Man kan delta i installationen genom att ladda upp bilder på Instagram, #Finland2117. Till grund för installationen ligger bilderna från tidskriften Kamera-lehtis tävling ”Årets fotograf 2016”.

Det offentliga och det dolda Finland är en del av programmet för självständighetens hundraårsjubileum och utställningen pågår i Nationalmuseum 16.6.2017-14.1.2018.

Publikationen som ansluter sig till utställningen utkommer i samband med vernissagen:

Inkamaija Iitiä, Hannu Häkkinen och Jaana Onatsu
JULKINEN JA KÄTKETTY SUOMI
Det offentliga och det dolda Finland - The Public and the Hidden Finland
Museiverket 2017, 240 s., inb., ISBN 978-951-616-285-3, 45 € (inkl. moms)
Nationalmuseums publikationer 13, ISSN 2343-1180

Tilläggsuppgifter
Överintendent Ismo Malinen, ismo.malinen@museovirasto.fi, tel. 0295 33 6382
Intendent Inkamaija Iitiä, inkamaija.iitia@museovirasto.fi, tel. 0295 33 6125
Utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi, tel. 0295 33 6362

Pressbilder

Mielenosoittajat Senaatintorilla
Demonstranter på Senatstorget under generalstrejken i mars 1956. Foto: U. A. Saarinen


18.5.2017

Museiisbrytaren Tarmo återvänder till Kotka efter en fem månader lång reparationsdockning


Den finländska vintersjöfartens veteran, den 110-åriga ångisbrytaren Tarmo, återvänder i slutet av maj till hemhamnen vid museikajen i Maritimcentret Vellamo i Kotka. 2015 beviljade riksdagen i sin fjärde tilläggsbudget 950 000 euro för dockning och reparation av fartyget. Tarmo, som är en av vår sjöfartshistorias skatter, har nu genomgått en grundlig reparation på Alfons Håkans varv i Sveaborg i Helsingfors.

Den nyreparerade ångisbrytaren är en del i Finlands sjöhistoriska museums firande av Finlands 100 års jubileum.

”Tarmo har varit dockad på Alfons Håkans Sveaborgs varv och genomgått en mycket efterlängtad reparation. Det känns fint att vi kan visa upp denna pietetsfullt reparerade skatt då vi samtidigt firar Finlands självständighets 100 års jubileum”, säger chefen för Finlands Sjöhistoriska museum Tiina Mertanen.

Tarmo hör till Finlands sjöfarts nationalsamlingar. Fartygets ursprungliga utseende har bevarats. Denna också internationellt värdefulla museiisbrytare byggdes i England 1907 och var i Sjöfartsstyrelsens tjänst fram till 1970, då man beslöt att Tarmo bör bli museifartyg.

Då Tarmo byggdes var hon Finlands tredje statsisbrytare. Då vår export växte i början av 1900-talet räckte våra två tidigare statisbrytare, Murtaja, som byggdes 1889, och Sampo, som byggdes 1898, inte till för att hålla våra farleder öppna för handelssjöfarten.

Tarmos historia är fylld av vardaglig isbrytarverksamhet som var livsviktigt för landets export och import. Men Tarmo har också varit med om färgrika och dramatiska händelser: Hon kapades under inbördeskriget och blev utsatt för bombardemang under andra världskriget 18.1.1940 i Kotka hamn. Sedan 2008 har Tarmo visats för allmänheten i Maritimcentret Vellamo.

Under dockningen utfördes en mängd noggranna arbetsmoment som också gav ny information om fartyget och utvecklade nya, mer miljövänliga arbetsmetoder på Sveaborgs varv.

”Vi jobbade mycket noggrant, eftersom vi högaktade fartyget i alla arbetsskeden. Vi har reparerat många specialfartyg här och har utvecklat moderna och miljövänliga arbetssätt. Tarmos stålmaterial undersökte vi i laboratorium för att reda ut vilka de lämpligaste svetsningstillsatserna är. Ytbehandlingen och rostborttagningen utfördes med modern högtrycksvåtblästring, som är skonsam både mot miljön och fartyget. Materialet och tillsatserna är nu bättre dokumenterade än någonsin, vilket gör det lättare att hålla fartyget i gott skick också i framtiden”, säger Sveaborgsvarvets chef Tero Hänninen.

I och med dockningen går Finlands Sjöhistoriska museum också igenom Tarmos artefakter och dokumentation. Samlingarna katalogiseras, konserveras och digitaliseras. Sjöhistoriska museet räknar med att få mycket ny information om denna veterligen världens näst äldsta bevarade ångisbrytare. Materialet kommer att vara tillgängligt för allmänheten ännu i år, i museernas, arkivens och bibliotekens sökregister Finna. Tarmo har också 3D-filmats utifrån och kommer att surroundfilmas ombord för att ge en bättre upplevelse av fartyget.

Tilläggsuppgifter
Båt- och fartygsmästare Juha Puustinen juha.puustinen@kansallismuseo.fi,
Tfn. 0295 33 6492.
Intendent Timo Kunttu timo.kunttu@kansallismuseo.fi, Tfn. 0295 33 6488.
Chefen för Sveaborgs varv Tero Hänninen tero.hanninen@alfonshakans.fi,
Tfn. 0400 521682.
Kommunikationschef Pär Landor par.landor@alfonshakans.com, Tfn. 0503663661.

Pressbilder

Museiisbrytaren Tarmo är öppen vid museikajen i Maritimcentret Vellamo 1.7-3.9.2017. Det ordnas visningar för allmänheten ombord på fartyget från tisdag till söndag klockan 13.30 och 15.30.

FINLANDS SJÖHISTORISKA MUSEUM
Maritimcentret Vellamo, Tornatorintie 99, Kotka
Öppet tis, tor-sön kl. 10-17, ons kl. 10-20, mån stängt
På sommaren 26.6-13.8.2017
Mån-tis, tor-sön kl. 10-18, ons kl. 10-20
Tfn. 040 350 0497, info@merikeskusvellamo.fi 


www.merikeskusvellamo.fi
www.alfonshakans.fi

Tarmo lähes valmiina
Tarmo nästan redo att återvända till Kotka. Bild: Alfons Håkans.


27.4.2017

Helgon och hedningar – bilder av mänsklighet

Utställning i Tavastehus slott 28 april–17 december 2017

Utställningen presenterar en del av Nationalmuseets unika samling av medeltida träskulpturer sida vid sida med tre samtidskonstnärers skulpturer. När man speglar de samtida verken mot medeltidens kristna skulpturer får även de nya perspektiv. Träsnideritraditionen i Finland är rik och mångformig och det finns ett tydligt kontinuum från den medeltida kyrkokonsten samt folklig skulpturkonst och folkligt hantverk till samtidskonsten. Verken av samtidskonstnärerna har skapats på 2000-talet och en del av dem är nya verk som tillverkats för utställningen.


Mia Hamari, Maija Helasvuo och Tapani Kokko är centrala skulptörer inom den yngre generationen som använder trä som material i sin konst som hämtar inspiration från traditionen men samtidigt är originell. Gemensamt för deras konst och de medeltida skulpturerna är materialet trä, skapande för hand, den starka hantverksfärdigheten samt att verken, oberoende av århundradet, skildrar människan och allmänmänskliga motiv såsom kärlek, moderskap, lidande, död, sorg, makt och seger.

Mellan de medeltida och samtida skulpturerna uppstår en dialog som berikar båda. Både de medeltida skulpturerna och samtidskonstnärernas verk bär på många betydelser. De moderna skulpturerna som uppstått i en värdslig kontext kan ses som heliga och å andra sidan kan de medeltida skulpturerna ses som världsliga, avklädda sin religiösa innebörd, och de tilltalar dagens åskådare som rena bilder av mänsklighet.

Av de medeltida skulpturerna ur Nationalmuseets samlingar ställs en del ut för första gången och på utställningen finns även skulpturer som använts i kyrkor i Tavastland. Utställd finns, även delvis konserverat, altarskåpet från Somero, som är ett av de finaste och mest intressanta altarskåpen som bevarats i Finland. Förbindelsen från det medeltida kulturarvet till modern konst lyfter fram Nationalmuseets samling av medeltida träskulpturer och kulturarvet som museet förmedlar, som en resurs för skapandet av ny kultur. Nationalmuseets samling med medeltida träskulpturer publiceras i Finna under 2017.

Utställningskurator har varit överintendent, fil. dr Sanna Teittinen från Nationalmuseet och expert inom de medeltida skulpturerna har varit fil. mag. Katri Vuola som förbereder sin doktorsavhandling om medeltida bildhuggeri av trä. Projektchef var utställningsamanuens Lea Värtinen.

Konstnär Jaana Partanen och arkitekt Heikki Lamusuo (Partanen & Lamusuo Oy) har varit utställningens huvudarkitekter. Mercedes Said (design) och Janne Ojala (tekniskt utförande) från Aalto-universitetets MediaLab samt Topias Airas (3D-modellering) från Metropolia Yrkeshögskola har gjort utställningens 3D-simulation av skulpturen Sankt Göran och draken. Arbetet handleddes av professor Lily Díaz och projektet genomfördes som en del av forskningsgruppen Systems of Representations arbete vid Aalto-universitetet. Ljus-, audio- och videodesignen är skapad av Pietu Pietiäinen som också gjort en dokumentärfilm om konservering av altarskåpet från Somero i samarbete med konservatorerna Jukkapekka Etäsalo och Nina Broadstreet.

Utställningspublikationen (på finska) utkommer i samband med invigningen. Till utställningen hör kringprogram.

Ytterligare information
Överintendent Sanna Teittinen, tfn 0295 33 6394, sanna.teittinen@kansallimuseo.fi
Utställningsamanuens Lea Värtinen, tfn 0295 33 6341, lea.vartinen@kansallismuseo.fi
Intendent Jouni Marjamäki, tfn 0295 33 6344, jouni.marjamaki@kansallismuseo.fi


TAVASTEHUS SLOTT
Kustaa III:n katu 6, Tavastehus
Öppet
3.1–30.4 tis-fre kl. 10–16, lör-sön kl. 11–16, mån stängt
2.5–31.5 mån-fre kl. 10–16, lör-sön kl. 11–16
1.6–14.8 varje dag kl. 10–17
15.8–17.12 tis-fre kl. 10–16, lör-sön kl. 11–16, mån stängt

tfn 0295 33 6932, hameenlinna@kansallismuseo.fi
www.kansallismuseo.fi

Neitsyt Maria ja lapsi

Pressbilder


5.4.2017

Nationalmuseet donerar en betydande samesamling till Samemuseet Siida


Finlands nationalmuseum och Samemuseet Siida ingick den 5 april 2017 ett intentionsavtal baserat på vilket Nationalmuseet kommer att donera museets samesamling till Samemuseet Siida. Avtalet är en del i firandet av jubileumsåret Finland-Sápmi 100 år samt Nationalmuseets och Samemuseet Siidas fleråriga samarbete. Flyttningen av samlingen ökar betydligt uppnåeligheten av samernas kulturarv och dess effektivitet i Sápmi och främjar samernas möjligheter att upprätthålla och utveckla sitt kulturarv. Att koncentrera samiska föremålssamlingar till Siida är i enlighet med principen för museernas ömsesidiga ansvar för insamling och dokumentation.

Nationalmuseets samesamling har funnits och utökats sedan 1830-talet. På 1800-talet tillkom föremål sporadiskt och merparten av föremålen i samlingen härstammar från insamlingsresor som gjorts 1902–1939. De viktigaste personerna som bidragit till samlingen har varit T. I. Itkonen, Theodor Schvindt, Ilmari Manninen och Samuli Paulaharju. Insamlingsverksamheten aktiverades på nytt på 1970–90-talen då insamlingsprinciperna redan hade förändrats. Då samlade man inte längre in gamla föremål som var oersättliga med tanke på den samiska kulturen, utan fokus låg på nytt hantverk som tillverkats enligt de gamla traditionerna. Nationalmuseet ansvarade för dokumenteringen av de samiska föremålen fram till 1998 då Siida invigdes.

Nationalmuseets samesamling omfattar cirka 2 600 föremål, häribland Finlands äldsta samiska föremål. Mest finns det dräkter och delar till dräkter, hushållsföremål samt redskap med anknytning till transport och textiltillverkning. Nästan hälften av föremålen har samlats in i trakterna runt Enare och Petsamo. Det stora antalet skoltsamiska föremål gör samlingen särskilt värdefull och unik även internationellt sett.

Nationalmuseet och Siida kommer i fortsättningen att samarbeta intensivt för att exponera och dokumentera den samiska kulturen och Nationalmuseet kommer även efter flytten av samlingen att presentera samernas historia och kulturarv på sina utställningar. 

Samlingen flyttas till Siida när museets utbyggnad blir klar, vilket man hoppas ska vara i början av 2020-talet. Utöver moderna samlingsutrymmen kommer utbyggnaden att inhysa ett allaktivitetsrum för kollektiva verksamheter som möjliggör presentation av samlingarna och undersökning av dem interaktivt med publiken. Genom föremålsforskning kan man återuppliva det samiska samhällets gamla hantverkstraditioner och -tekniker, materialkännedom samt vokabulär med anknytning till tillverkningen och användningen av föremål.

De första föremålen från Nationalmuseet kommer att ställas ut i Siida redan i april 2018 då en utställning om museets grundare, Johan (Juhani) Nuorgam, öppnas på museet. Samemuseet Siida fyller 20 år den 1 april 2018.

Ytterligare information
Överdirektör Elina Anttila, Finlands nationalmuseum, elina.anttila@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6131
Museidirektör Sari Valkonen, Samemuseet Siida, sari.valkonen@samimuseum.fi, tfn 040 767 1052

Naisen sarvilakki

Pressbilder

Preassadieđáhus


30.3.2017

Utställningen om Finlands förhistoria öppnas i Nationalmuseet


Utställningen som öppnas i Nationalmuseet den 1 april 2017 berättar om Finlands förhistoria. Den är den mest omfattande och uttömmande presentationen av finländarnas ursprung och liv från stenåldern till slutet av järnåldern och dess innehåll lyfter fram frågorna kring att vara en människa i den nordliga referensramen. De mest betydande arkeologiska fynden som gjorts i Finland i kombination med digitala mediepresentationer, ett ljudlandskap och föremål som kan vidröras bygger broar mellan olika tidsperioder.

Utställningens teman är ursprung, rörelse, världsbild, identitet, möten och materialitet. Tematiken betraktas från perspektivet att vara en människa, identifiering och alternativa tolkningar. På utställningen presenteras senaste arkeologiska forskningsrön och även motstridiga, omtvistade eller annars obesvarade frågor. Bakom den arkeologiska forskningen öppnas synvinklar till en hurudan föreställningsvärld den förhistoriska människan hade. Utställningsmanuset är skrivet av professor Vesa-Pekka Herva och docent Antti Lahelma.

”En sak som fascinerar mig i den arkeologiska forskningen och forskningen av det förflutna, är hur föreställningar och de uppfattningar på vilka vi bygger vår världsbild, sträcker sig flera årtusenden tillbaka i tiden och hur de fortfarande på sätt och vis lever i oss och påverkar vårt liv och tankesätt.” (Prof. Vesa-Pekka Herva, Uleåborgs universitet)

På utställningen visas cirka 750 föremål från Museiverkets arkeologiska samlingar. Världens äldsta fiskenät, en myrgrav från merovingertiden, svärd från järnåldern, föremål med djurmotiv och silverskatter samt andra markfynd är fysiska objekt som berättar historien om hur man levde och överlevde i de nordliga förhållandena. Det materiella får en ny dimension i utställningen och konkreta föremål beskrivs omfattande med digitala och multimediala verktyg. ”Vad återstår av oss och vad försvinner?” är en grundläggande fråga inom den arkeologiska forskningen. Informationens empiriska betraktelsesätt som sträcker sig bakåt i tiden leder besökaren till förhistoriska verkligheter som man kan föreställa sig.

Utställningen har planerats av arkitektbyrån Tuomas Siitonen Oy och Fantomatico Oy, som vann planeringstävlingen på våren 2016 med sitt förslag Selviytyjät (Överlevarna).

”Utställningsdesignen är gjord på utrymmets villkor och så att rummets karaktäristiska drag framhävs. Syftet med medielösningarna har varit att öppna föremålen och fenomenen som visas på utställningen och att skapa landskap och platser i utrymmet, vars monumentala skala överskrider utställningslokalens gränser. De fungerar som fönster till det historiska nuet, till människorna som levde här för länge sedan.” (Tuomas Siitonen, arkitektbyrån Tuomas Siitonen Oy och Panu Heikkilä, Fantomatico Oy)

Utställningen om förhistorien öppnas för allmänheten den 1 april 2017 och är öppen tillsvidare.

Upplev den nya förhistorian! 1–2 april 2017: Upplev utställningen under ledning av en guide och lyssna till de bästa historierna om utställningens byggande på evenemangen under öppningsveckoslutet, klockan 12–16. I utställningen ingår rikligt tilläggsprogram (på finska):
http://www.kansallismuseo.fi/fi/esihistorian-tapahtumat

Vesa-Pekka Hervas och Antti Lahelmas manuskript publiceras under april och finns att köpa i Nationalmuseets museibutik.

Nationalmuseet förnyas och alla basutställningarna kommer att förnyas stegvis under åren 2016–2019. Utställningen om förhistorien är den första fasen i arbetet. I december 2017 öppnas Nationalmuseets huvudutställning för jubileumsåret Finland 100: Självständighetstiden som berättar om Finland och finländarna på 1900-talet.

Ytterligare information
projektchef Hanna Forssell, tfn 0295 33 6475, hanna.forssell@kansallismuseo.fi


Kaksi viikinkiaikaista miekkaa

Bildbank >>


Så blev Finland the Land of Romance

17.2. - 28.5.2017

Först fanns ingenting. Sen kom reseaffischen.

Och sedan dröjde det inte många år innan vår kära avkrok i norr – vårt hemland – förvandlades till ett magiskt Land of Romance.

Ja, i takt med att den finländska identiteten byggdes upp i slutet av 1800-talet trädde konstnärer som Aleksi Gallen-Kallela och Hugo Simberg fram och målade in Finland på turistkartan.

Då ska alla minnas att det var något väldigt fint och exklusivt att vara tourist på den tiden.

Gallen-Kallela slog sig ner vid Imatra fors på natten och fascinerades av den nya strålkastaren som kastade sitt sken över det dånande naturundret. På Finlands allra första illustrativa reseaffisch är därför en strålkastare i centrum.

Hugo Simberg kallades för sin del till Mariehamns havsbad och målade en naken skönhet som tar sig ett dopp.

Efter det blev det fart på den finländska affischkonsten. Ångfartygsbolagen lockade med stil och förstklassig mat, Aero (senare Finnair) med åtta timmars expressflyg från London och Statsjärnvägarna med trendigt skidåkande i Lappland.

I utställningen ”Come to Finland – Lockropen från paradiset” på Finlands Nationalmuseum berättas Finlands historia på ett nytt och överraskande sätt. Över hundra vintage reseaffischer, samtliga i original, visar upp vårt så kallade tysta och inneslutna land på ett sätt som ingen sätt tidigare.

Det är glada färger, det är hisnande internationellt, det är positivt!

För medan man i dag till lust och leda grubblar över Finlandsbilden gjorde man förr något åt saken. Man målade upp en paradisisk bild av Finland som det glamorösa, öppna och kosmopolitiska landet.  Och glädjetjuten – sloganerna – på affischerna ropades ut på svenska, franska, engelska och tyska och på många andra språk.

I själva verket, skriver broschyrerna i hybrisen på 1930-talet, har Finland världens bästa klimat, alla talar främmande språk (även utanför hotellen) och landet är billigast i Europa. Kom hit, och kom NU – innan det är för sent (innan turisterna förstör allt).

Så hette det för över 80 år sedan…

Detta lika okända som sanna finländska kulturarv finns alltså nu samlat på ett och samma ställe. Affischer var den tidens internet, det var så man nådde ut till folk i andra länder och kontinenter.

Utställningen är därför en hyllning till alla de finländska affischkonstnärer som charmade omvärlden. Från affischkonstens grand old man Erik Bruun till humoristen Osmo K. Oksanen, från stilisten Rolf Christianson till mästaren Jorma Suhonen. Plus flera tiotal andra konstnärer.

Men utställningen är inte endast en urskön nostalgitripp.

Affischjägaren Magnus Londen är mannen bakom utställningen. Och när han grubblade över den stora samling han samlat på sig på auktioner och hos samlare jorden runt fascinerades han av en tanke: Hur skulle dagens konstnärer skildra det nutida Finland?

På utställningen ställs därför ett trettiotal affischer ut, skapade av landets ledande grafiker och illustratörer enkom för projektet Come to Finland.
Så därmed är cirkeln sluten. Precis som förr lockar Finland igen med affischrop från paradiset, och det ljuva ropet lyder:
”Kom NU, innan det är för sent, innan turisterna förstör allt!”
”Come to Finland – Lockropen från paradiset” på Finlands Nationalmuseum 17.2 – 28.5.2017. Öppet tis-sön kl. 11-18.

Mera information:
Affischjägare Magnus Londen, magnus.londen@cometofinland.fi, 044-3788448
utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6362

www.cometofinland.fi


Come to Finland Publishing Ab Oy är ett designföretag i Helsingfors som fokuserar på affischkonst.

Bildbank >>
(beställ för högupplösta bilder: sari.hakkinen@museovirasto.fi eller juuli.bister@kansallismuseo.fi)

-® Jorma Suhonen & Come to Finland Publishing

Bildbank >>



14.2.2017

Årets finländska reseaffisch utsedd


Omar Escalantes verk ”Take Some Finland” har utsetts till årets finländska reseaffisch.

– Med affischen vill jag visa hur finländare kan ha skoj i vilket väder som helst, förklarar Escalante.
Escalante, 37, är grafisk designer, uppvuxen i Guatemala och bosatt i Finland sedan 2007. Han kom ursprungligen till Finland som musiker i ett heavy metal-band. I dag har han familj i Finland och jobbar alltså som grafisk designer.

Tävlingen utlystes av Visit Finland, Finlands Nationalmuseum och Come to Finland Publishing i december 2016 för att skapa en renässans för rese-affischkonsten.

– Jag tror affischkonsten kan leva upp igen, både digitalt och som print, eftersom folk alltid kommer att ha ett behov av att uttrycka sig kreativt, säger Escalante.
Tävlingen var internationell och öppen för alla.

– Affischen är både överraskande och modern. Plötsligt ter sig ett isdopp som något trendigt och något man måste pröva på. Stugan i bakgrunden skvallrar om det bästa med Finland: också mitt i det ljuva hipsterlivet finns alltid en klassisk stuga inom räckhåll, kommenterar juryns ordförande, affischjägaren Magnus Londen.

En jury valde ut de tio bästa affischerna och därefter kunde allmänheten rösta fram sin favorit (en röst per person) via internet och på resemässan i Helsingfors i januari. Totalt avgavs drygt 5400 röster.

Första hedersomnämnande gick till Jaco och Aline Hubregtse med verket ”Where Nature is Always Near”.

Den fem populäraste affischerna i tävlingen ställs ut på reseaffischutställningen ”Come to Finland – Lockropen från paradiset” på Finlands Nationalmuseum 17.2- 28.5.2017.
Escalante vann 1000 euro plus att han får be en vän till Finland varifrån som helst i världen på en sjudagars resa.

I juryn som valde de tio bästa affischerna ingick:
Grafikern Erik Bruun, överdirektör Elina Anttila vid Finlands Nationalmuseum, marknadskoordinator Raija Lehtonen vid Visit Finland, grafiker Linnéa Sjöholm vid Come to Finland och affischjägare Magnus Londen vid Come to Finland.

Mera information:
Affischjägare Magnus Londen, Come to Finland Publishing, magnus.londen@cometofinland.fi, 044-3788448

Bildbank >>
(beställ för högupplösta bilder: juuli.bister@kansallismuseo.fi, sari.hakkinen@museovirasto.fi)


IMG 8595

Bildbank >>

14.2.2017

Come to Finland-utställningen är en resa genom Finland-varumärkets historia


Utställningen Come to Finland - Lockropen från paradiset som öppnar den 17 februari i Nationalmuseet berättar om hur Finland marknadsfördes internationellt före och efter självständigheten. Reseaffischer och sloganer skapade en bild av ett paradis, där man både hade möjligheten att uppleva den orörda naturens förtrollning och dessutom fick bekanta sig med Finlands progressiva, internationella och öppna samhälle.

För decennier sedan fungerade reseaffischerna som en tidig form av internet, och det var genom dem som man kunde sprida sitt meddelande runtom världen. Äventyrslystna europeer och amerikaner lockades med hjälp av vackra bilder och lockande sloganer att besöka det oerhört avlägsna Finland för att uppleva något nytt.

Samtidigt får vi stifta bekantskap med några kända och ett flertal mindre kända affischkonstnärer genom att deras insats för att rita in drömdestinationen Finland på världskartan lyfts upp. Nationalmuseet har dessutom tagit fram reserelaterat material och souvenirer. Kanske de ger oss en känsla av händelser eller platser, som vi någon gång hört om eller som vi någon gång besökt?

Vid utställningen visas ungefär 100 vintage-affischer, alla i sina autentiska originaltryck. Därtill ställs affischer ut som moderna grafiker och konstnärer skapat för denna utställning – bilder som reflekterar deras syn på och upplevelse av dagens Finland. Till helheten hör dessutom en affischtävling riktad till allmänheten, vars fem vinnare också ställs ut i utställningen.

Come to Finland-utställningen öppnar för Nationalmuseets del det självständiga Finlands 100-årsjubileum. Under årets gång kommer museets utställningar att ha som tema att granska finländskhet och Finlands historia ur nya och överraskande synvinklar.

Utställningens presskonferens hålls den 16 februari 2017 kl 9.00 i Nationalmuseets Ateljé.

Mer information:

marknadsdirektör Jonna Heliskoski, jonna.heliskoski@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6342
utställningsamanuens Aino-Maija Kaila, aino-maija.kaila@kansallismuseo.fi, tfn 0295 33 6362
poster hunter Magnus Londen, Come to Finland Publishing, magnus.londen@cometofinland.fi, tfn 044 378 8448

Bildbank >>
(beställ för högupplösta bilder: juuli.bister@kansallismuseo.fi, sari.hakkinen@museovirasto.fi)

Come to Finland
Lockropen från paradiset!
Öppen 17.2 - 28.5.2017, tis-sön kl 11-18.
Biljetter 10 / 7 €, gratis inträde för personer under 18 år.
kansallismuseo.fi


-® Jorma Suhonen & Come to Finland Publishing
® Jorma Suhonen & Come to
Finland Publishing

Bildbank >>
(beställ för högupplösta bilder: juuli.bister@kansallismuseo.fi, sari.hakkinen@museovirasto.fi)