Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Maj 2014


Karaff och tallrik av filigranglas från 1800-talet, Notsjö


2137 1 B
Karaff och tallrik av filigranglas (KM 2137:1). Foto: Markku Haverinen, Museiverket.


2137 1 A


Filigranmönstret syns väl i närbild av tallriken. Foto: Markku Haverinen, Museiverket.


H37151 341puikot


Färgade glasstavar, mosaikstavar, som används i tillverkningen av filigranglas (KM 37151:341). Foto: Markku Haverinen, Museiverket.
Karaffen och den tillhörande kuverttallriken är tillverkade av mycket tunt glas och exempel på Notsjö glasbruks kortvariga men lysande filigranglasproduktion efter 1800-talets mitt. Trådtekniken introducerades i Notsjö av den franske glasblåsaren Charles Bredgem som arbetade i Notsjö 1857-1860 och åter 1863-1864.

Bredgem lärde ut filigranglastillverkningen till sina tyska assistenter Heinrich Kohlenberg och August Schrumf. Notsjö filigranglas ansågs vara det bästa i Norden och tilldelades även pris på Stockholms industri- och konstutställning 1866. I och med recessionen på grund av nödåren i slutet av 1860-talet upphörde dock tillverkningen av det lyxiga och dyrbara filigranglaset och hantverkskunskapen och tekniken föll i glömska.

Tekniken för tillverkning av filigranglas kommer från Venedig. Filigranglas tillverkas genom att sänka ner färgade, randiga eller mönstrade glasstavar, så kallade mosaikstavar, i glasmassan, som sedan bildar mönster på glaset när kärlet blåses. I Notsjö användes både det nätliknande mönstret vetro a retorti och det enkla mönstret vetro a fili. Glas med nätmönster såldes från Notsjö som "venetianskt glas", glas med enklare mönster som "filigranglas". Karaffen och tallriken som är månadens föremål har det nätliknande vetro a retorti-mönstret.

Tillverkningen av filigranglas hör samman med Notsjö glasbruks glansperiod som inleddes då Adolf Törngren blev ägare till glasbruket 1849 och direktör för det 1851. Törngren satte upp målet att höja fabriken till europeisk nivå och Notsjö blev snabbt det ledande glasbruket i Finland. Bland annat anställde Törngren fler utländska glasmästare till bruket, bland dem fransmannen Bredgem.

Karaffen och tallriken hör till Claës Nordstedts betydande glassamling som idag ingår i Nationalmuseets samlingar. Ursprungligen var föremålen emellertid en gåva till Historisk-etnologiska museet (Nationalmuseets föregångare) som museet fick av Claës Nordstedts fader Anders Nordstedt redan år 1882. Anders Nordstedt var direktör för Notsjö glasbruk från 1879 till 1880-talets slut.

Finska fornminnesföreningen vände sig till Anders Nordstedt för att få Notsjö glas till de nationella museisamlingarna. Nordstedt lyckades köpa filigranglas tillverkat i Notsjö av ortsbor och skänkte föremålen till museet. Föremålen som då var ännu relativt nya är nu en del av den finska kulturhistorien.

Karaffen och tallriken är inte utställda just nu.

Satu Frondelius

Källor:

Markku Annila: Vanhat lasini - suomalaista lasia 1700-luvulta 1900-luvun alkuun. Hämeenlinna 2005.
Sirkka Kopisto: Lasia - Claës Nordstedtin kokoelma, Suomen kansallismuseo. Helsinki 2000.
Glasrum - Claës Nordstedts samling. Utställningen i Nationalmuseet 2005-2006.