Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Juli 2007


I dalmålarnas spår


Bokskåp
De för kurbitsmåleriet typiska färgerna enligt rättviksstilen var olika bruna färgtoner, svart och vitt. Massproduktionen medförde att målningssättet blev allt mera schablonartad på 1800-talet. Det berättades att bokskåpet hade tillverkats 1814 av en kringresande dalmålare. Hemmansägaren Göran Ericsson hade bevarat det efter sin farfar i Storby på Eckerö. Bild: Markku Haverinen, Museiverket (Klicka på bilderna för större versioner)

Den väldiga kurbitsen
Den väldiga kurbitsen representerar dalmålarens uppfattning om vingårdens yppighet och prakt i 20:e kapitlet i Matteus evangelium. Winter Carl Hanssons målning från år 1797 i Zornmuseet i Mora. Bilden är från Svante Svärdströms bok Dalmålningar i urval, Stockholm 1975.
I Dalarna i Sverige utvecklades fr.o.m. medlet av 1700-talet vid tillverkningen av möbler ett dekorationsmåleri. I fråga om skåp, skrin och kistor var en blomsterurna ett synnerligen populärt motiv. Dekorationen av dalaskåp blev fr.o.m 1780-talet allt mer stiliserad. Den blev variationsrikare och formrikare i socknarna Leksand, Hedemora och Lima, men främst i Rättvik, där den yrkesmässiga framställningen av skåp gav arbete åt hantverkare och målare. Via kringresande försäljare och målare spred sig dalaprodukterna både till Mellansverige och till landets södra delar, till Norge och ända till Finland. På Åland och i Österbotten minns man att de färggranna blomstermålningarna delvis varit gjorda av kringresande dalmålare.

Kännetecknet för den s.k. rättviksstilen är en blomsterurna, som kallades kurbits. I dalskåpens dörrspeglar framställdes den som en hög växt med symmetriskt stiliserade blad och blommor. Den här stilen som uppstått ung. år 1790 och som ses i väggmålningar och på möbler har kallats kurbitsmålning. Benämningen härleder sig från ordet som beskriver en växt i 4: e kapitlet i Jonas bok i Gamla Testamentet i den svenskspråkiga bibelöversättningen:

6. Men Herren Gud förskaffade en kurbits, den wäxte öfwer Jona, at hon skulle skydda öfwer hans hufvud, och wederqwicta honom i hans vedermöda. Och Jona gladdes fast öfwer den kurbitsen.

7. Men Gud förskaffade en mask om morgonen, då morgonrodnen uppgick; han åt kurbitsen, så at hon förtorkades.

I den finskspråkiga översättningen från 1700-talet har växten helt enkelt kallats buske.

I den officiella svenskspråkiga översättningen från år 1917 och likaså i den finska översättningen från 1933 har ordet ersatts av ricinbuske visavi risiinikasvi, som bättre motsvarar den ursprungliga betydelsen.

I de färggranna väggmålningar i Dalarna vandrar bibliska gestalter och svenska kungar bland kurbitsarnas blommor och frukter. Profeten Jona har hört till älsklingsfigurerna vid sidan av kung Salomon, Karl Johan och Napoleon.

I Finlands nationalmuseums samlingar finns fyra skåp med kurbitsmålningar: Det höga skänkskåpet i rättviksstil från år 1801 kommer från Åland, det andra skåpet är från 1813 och kommer från Houtskär, de små hängskåpen för böcker kommer från Eckerö och Vichtis. Bokskåpet från Vichtis lär vara dekorerat av en kringresande dalmålare.

Pirkko Sihvo

Litteratur

Ekström, Kjell 1989. Klockor på locket. Folkligt möbelmåleri på Åland. Föreningen Ålands Vänner. Skriftserien ÅLAND nr 15. Mariehamn.

Fredlund, Jane 1977. Allmogemöbler. Västerås.

Svärdström, Svante 1975. Dalmålningar i urval. Stockholm.