Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - Mars 2011


Mopeden Pappa-Tunturi


Pappatunturi c 5 800 x
I nationalmuseets samlingar finns en Tunturi Automat-moped från 1977 i ursprungligt skick och utrustad med vind- och knäskydd, körd bara litet över 500 km.

Tunturi Automat-moped

Tunturi Automat-moped, detalj. Tunturi Automat-moped, detalj.
Foton: Markku Haverinen, Museiverket (klicka på bilderna för större versioner)
Mopedkulturens blomstringsperiod fick sin början år 1957 då körkortstvånget slopades för fordon under 50 kubikcentimeter som är konstruerade för en hastighet på högst 35 kilometer i timmen. Fordonets officiella namn var motorvelociped, men i talspråk kallades den moped.

Den populäraste mopedmodellen kom att bli Pappa-Tunturi, en moped med skivram. Denna standardmoped tillverkades av Tunturipyörä Ab i Åbo. Sitt smeknamn fick den av att den i första hand var ett fordon som användes av gamla män. Mopeden hade en låg ram, vilket gjorde att även en person i dåligt fysiskt skick lätt kunde ta sig upp på den. För ungdomar hade fabriken redan på 1960-talet tagit fram modellen Tunturi Sport.

Under åren 1959-1987 tillverkades sammanlagt 415 000 Pappa-Tunturi-mopeder. På 1970-talet fanns det tre olika modeller av mopeden: Automat med automatväxling och centrifugalkoppling, Maxi med handväxlar och Start med fotväxlar (båda modellerna hade två växlar). Kraftkällan i mopeden var från första början en fläktkyld motor på 1,5 hästkrafter och med en cylindervolym på 49 kubikcentimeter. Motorn tillverkades av det österrikiska företaget Puch. Ett annat populärt mopedmärke i Finland var Solifer. Under åren 1957-1985 tillverkades nästan 200 000 Solifer-mopeder i flera olika versioner.

Pappa-Tunturi var ett populärt fordon på landsbygden till exempel för resor till och från skogsarbetsplatser. Mopeden användes också vintertid. Med mopeden åkte skogsarbetaren till skogshygget, frun till affären och ungdomarna till byn för att träffa kamrater. Bak på mopeden hade man motorsågen, handväskan, flaskkorgen eller katsan. Mopeden kunde dra till och med mjölkkärran och på så sätt fick man mjölkkannorna smidigt till mjölkbryggan. Under långa åkturer i dåligt väder var vind- och knäskydd praktisk tilläggsutrustning.

Hjälmtvånget som trädde i kraft år 1982 minskade mopedernas popularitet speciellt bland den äldre befolkningen. Efter att Puch AG sålt sin produktion av tvåhjuliga fordon till italienska Piaggio år 1987 upphörde tillverkningen av motorn som användes i Pappa-Tunturi. Produktionen av Pappa-Tunturi upphörde och den sista Classic-modellen lämnade fabriken 5.10.1987.


Mopeden var att skåda i Nationalmuseums basutställningen Suomi Finland 1900 i rummet 130.


Risto Hakomäki