Kansallismuseo tunnus

Museibutiken  |  Media service  |  Kontaktuppgifter  |  Respons

Suomeksi  |  In English



Månadens föremål - December 2012


Myntskrin


11927
Skrinet (K11927:) är en 22,5 cm lång och 15,8 cm bred ask som ytbehandlats med en mörkbrun färg. Bild: Markku Haverinen, Museiverket.

11927 detalji1
Skrinet med uppdraget lock. Bild: Markku Haverinen, Museiverket.

11927 4
På bilden är paret från Renko som sålde skrinet samt överintendent Jouni Kuurne som tog emot föremålet å museets vägnar. Bild: Risto Hakomäki, Museiverket.

Rengon kirkko
Mynt från åren 1592-1876 som hittades vid en arkeologisk utgrävning vid Renko kyrka år 1984. Bild: Frida Ehrnsten och Liisa Kunnas (bildbehandling), Museiverket.

Rengon Juhana es
Johan III ½ öre från år 1592. Bild: Frida Ehrnsten och Liisa Kunnas (bildbehandling), Museiverket.









Anskaffningarna till Finlands nationalmuseums samlingar har redan länge fokuserat på att lagra föremål från nutiden och närhistorisk tid. Föremål från 1800-talet erbjuds fortfarande relativt ofta som donation eller att köpa, men äldre föremål knappast alls. Således var det en överraskning när museet vintern 2011 erbjöds att köpa ett träskrin med ingraveringen 1559. Så gamla föremål är sällsynta i museers, också Finlands nationalmuseums samlingar.

Paret som ägde föremålet berättade att de fått det i samband med en fastighetsaffär där gammat lösöre i huset följde med affären och kom till deras ägo. Skrinet är skölpat av en träbit och utsmyckat med ingraveringar och det har ett kupformat glidlock utan lås. Enligt muntlig tradition i släkten har skrinet använts för förvaring av pengar långt efter att det tillverkades.

Huset där föremålet senast var är Mäkilä torp, som avskildes från Jussila gård i Nyby i Renko år 1779. Torpets första husbonde var en son från Jussila gård, Thomas Johansson, som sannolikt har tagit med sig skrinet till huset. Jussila gård finns med i jordeböckerna från år 1553, då husbonden var Jacob Staffansson (Jaakko Tapaninpoika). Han var husbonde fram till år 1582. Om vi utgår från antagandet att skrinet har varit på Jussila gård ända sedan det tillverkades, var dess första ägare år 1559 sannolikt just denna Jacob Staffansson.

Jussila gård ligger ungefär en kilometer från den medeltida S:t Jakobs kyrka längs den historiska Oxvägen i Tavastland. Oxvägen tjänade förvaltningen och handeln och längs den förflyttades trupper mellan Åbo och Tavastehus slott. Under medeltiden var Oxvägen dessutom det nordligaste avsnittet av pilgrimsvägen till Santiago de Compostela som korsade hela Europa.

Risto Hakomäki