Alltsedan renässanstiden har man samlat på antika mynt. Åbo Akademis myntsamling fick sin början i mitten av 1700-talet och i och med den hade man för första gången i Finland möjlighet att se äkta antika föremål, då man tidigare endast kunnat bekanta sig med dem genom böcker. Den största delen av mynten i samlingen härstammar från donationer från privatpersoner. Före branden i Åbo 1827, ägde Åbo Akademi fler än 2 000 antika mynt och efter branden fanns drygt 1 600 mynt kvar. Merparten av dessa är dock av koppar, endast 16 grekiska och 181 romerska silvermynt registrerades bland de mynt som hittades i ruinerna.

Efter branden flyttades samlingen till Helsingfors med universitetet. Även under 1800-talet utökades samlingen i lång utsträckning genom donationer. Bland donatorerna finns otaliga soldater och flera sjökaptener. Ännu för ett hundra år sedan var det vanligt att ordna myntsamlingarna i en systematisk ordning och ofta försvann de ursprungliga uppgifterna i samband med det. Silvermynten från antikens Grekland som presenteras här härstammar alla från Helsingfors universitets myntsamling, men det går inte längre med säkerhet säga vilket år eller från vem mynten har fåtts till samlingarna.

De mynt som präglades av städerna i antikens Grekland hade ofta samma teman. På framsidan fanns ofta en gud eller en hjälte, som hade en särskild anknytning till staden via dess mytiska historia. På baksidan fanns ett djur eller en symbol med anknytning till guden, men ibland även en ordlek eller ett föremål med anknytning till stadens namn som staden var känd för. I mynt som härskare låtit prägla finns gudar, hjältar eller andra symboler, som är betydelsefulla för den ifrågavarande härskaren samt i vissa fall ett porträtt på härskaren. Ibland kunde betydelsefulla kungars efterföljare använda deras symboler i stället för sina egna, detta för att skapa en synlig koppling till föregångaren, i synnerhet om det hade förekommit oklarheter i maktöverföringen.

I antikens Grekland användes flera olika monetära system, varav tre användes i större omfattning. Användningen av de monetära systemen påverkades ofta av alliansförhållandena stadsstaterna emellan. Det attiska systemet baserades på den atenska silverdrachmen, som vägde 4,3 gram. Det korintiska systemet baserades å sin sida på den korintiska silverstatern, som vägde 8,6 gram och som delades in i tre drachmer om 2,9 gram var. Det tredje systemet var egeiskt och baserades på didrachmern, som vägde 12,2 gram, det vill säga som två 6,1 grams drachmer. Oboler var en mindre myntenhet, som vägde cirka 0,7 gram och sex oboler var lika mycket värda som en drachme. Dioboler var lika mycket värd som två oboler, tetradrachmer var lika mycket värd som fyra drachmer osv.

Det är ofta svårt att datera mynten exakt, eftersom de inte innehåller årtal och endast sällan namn, som det finns andra källor om.

Denna helhet kuraterades våren 2021 av praktikant Ilona Hautamaa.