AVSLUTAD: Ansikten 1918

De personer som förevigades 1918 i Atelier Nyblin i Helsingfors är sin tids vittnen. Genom dem öppnar sig krigets tragiska händelseförlopp bit för bit.  

Genom personporträtten och händelserna under de dagar då porträtten togs, lotsar utställningen besökaren genom den ömmaste perioden i vår historia. När fru Grönberg slog sig ner för att avporträtteras i Atelier Nyblin i Helsingfors den 17 mars 1918, togs samtidigt informationen om de vitas stora offensiv emot i Tammerfors. 

Bakom ansiktsbilderna framträder ett folk som splittras av social ojämlikhet, politiska konflikter, ekonomiska nedgångar och livsmedelsbrist. Hatet ledde till blint våld och cirka 38 000 människor dog i dess sviter. Bland de anhöriga som fick sörja sina kära fanns över tiotusen änkor och föräldralösa.   

Scenografstuderande vid Aalto-universitetet har gjort presentationer som symboliserar tudelning och skuld. Tigandet om krigets röda offer, undanröjandet av bevismaterial och benådandet av vita bödlar har lämnat sina spår i vår kultur. Våldsamheterna under kriget 1918 var ett kollektivt brott vars sår vi ännu känner av. 

Utställningen finns i Nationalmuseets poppupplokal från 3.3–30.4.2018. Fritt inträde.

Evenemang (evenemangen går på finska)

Teatteri Tuikes upplevelseföreställning Sisällissodan kontrastit (inbördeskrigets kontraster) belyser de olika verkligheter som genomlevdes våren 1918. När somliga tågade i segerparaden i Helsingfors, låg andra hungrande och plågade av sjukdomar i Sveaborgs fångläger. Föreställningarna utgår från entréhallen lö och sö 3–4.3 kl. 13 och 15 samt lö och sö 10–11.3 kl. 13 och 15. Föreställningarna varar ca 30 min.  

Ansikten 1918-guidningar sö 4.3 kl. 14 och sö 25.3 kl. 14. Välkommen med på en avgiftsfri rundvandring runt utställningen som ställer ett historiskt fenomen i ett individuellt perspektiv. Under den funktionella rundturen får man bekanta sig med krigsförloppet och berättelser om människor som upplevt kriget. Rundturen varar ca 45 min. Mari Rautiainen guidar. 

I workshoppen Armbindeln som spegel för identiteten begrundar vi denna starka symbols innebörder och deltagarna får göra en egen armbindel.  Avgiftsfri workshop i poppupplokalen:
           lö 3.3. kl. 11.30–13 och 14.30–16, on 7.3. kl. 17–18.30 samt 
           lö 23.3. kl.11.30–13 och 14.30–16 

Helsingfors 1918: Finland mellan Tyskland och Ryssland
Seminarium den 3 mars kl. 14–17 i Auditorium (ordnat av Nationalmuseets vänner rf.)

Anföranden: 
Docent Risto Volanen: Freden i Brest-Litovsk en del av världskriget och Finlands frigörelse
Professor Seppo Hentilä: Tysklands intressen och agerande i förhållande till Finland 
Professor Timo Vihavainen: Finlands frigörelse från Ryssland och den ekonomiska situationen
 I onsdagsföreläsningarna i mars berättar Nationalmuseets experter och besökare om museets verksamhet för hundra år sedan, om berättelserna bakom utställningens bilder och om fotografins innebörd år 1918.

14.3 kl. 18–19 Presentation av upphovsmännen i poppupplokalen (avgiftsfritt) – Intendent Hannu Häkkinen vid Bildsamlingarna vid     Museiverket berättar om bakgrunden till de fotografier som valdes ut för utställningen

21.3 kl. 18–19 Föreläsning i Auditorium – Rödsvartvitt 1918 i bilder, forskare Jukka Kukkonen

28.3 kl. 18–19 Föreläsning i Auditorium – amanuenserna Satu Frondelius och Anna-Mari Immonen presenterar Museiverkets verksamhet åren 1917–1918. Hundra år efter händelserna är detta material historiskt betydelsefullt, men vilka planer och bakgrundsfaktorer fanns när det samlades in? Och vilken roll hade museipersonalen eller aktiva medborgare?

Hundra år av finländsk identitet – diskussionsklubb i samarbete med nättidskriften Politiikasta.fi, 13.4 kl. 18–20 i Entréhallen.

Det är utmärkande för nationella identiteter att de innehåller brytningspunkter, kontinuitet och mångfald. Numera talar man ofta hellre om identiteter än om en betydelsefull identitet som delas av många. Vad var den finländska identiteten  för 100 år sedan? Hurdan är den på 2010-talet? Finns det i dagens Finland tecken på den tudelning som präglade tiden för inbördeskriget, eller ser dagens samhälleliga skiljelinjer annorlunda ut?  Samtalet leds av Johanna Vuorelma, chefredaktör för Politiikasta

Evenemangen till museets inträdespris om inget annat anges.