Fängelsets historia

Tavastehus gamla länsfängelse, som stod klart år 1871 och var Finlands första cellfängelse, öppnar för allmänheten som ett museiobjekt underställt Finlands nationalmuseum den 2 maj 2019. Samtidigt inleder Nationalmuseet en förnyelse av fängelsets utställningar och besöksupplevelse, där såväl djupa frågor om mänsklighet som många olika känslor kommer upp till ytan. Fångvården i länsfängelset upphörde 1993. År 1997 blev länsfängelset ett museum som drevs av Tavastehus stad. Nationalmuseet öppnar nu byggnaden på nytt under namnet Fängelset. Förnyelsen genomförs i två steg, och många olika personer som upplevt fängelset ur olika perspektiv är med och planerar och skriver manus till utställningshelhetens innehåll tillsammans med Nationalmuseet. Fonden Suomen Kulttuurirahasto har bidragit med ekonomiskt stöd för förnyelsen.

Tavastehus har alltid varit känd som en fängelse- och garnisonsstad, eftersom stadens medeltida slott har varit intimt förknippat med dessa funktioner. Även själva slottet användes som fängelse från 1830-talet fram till 1972. Huvudborgen öppnades som ett museiobjekt underställt Nationalmuseet 1979.

Många kända profiler ur kriminalhistorien, såsom mördaren Matti Haapoja och knivjunkarna Isoo-Antti och Rannanjärvi, har avtjänat sina straff i detta fängelse. Av de kvinnliga fångarna hörde poeten Elvi Sinervo och sömnpredikanten Maria Åkerblom till de mest kända.

Förebilden för fängelset, som även gick under namnet Tavastehus tukthus, var de amerikanska fängelserna där cellerna grupperades på båda sidorna om en central korridor. Tidigare inhystes fångarna i gemensamma sovsalar. Fångvårdens historia och berättelserna om fångarnas liv lever kvar i klottret på väggarna, föremålen och cellerna som nötts av tidens tand.

I maj 2019 öppnades Fängelset som en helhet, med lokaler och berättelser. Den dystra fängelsebyggnaden erbjuder en intressant miljö också för evenemang, samtal och privata tillställningar. Sommaren 2020 besöksupplevelsen kompleterades med nya audiovisuella och digitala framställningar. Målet med förnyelsen av utställningsinnehållet är att lyfta fram dem som upplevt fängelset i verkligheten, såväl fångar som vakter och andra med anknytning till fängelset, och deras minnen och berättelser. Bland andra författaren och fängelserymlingen Jan Jalutsi deltar i manusarbetet.