Kejsarens tron

Ungefär en månad efter att Finska kriget inleddes i februari 1808, meddelade Rysslands kejsare Alexander I att man skulle behålla de områden som erövrats av Sverige som en del av Ryssland. I årsskiftet 1808–1809 kompletterades kejsarens titel med ”Storfurste av Finland”, eftersom ryska kejsare tillägnade sig den högsta titeln som användes i området som anslöts till riket. Det var även standardpraxis att upprätta ett statusavtal med det erövrade området. Enligt detta avtal skulle undersåtar svära trohet till sin nya regent. Regenten å sin sida bevarade undersåtarnas tro, lagar och privilegier. Kejsaren sammankallade även lantmötet i Borgå.

Ständerna samlades i Borgå i mars 1809 i enlighet med Sveriges riksdagsordning. När Alexander I anlände till staden den 27 mars, ordnade man följande dag lantmötets invigningsfestligheter, en gudstjänst i domkyrkan och en dans. Vid en begivenhet i domkyrkan den 29 mars svor ständerna en trohetsed till kejsaren, varefter kejsaren gav sin regentförsäkran.

Inför festligheterna i Borgå hämtade man den kejserliga tronen från Ryssland. Silversmeden Nicholas Clausen, född i Holland och verksam i London, tillverkade 1731 en så kallad silvertron till Rysslands kejsarinna Anna Ivanovna. På 1790-talet lät kejsare Paul I av Ryssland göra sex kopior av tronen. Syftet var att dessa troner av förgyllt trä skulle placeras ut på olika platser i riket som symboler på kejsarens makt och närvaro. Tronen som fördes till Borgå är en av dessa. Två andra troner finns i Kreml i Moskva och en i Eremitaget i S:t Petersburg.

Efter lantmötet lämnades tronen kvar i Borgå domkyrka, men förflyttades strax därefter till lokalerna för regeringskonseljen, Storfurstendömet Finlands nya förvaltningsorgan, i Åbo och senare till Kejserliga Senaten för Finlands plenisal i Helsingfors. Tronen symboliserade kejsarens närvaro och inför den högtidliga öppningen av lantdagen 1863 flyttades tronen till Rikssalen i det kejserliga palatset. Framför tronen läste generalguvernören upp kejsarens tal, det så kallade trontalet, som skrivits särskilt för evenemanget.

H7266:1

Watch video

Denna tron av förgyllt trä (lind) tillverkades 1797–1799 av Christian Meyer i S:t Petersburg. Tronens beklädnad består av röd sammet som kantats med silvergalon i ryggstödet och sätet. Till tronen hör en knäpall, som i Borgå placerades framför tronen. Tronen stod på en upphöjning vars fem trappsteg var klädda med en grön matta. Tronens baldakin, det vill säga tak med bakgrundstyget tillverkades också i Ryssland. På bakgrunden har man med silvertråd broderat Rysslands vapen med dubbelörnen, vid sidan av vilken det finns en sköld på vilken man har avbildat Helige stormartyren och segerbäraren Georg. Även tofsarna som hänger från baldakinkanten är av silvertråd.

Tronen behövdes på två ställen i Borgå där kejsaren skulle framträda: förutom i domkyrkan även i Borgå domkapitels, det före detta gymnasiets, sal som under lantdagen fungerade som ”riddarsal”. För begivenheter som ordnades i gymnasiesalen fördes tronen från domkyrkan till domkapitelbyggnaden där ett nytt, purpurrött bakgrundstyg och en mindre baldakin av förgyllt trä, som hämtats från Ryssland, väntade. I kanten på baldakinen hade man fäst en tygkant av purpurröd sammet och på bakgrunden hade man med silvertråd broderat Storfurstendömet Finlands vapen omgärdat av en krans.