Pengar

Alexander den stores tetradrachma

På framsidan av Alexander den stores (336–323 f.Kr.) tetradrachma ser vi en avbildning av Herakles, som i den grekiska mytologin var son till Zeus och halvgud. Herakles känns igen på lejonhuvudet, som han använde som hjälm. Enligt sägnen bestod Herakles första hjältedåd av att fånga Nemeas lejon, som hade terroriserat den lokala befolkningen. På baksidan av myntet ser vi Zeus med sin örn samt Alexanders namn.

RK20002:1

Romersk denar

Ett romerskt denariusmynt från år 46 f.Kr. På framsidan har man avbildat gudinnan Juno. I den romerska mytologin var Juno himlens och äktenskapets gudinna, och i Rom i synnerhet beskyddare av kvinnor och föderskor. Roms forna myntverk låg i anslutning till Juno Monetas tempel på Capitoliumkullen och I Juno Monetas skepnad blev Juno beskyddare av statens tillgångar. Det latinska ordet för pengar, moneta, har sedermera använts i många språk (t.ex. money och mynt). På baksidan av myntet ser vi myntslagningsverktyg och texten ”T. CARISIVS” berättar om myntaren av myntet. Titus Carisius var medlem i en inflytelserik familj i Rom.

RK2006040:1

Albrekt av Mecklenburgs penning

Albrekt av Mecklenburgs penning, slagen på 1370- eller 1380-talet. På medeltiden slogs mynt i Sverige av tunn silverplåt (bractea på latin) och därför kallas de numera för brakteater. Mynten var så tunna att de endast kunde stämplas på ena sidan. Myntets kronförsedda huvud pekar på att myntet har slagits i Stockholm. Bilden föreställer en kung, men Albrekt själv såg inte nödvändigtvis alls ut så här. Andra myntverk använde kronförsedda bokstäver som symboler.

ANT1:142a

Ethelred den villrådiges penning

En penning som slagits under den engelske kunden Ethelred den villrådiges tid. Den här typen av så kallad Long Cross-penny, på vars baksida vi ser ett stort kors, slogs under åren 997–1003. Av texten på baksidan framgår det att myntet har slagits av myntmästare Sibwine i London. Sådana här mynt har också i Finland använts som betalmedel på vikingatiden.

RK2002055:2

5 mark 1897

Femmarkssedeln släpptes för cirkulation den 19 mars 1898. Motivet på sedeln föreställer bysten av Patria-skulpturen, ett minnesmärke över Alexander II av Walter Runeberg II. Hela skulpturen avbildar en gudinna med det finska lejonet intill sig. I händerna håller gudinnan ett svärd och en sköld med ordet LEX. Skulpturen kallas även för Lex-skulpturen. Alexander II:s staty hade stor betydelse som politisk symbol. I slutet av autonomiperioden tolkades den avbilda en grundlagskamp och rättvisans gudinna, Finlands mö.

Gustav Vasas daler

Gustav Vasas daler från 1542. De första dalermynten i Sverige präglades år 1534. Mängden silver hade ökat på världsmarknaden och det möjliggjorde tillverkning av också större silvermynt. Större mynt rymde även mer komplexa motiv och mer text. I enlighet med renässansstilen var kungens porträtt realistiskt och samtidigt en stark symbol för makt. På bilden på baksidan ser vi en stående frälsare och texten ”SALVATOR MUNDI ADIUVA NOS” (Världens Frälsare, hjälp oss).

ANT2:165

5 000 mark 1939

Den nya femtusenmarkssedeln släpptes för cirkulation i maj 1940. Det fanns två förslag till motivet: en utsikt från Koli och J.V. Snellman. Porträttet valdes och Snellman blev den förste finländaren som fick sin bild på en monetär enhet. Porträttet är skapat av konstnär Signe Hammarsten Jansson och sedeln designades av konstnär Aarne Karjalainen.

RK54024:21

Kristinas riksdaler

Drottning Kristinas riksdaler, slagen 1640. På framsidan står drottningen intill riksregalierna som placerats på bordet. Texten på myntet är en förkortning av texten ”CHRISTINA DEI GRATIA SVECORUM GOTHORUM VANDALORUMQUE DESIGNATA REGINA ET PRINCEPS HAEREDITARIA” (Genom Guds nåd, svealänningars, götalänningars och venders valda drottning och arvsfurstinna). På baksidan ser vi en stående Kristus, till vänster Sveas och Götas vapen på den trekantiga skölden samt längst ned Vasa-ättens vapen. Texten på baksidan lyder ”SALVATOR MUNDI SALVA NOS” (Världens frälsare, fräls oss).

ANT4a:25

Nikolaj I:s familjerubel

Nikolaj I:s 1 ½ rubel eller 10 zloty från 1836. På den tiden hade vanliga ryska brukspengar inga porträtt, men det användes på special- och jubileumsmynt. Myntet är slaget efter bayersk modell, på framsidan ser vi Nikolajs porträtt och på baksidan porträtten av hans maka Alexandra Fjodorovna och deras sju barn. Myntet har slagits i gåvosyfte.

RK59015:1

500 mark 1975

Femhundramarkssedeln släpptes för cirkulation den 3 september 1975, på Urho Kekkonens 75-årsdag. Kekkonen var det första statsöverhuvudet i Finland som fick sitt porträtt avbildat på en sedel redan under sin mandatperiod. Landskapsmotivet föreställer utsikten från Vuokatti. Sedeln utformades av Paavo Huovinen och förverkligades av sedeltryckeriets konstnärsgrupp under ledning av Pentti Rahikainen.

Anna Ivanovnas rubel

Kejsarinnan Anna Ivanovnas silverrubel från 1732 har här använts som smycke. Myntets framsida är förgylld. Utgånde från formen på ramen är detta smycke troligtvis från Ukraina. Smycken gjorda av mynt och medaljer eller kopior av dessa var populära där, i synnerhet om de hade avbildningar av kvinnliga regenter.

RK66039:62

Denarius, Sabina och Venus

Romersk denar från tiden 128–137 e.Kr. På framsidan ser vi ett porträtt av Sabina, kejsare Hadrianus fru. På baksidan ser vi gudinnan Venus, texten VENERI GENETRICI hänvisar till gudinnan som modersfigur och stammoder för släkten till kejsarväldets grundare, Julius Caesar.

RK2006043:1