Utrikesminister Pekka Haavisto skänkte ”Nato-pennan” till Finlands Nationalmuseums samlingar
Utrikesminister Pekka Haavisto skänkte en penna, som han undertecknade Finlands Nato-ansökan med den 17 maj 2022, till Finlands Nationalmuseum onsdagen den 8 juni. Den guldfärgade pennan mottogs till samlingarna i ett evenemang som ordnades i Nationalmuseet. Utrikesminister Haavisto var tagen av att pennan bads om till nationalsamlingarna.
Finlands Nationalmuseum bevarar statlig verksamhet, historiska och kulturella vändpunkter som är beaktansvärda nationellt samt material och företeelser relaterade till dessa.
”I och med Rysslands anfall mot Ukraina är Finlands säkerhetspolitiska situation i förändring, och Nato-processen som påbörjats med det är historisk i sig. Diskussioner, möten, informationsträffar och beslutsfattande är svåra att dokumentera, eller det är svårt att hitta ett föremål som skulle berätta om en viss företeelse eller händelse. Vi identifierade att Nato-processen materialiseras på ett visst sätt i denna penna”, berättar Maria Ollila, amanuens vid Finlands Nationalmuseum.
Finlands Nationalmuseum gör ständigt bevaringsarbete med olika metoder, till exempel genom att samla föremål, genom intervjuer, genom att fotografera och att spela in på video. I föremålssamlingarna i Finlands Nationalmuseum tillhör cirka 550 000 föremål från medeltiden till i dag.
”Pennan har absolut sin plats i våra nationalsamlingar. Det föds ny historia runt oss hela tiden. Ofta är det en långsam skiktning av historia som klarnar först när man granskar den efteråt. Rysslands anfall mot Ukraina och händelserna som har följt efter det är ett exceptionellt konkret exempel på en situation där historian känns bygga sig framför våra ögon. Föremål som har varit med i betydande händelser är en annorlunda erfarenhet för oss på känslonivå än kunskap eller till exempel bilder. Föremål är viktiga för att vi kan uppfatta och behandla känslor som vi tillsammans har erfarit”, säger Elina Anttila, generaldirektör för Finlands Nationalmuseum.
”Pennan är starkare än svärdet, och med denna aforism lämnar jag den här pennan till museet”, konstaterade utrikesminister Haavisto i evenemanget som ordnades i Nationalmuseet.
Tillgängligheten och användbarheten av samlingarna förbättras
Finlands Nationalmuseum har en lång tradition av att bevara exceptionella tider. Till exempel i slutskedet av inbördeskriget år 1918 gjorde man föremålsinsamling i Helsingfors. Under åren 1956–1995 bevarades omfattande temaområden, såsom förändringen i landsbygden, med tiotals etnologiska enkäter. Senaste åren har man bevarat coronapandemins samhälleliga påverkningar ur synvinkeln av den samhälleliga verksamhetens kritiska branscher.
Dokumenteringen gällande Ukraina tillsammans med Museiverkets Bildsamlingar påbörjades 24.2.2022, direkt efter att Ryssland hade anfallit mot Ukraina. I första skedet bevarades finländarnas reaktioner på Rysslands anfall. I maj kastade sig Finlands Nationalmuseum över temat samhälleligt hjälparbete. Resultaten av dokumenteringen under de senaste tiderna kommer att öppnas både i Nationalmuseets utställningar och på nätet i Finna-tjänsten.
”Förbättring av nationalsamlingarnas tillgänglighet och användning av dem så mångsidigt som möjligt är viktigt för oss. Det är också en central del av vårt pågående reformarbete med samlingsstrategin. Vi fäster speciell uppmärksamhet på digital tillgänglighet och utvecklar vidare vår webbplats Digitala samlingen där man kuraterat presenterar våra samlingar. Man kommer även allt mer att beakta samhällelig, kulturell och ekologisk hållbarhet i utökningen, bevaringen, skötseln och användningen av samlingarna”, berättar amanuens Maria Ollila.