Nackstöd från Somalien

Månadens föremål - Maj 2016

I Kulturernas museums samlingar finns flera tiotals nackstöd, främst från Afrika, även om dessa föremål tillverkats och använts även annanstans i världen. I Afrika har de dock utvecklats till särskilt konstfulla föremål bland olika etniska grupper. Europeiska forskningsresande och andra Afrikaresenärer har samlat nackstöd som egna souvenirer eller till museisamlingar åtminstone sedan 1800-talets mitt.

På högslätten i mellersta Somalia har största delen av befolkningen varit nomader, vars hushållning baserade sig på mjölk- och köttproduktion. De födde upp kameler, får och getter, på vissa platser även nötkreatur och hästar. Det somaliska nackstödet, barkin, är oftast ett träföremål på vilket man vilar huvudet eller skyddar frisyren när man ligger ned och som tas med även på långa färder. Nackstödet är en personlig tillhörighet.

Nackstödet används under huvudet när man tar en tupplur eller tittar på stjärnhimlen under natten, som sits när man samlas för att umgås, när man mjölkar boskap eller vallar djur. Det är också en statussymbol och en symbol för gruppidentiteten. Nackstödet kan användas av båda könen, men speciellt inom nomadkulturerna i Somalia, Etiopien och Kenya använder männen det för att skydda sina konstfärdiga frisyrer när de vilar. I dessa områden har kvinnorna inte lika fluffiga frisyrer men även de behöver ett nackstöd för att skydda huvudet när de smort in håret.

Östafrikanska nackstöd är indelade i olika typer efter foten, skaftet och stöddelens form. Olika etniska grupper har sina egna stilar. Oftast är nackstöden snidade av ett trästycke av ett träslag med täta fibrer, som på somaliska heter hagar. Somaliska mäns nackstöd har ofta en smal fot, vilket gör att föremålet inte står särskilt stadigt och den som använder det kan inte falla i djup sömn utan att vicka omkull föremålet. På så sätt vaknar personen lätt om boskapen störs.
Nackstödet skyddar även mot anfallande ormar eller skorpioner, eftersom huvudet är ovanför marken. I kvinnornas nackstöd är foten fyrkantig och stabilare. Till somaliernas bröllopsceremonier hör att brudgummen gömmer pengar under brudens nackstöd på bröllopsnatten och följande dag köper bruden sig ett smycke av bärnsten som en symbol för sin nya status.

I nackstöden förenas föremålets funktion och dess estetiska och symboliska karaktär. De är konsthantverk som vittnar om snidarens individuella handlag och kreativitet. Användaren kan ännu bearbeta nackstödet till exempel genom att polera ytan eller dylikt, även om han eller hon inte tillverkat det själv. Den symboliska dimensionen som går utöver funktionen yppar sig så att ett välgjort och välhållet nackstöd återspeglar och underbygger ägarens status och värde, och ökar respekten i gemenskapen för honom eller henne. Det fungerar som en förlängning av ägaren, inte enbart som ett konkret föremål att lägga huvudet på eller sitta på. Till nackstöden kopplas dock ingen konkurrens eller vilja att skryta, men de stärker användarens självförtroende. I detta avseende skiljer de sig från masker, eftersom de inte bär på en vilja att dölja sig eller förvandla sig till något annat.

I samband med utställningen 5 Afrika som visades på Kulturernas museum i Tennispalatset 2002 fick man till samlingarna över ett hundra föremål från Somalia. Dessa hade införskaffats av finska biståndsarbetare som arbetat i Somalia på 1970- och 1980-talen. På utställningens Somalia-avdelning visades flera nackstöd, men för närvarande är dessa inte utställda.

Heli Lahdentausta

Källor:

Abbink, Jon 2015. Extensions of the Self. Artistry and Identity in the Headrests and Stools of Southwest Ethiopian Peoples. - African Arts, Volume 48, No 4, Winter 2015: 46-59.

Loughran, Katheryne & Loughran, John L. & Johnson, John William & Samatar, Said Sheikh (eds.) 1986. Somalia in Word and Image. Foundation for Cross Cultural Understanding, Washington, D. C.