En rödgardists soldathjälm från år 1918

När första världskriget började år 1914 ingick ingen metallhjälm som skulle ha skyddat ordentligt i soldaternas utrustning. Huvudbonaderna som då användes skulle visa att soldaten tillhörde ett visst truppförband och ge ett lätt skydd. När fronten under första världskriget stod stilla och användningen av artilleriet ökade uppstod ett behov att också skydda soldaternas huvuden bättre än dittills. Fransmännen började år 1915 tillverka Adrian-hjälmen, som fick sitt namn efter general Adrian. Utöver de franska trupperna tog även bland annat de italienska, serbiska och ryska arméerna  samma hjälmmodell i bruk.

För den ryska armén tillverkades hjälmar även i Finland. Maskinverkstaden Oy G. W. Sohlberg Ab i Helsingfors tillverkade förutom hjälmar också hylsor för handgranater och annan militärutrustning för den ryska armén under första världskriget. Bolaget sysselsatte då över 500 personer. En annan betydande tillverkare var V. W. Holmberg Oy, också från Helsingfors.

I januari 1918 började det finska inbördeskriget och i februari gick frontlinjen i norra Tavastland.  Södra Finland med sina stora bosättnings- och industrikoncentrationer förblev härmed i besittning av de röda. Kriget tog slut den 16 maj 1918, med den finländska senatens trupper som segrare. Både de vita, som stödde senaten, och de revolutionära röda trupperna var brokigt beväpnade och utrustade. Till exempel hade båda sidorna i huvudsak kläder som de hade tagit med sig hemifrån. Båda parterna hade dock artilleri, maskingevär och rentav några flygplan.

En hjälm var dock en sällsynt syn i 1918 års krig. De röda hade lite bättre tillgång till dessa, eftersom de bland annat hade tagit över G.W. Sohlbergs fabrik och delade ut hjälmar som fanns i lager speciellt till några helsingforsiska truppförband. Fabrikens produktion av hjälmar och handgranater för de röda gardena sattes också i gång på nytt. Helsingfors var även annars centralplatsen för de röda gardenas klädförsörjning och förutom ryska hjälmar delades också annan rysk utrustning som fanns att tillgå ut till soldaterna i de röda gardena.

När striderna i Helsingfors var över började anställda vid Finlands nationalmuseum redan ett par dagar efter stridsslutet den 16 april 1918 tillvarata krigsföremål för att bevara dem i museets samlingar. Nationalmuseets vaktmästare Edvin Holmberg samlade bland annat in föremål som hade lämnats kvar i Folkets hus i Helsingfors till Nationalmuseets samlingar. Det ståtliga Folkets hus i Hagnäs, som hade färdigställts år 1908, hade skadats och dels brunnit upp under striderna i Helsingfors den 13 april.

Bland föremålen som Holmberg samlade in fanns bland annat den hjälm som finns på de vidstående bilderna. Soldathjälmen som är av 1917 års modell har enligt inskriften använts av rödgardisten E. Mielonen. Förutom namnet står även truppförbandet, III IV II,  på hjälmen. Sannolikt avser detta 2:a kompaniet ur Helsingfors röda gardes 3:e regementes 4:e bataljon. Helsingfors röda garde var bäst utrustat och beväpnat av de röda gardena, eftersom det hade dessa hjälmar, ändamålsenliga vinterkläder och bra soldatvapen.

Ismo Malinen