Bärbar TV från år 1977

Månadens föremål - Juni 2014

Televisionen var en av 1900-talets viktigaste uppfinningar. Den lyfte kommunikationsteknologin till nya sfärer och tog världshändelserna till vardagsrummen. I Finland började de regelbundna TV-sändningarna 1958 och redan i mitten av 1960-talet hade 75 procent av hushållen en television. De populäraste märkena var Philips, Asa och Salora. Rundradion började sända i färg 1969, men ännu på 1970-talet hade många hem en svartvit TV-mottagare.

Den här svartvita, bärbara TV:n med 12 tums bildrör som kan användas med både batteri eller nätspänning heter ASA Minivisio och formgavs på 1960-talet av diplomingenjör Samuli Saura. Minivisio som har ett plastskal tillverkades i 25 000 exemplar före 1970-talets mitt och var särskilt populär på sommarstugor. Också denna ASA Minivisio 3662, som nu är månadens föremål, köptes till en sommarstuga. Året var 1977, alltså samma år då Rundradion började sända nyheterna i färg. På den tiden hade bara 24 procent av hushållen en färg-TV.

Sommarstugan är ett mycket finländskt fenomen och även om det finns ett stort antal sommarstugor också i de övriga nordiska länderna och till exempel i Kanada, är sommarstugan vid vattnet, med en tillhörande strandbastu, typisk för just Finland. Fler än tre miljoner finländare vistas minst en gång om året på en sommarstuga, som kan vara ens egen, höra till en släkting, en vän eller en bekant eller vara en hyrd fritidsbostad. På 1970-talet överskred antalet sommarstugor redan 200 000 och antalet fortsatte att öka under de följande årtiondena. För närvarande finns det kring en halv miljon sommarstugor.

Så sent som i början av 1900-talet var sommarstugor eller snarare sommarvillor mycket sällsynta och först på 1950-talet blev stuglivet en fritidssysselsättning för hela folket. Då var den vanligaste villatypen en liten bastustuga. Villorna behövde inte ha en avancerad utrustning och därmed kunde allt fler vanliga lönetagare skaffa sig en. På 1960-talet blev lördagen en ledig dag och då kunde man tillbringa mer tid på sommarstugan även på veckosluten.

Så småningom började man kräva samma standard av sommarbostaden som man vant sig vid i stadsbostaden. Det var lättare att övertala särskilt familjens ungdomar att följa med till stugan om det fanns en television där. Bildkvaliteten på stugtelevisionen var visserligen sällan lika bra som i staden. För närvarande har mer än 70 procent av stugorna el och ungefär 30 procent av dem är också vinterbonade.

Samtidigt med sommarstugorna ökade även antalet personbilar. Medan antalet registrerade personbilar var år 1960 cirka 183 000, var siffran 1970 över 700 000 och 1990 redan nästan två miljoner. Sommarstugan var en viktig anledning för bilköpet och vice versa.

Sommarstugor i Yle Arenan

Risto Hakomäki