Allmogemålaren Henrik Körkö från Rovaniemi

Henrik Körkö som räknas till de nordösterbottniska allmogemålarna hade en målarstil, som kan förknippas med den för svenska Västerbotten karakteristiska stilen med kraftiga, klara färger och mönster. Typiskt för Henrik Körkös kistor är den lysande röda bottenfärgen, som får sin rytm av lister, indelade i gula och bruna fyrkanter.

I motsats till flertalet dekorationsmålare målade Henrik Körkö ägarnas namn på finska i brudkistorna. De brudkistor som Henrik Körkö dekorerade i början av 1800-talet begränsas till hans egen släkt och släktens släktingar i huvudsak till byarna Kemihaara, Korkalo och Ounasjoki i Rovaniemi.

I böcker och artiklar som behandlar den folkliga möbelmålningen påträffas varierande uppgifter med början från namnet. I motsats till andra nordösterbottniska dekorationsmålare känner man inte till hans utbildning eller livsskeden, eftersom han med största sannolikhet lärde sig dekorationsmåleri i Sverige. Henrik Körkös särpräglade stil påträffas också hos gesäller eller plagierare, vilkas produktion i en mera sparsmakad stil har bevarats bl.a. från 1830-talet.

Henrik Mommo och Anna Witikka som hade ingått äktenskap år 1724 i Kemihaara hade fyra döttrar: Margareta, f. 1725, Anna f. 1727, Christin/Stina f. 1733 och Susanna f. 1738. Margareta gifte sig 1750 med Henrik Pehrsson Suutari, Anna Abraham med Andersson Gunnar dvs. Gunnari Körkö och Stina med Erik Oikarainen dvs. med Erik Körkö.

Stina Mommos och Erik Körkös son Erik Eriksson Körkö gifte sig med Elsa/Elin Hiukka. År 1778 föddes Erik, 1780 Johan, 1782 tvillingflickorna Stina och Anna samt 1786 tvillingarna Margareta och Henrik, som blev dekorationsmålare.

Henrik Körkö stannade inte i likhet med släkten kvar på hemorten. Uppgifter saknas dock om hans senare livsskeden och om hans utbildning i dekorationsmåleri. Enligt traditionen målade han den äldsta och rikligast dekorerade kistan till sin dotter Maria. Konstnären Aale Hakava, f.d. Hagberg, en ättling av de målare som härstammar från Korkalo i Rovaniemi, köpte kistan i Pelkosenniemi, där han bl.a. har målat altartavlan i kyrkan.

Ett fotografi av kistan med uppgifter om dess härkomst har bevarats i samband med bilder från en folkkonstutställning från norra Österbotten i Helsingfors Konsthall 1958. Uppgiften om Maria Henriksdotters äktenskap i Pelkosenniemi har inte kunnat bekräftas i kyrkböckerna. Inuti kistlocket finns namnet av ägarinnan Maria Hentrikin Tytär Körkö 1818, som målats inuti en blomsterkrans.

Margareta Mommo och Henrik Suutari fick tre söner och år 1760 dottern Margareta, som år 1785 ingick äktenskap med Michel Korkalo. År 1788 föddes Brita, 1791 Margareta, 1795 Mickel och 1798 Johannes. År 1814 födde Margareta Korkalo dottern Brita Greta utom äktenskapet. Brudkistan, som Henrik Körkö målat till Brita Greta, hör till Finlands nationalmuseums samlingar. Inuti locket finns ägarinnans namn Briita Kreeta Korkalo År 1826.

Margareta Mommos och Mickel Korkalos yngste son, Margaretas bror Johan(nes) ingick år 1822 äktenskap med Carin Witikka. Dottern Kaisa Matilda Korkalo Witikka, född 1839, vigdes år 1865 vid Johan Abrahamsson Witikka. Kaisa Matildas och Johan Witikkas dotter, Kreeta Matilda, som föddes 1869 gifte sig som Korkalovitikka 1895 med Pekka Vilho Yliruokanen.

I Yliruokanens gård har bevarats en lysande röd brudkista, som målats av Henrik Körkö. I den slitna målningen inuti locket till kistan kan man endast urskilja årtalet 1828. Brudkistan hör till Lapplands landskapsmuseets samlingar.

Henrik Suutaris syster Maria gifte sig samma år som sin bror år 1750 med Carl Carlsson Korva dvs. Hotti i byn Ounasjoki. Sedan Maria avlidit som endast 38-åring gifte Carl Hotti om sig med Carin Tarkiainen 1757. På samma år föddes Birgitta, 1759 Margareta, 1761 Olaus, 1763 Henrik och 1764 Maria. Henrik Carlsson Hotti gifte sig 1783 med Beata Sipola. Dottern Maria Henriksdotter föddes år 1805.

Hennes brudkista har bevarats i privat ägo i Tervola. Inuti locket har målats Maria HendrikinDytär Hotti Ånas joven kylässä 1821. I kistans fot har Henrik Körkös initialer HK 2 inristats. Man kan anta att numret anger ordningstalet i Henrik Körkös produktion.

Pirkko Sihvo

Litteratur om de österbottniska allmogemålarna:

Marko Kasto 2005. Talonpoikaismaalareita Kemijärveltä Piitimeen. Tornionlaakson vuosikirja 2005. Tornionlaakson maakuntamuseo. Tornio 2005.

Marko Kasto 2001. Mestareita ja oppipoikia. Pohjanmaalla toimineet käsityöläismestarit. Pohjanmaan museon julkaisuja 26. Vaasa.

Anu Kallioniemi, Hannu Kenttämaa, Raili Pekkala, Raili Prokkola, Maija-Liisa Soini 1999. Meän ruusu ja mustikkakruunu. Talonpoikaishuonekalujen koristemaalausta Tornionlaaksossa 1700-1800-luvulla. Jyväskylä.

Raul Pohjonen 1993. De österbottniska allmogemålarna. Pohjanmaan talonpoikaismaalarit 1750-1900. Kokkola.