Nattligt landskap vid Pyttis kyrka

J. A. Liljedal har år 1856 signerat bifogade oljemålning som föreställer Pyttis kyrka. Det dramatiska landskapet, som avspeglar sig i det bleka månskenet, är med den vitskummiga svallande ån och något märkvärdigt avbildade kyrka och klockstapel nästan surrealistiskt. Verket är dock inte någon fantasiprodukt eller naturenligt målat, utan gjord efter en litografi i verket Finland framstäldt i teckningar, baserad på Johan Knutsons teckning.

Litografin är inte lika dystert framställd som det som Liljedal har inspirerats till i sin tolkning. Knutsons verk kan tvärtom beskrivas som idyllisk. Liljedal var helt klart inte någon utbildad konstnär, utan kanske snarare en självlärd, halvprofessionell konstnär.

Finland framstäldt i teckningar som utkom under åren 1845-1852 var det första bildverket, som mångsidigt framställde historiska byggnader, herrgårdar, stridsplatser och speciellt naturlandskap och stadsvyer inom samma pärmar. Texten i boken är skriven av Zacharias Topelius och den blev både en mångsidig översikt av landets historia och en beskrivning av den finländska naturen. Bokens idé och förebilder fick man av bildverk som hade utkommit i Sverige i början av 1800-talet. I dess kölvatten följde bl.a. En resa i Finland (1872-1873) som också skrevs av Topelius.

De 120 bilderna i verket Finland framstäldt i teckningar renritades och trycktes i Dresden. Illustratörerna var konstnärer som kan beskrivas som halvprofessionella konstnärer. Av de konstnärer som tecknat de flesta bilderna hade teckningsläraren Johan Knutson studerat konst privat, juristen P. A. Kruskopf arbetade som översättare vid den ryska militärstaben och som teckningslärare vid Helsingfors universitet (och publicerade 1836-1837 bildserien Finska vyer, tecknade efter naturen), överstelöjtnanten Lennart Forstén verkade som överingenjör vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Den mest professionella eller åtminstone den mest begåvade av konstnärerna var Magnus von Wright.

En oljemålning i Åbo landskapsmuseum, vilken föreställer Åbo slott sett från Kakolabacken, är gjord efter fotografen och grafikern J. J. Reinbergs litografi. Det är tydligen ett verk av Liljedal: målningssättet i fråga om takkanterna och byggnadens knutar är detsamma som i Pyttis kyrka, särskilt i fråga om klockstapeln. Reinberg från Åbo har gjort en oljemålning av samma motiv 1852, varvid litografin torde vara från samma årtionde - i varje fall passar dateringen ihop med målningen av Pyttis kyrka.

Andra målningar av Liljedal, vilka sannolikt är gjorda efter verket Finland framstäldt i teckningar är Stjernsunds herrgård i Tyrväntö, en osignerad oljemålning efter Magnus von Wright. Målningen finns i Finlands nationalmuseum. Landskapet är inte lika dystert som vid Pyttis kyrka, det kan t.o.m. beskrivas som soligt och speciellt i fråga om det sätt på vilket det rika lövverket är målat, finner man samma drag som i Liljedals stil. På en auktion år 1994 förekom en målning gjord enligt en litografi från samma verk, en oljemålning som föreställer Vasa sedd från norr, även denna målning eventuellt ett verk av Liljedal.

I mitten av 1800-talet spred sig småningom inflytande från Düsseldorfskolan och en ny syn på landskapet till den finländska landskapsmålningen. Det är därför intressant, att Liljedal har gjort målningar efter Finland framstäldt i teckningar nästan genast efter att boken kommit ut. Vid sidan av Liljedal har även andra konstnärer (ofta sådana som förblivit okända) använt sig av bilder i samma verk som modell för sina målningar. Ett gott exempel på detta är en oljemålning i Finlands nationalmuseum, vilken föreställer Fagerviks herrgård från mitten av 1800-talet. Förmodligen erbjöd dessa verk ett förmånligt alternativ till målningar av konstnärer som Holmberg och Liljelund. Ett tecken på bokens popularitet är att bilder från boken inramades och hängdes upp på väggen och även kopierades som teckningar.

Jouni Kuurne