Askfat

Månadens föremål är något som nästan helt har försvunnit bland inredningselementen i hem och offentliga lokaler. Många kommer ännu ihåg den tid då det var alldeles vanligt att röka hemma och på arbetsplatser och askfat kom väl till pass, om inte personligen så åtminstone för gäster.

Tobaksanvändning har långa anor i Finland. Man har odlat tobak, snusat, tuggat buss och rökt pipa. Cigaretter kom in i bilden på 1800-talet. Till en början var de kända som papyrosser enligt rysk förebild. Landets första tobaksfabrik, Rettig, grundades i Åbo 1845. Produktionen i Strengbergs fabrik i Jakobstad inleddes 1870. På 1890-talet ökade konsumtionen av finska cigarretter när de spända relationerna med Ryssland och ofärdsåren fick finländare att röka inhemska cigarretter.

Parallelt med tobaksindustrins tillväxt tog även plastindustrin sina första steg. Från mitten av 1800-talet testade banbrytare cellulosa som råvara. Den första helsyntetiska plasten, bakelit, uppfanns 1909.

I Finland inledde de första plastfabrikerna sin verksamhet på 1910-talet. Den mest kända tillverkaren av plastprodukter i Finland, Sarvis, grundades 1921 i Tammerfors. På 1930-talet fanns det ett tiotal företag inom plastbranschen i Finland. Det pressgjutna askfatet av bakelit på bilden har producerats av bakelitavdeningen vid Karhulan Lasitehdas. Avdelningen grundades 1936 för att stödja glasfabrikens verksamhet och höja självförsörjningsgraden för skruvkorkar, som behövdes i glasflaskor.

Bakelitavdelningen utvecklades snabbt till en enhet som bedrev självständig produktpolitik. Den leddes av ingenjör Alex. Krause, som fått sin lärdom i ett bakelitpresseri i Paris. Innan vinterkriget bröt ut hann man anskaffa upp till 36 engångsplastpressar till fabriken och produkturvalet utökades med olika hushållsartiklar och tekniska produkter.

Bakelit eller formaldehydharts hade revolutionerande egenskaper. Fördelarna med materialet var dess värmemotstånd och goda elektriska isolering. Dessa egenskaper gagnade exempelvis bil- och flygplansindustrin. Bakelit var som klippt och skuren för olika komponenter och som hylsmaterial i elektriska apparater. Färgskalan var liten och innefattade enbart svart, mörkbrun och mörkröd. Utöver den mörka färgen har askfatet av Karhulan tehtaat även andra karakteristiska drag för bakelitföremål. Raka linjer och rundade hörn samt ett förenklat formspråk överlag gick väl ihop med den för tiden kännetecknande funktionalismens ideal. På grund av bristningsrisken gick det inte ens att dekorera bakelitföremål med rikliga detaljer.

Plastforskningen framskred under andra världskriget när den kemiska industrin omorganiserades för krigsförnödenhetsindustrins behov. Det rådde ändå brist på de råvaror som behövdes för tillverkning av plast, liksom det även rådde brist på cigarretter – men det hindrade inte rökandet från att sprida sig. Cigarretter delades ut till soldater i förpackningar med ransonerade varor och många kvinnor på fronten testade tobak. De svåra förhållandena gick dem på nerverna och tobaken hjälpte dem att koppla av. Tobaksregleringen upphörde i januari 1949. Då rökte två tredjedelar av de finländska männen och rökning hade ökat avsevärt bland kvinnor.

Efter kriget började plasternas frammarsch på riktigt. Ordet muovi (plast) började användas 1947. Nya formsprutmaskiner möjliggjorde tillverkningen av allt större plastföremål. Engångsplaster, som bakelit, ersattes med oljebaserade termoplaster. Färgskalan blev mångsidigare. Plast intog nya förortshem och tobaksindustrin blomstrade. Det var tillåtet att röka nästan var som helst, till och med i sjukhus och kollektivtrafikmedel.

Hälso- och sjukvårdsbranschen förstod sambandet mellan många sjukdomar och rökning redan på 1960-talet. Samtidigt började också kritiska röster mot plastkonsumtion höras när oron över att soptipparna skulle bli fulla väcktes. Även plastens hälsorisker var omdebatterade och exempelvis gifter från barnleksaker i plast väckte oro.

Sedan 1976 har man upprepade gånger gjort insatser för att försvåra rökning. Då stiftades den första tobakslagen i Finland. I början av juni 2007 trädde ett rökningsförbud i kraft. Då var det slut med att röka inne i barer och på restauranger, och med undantag för särskilda rökrum plockade man bort askfaten från borden. I museisamlingarna är askfat en typ av föremål som många känner igen. De kommer att bli mera främmande för våra barn och barnbarn och väcka förundran på samma sätt som till exempel fast telefon med plastskal.

Anna-Mari Immonen

Källor:

Laalo, Kalevi 1990. Nappikaupasta muoviaikaan. 70 vuotta suomalaista muoviteollisuutta. Karisto: Tavastehus

Lahtinen, Rauno 2007. Savun lumo. Tupakan kulttuurihistoria. Gummerus: Jyväskylä.

Nyman, Hannele & Poutasuo, Tuula 2004. Muovikirja. Arkitavaraa ja designesineitä. WSOY: Helsingfors.

Poutasuo, Tuula 2004. Muovin tulo kotiin. – Tekniikan waiheita, Teknologian historian aikakauslehti 4/04.