Studentkårens fana

På Floradagen den 13 maj 1848, alltså för 171 år sedan, ordnades på Gumtäkts äng i Majstad en studentfest som till och med har betraktats som stunden då Finland blev till. På denna fest framfördes för första gången Vårt land, på finska Maamme-laulu, skriven av J. L. Runeberg och tonsatt av Fredrik Pacius, och Fredrik Cygnaeus höll ett inspirerande tal till "Finlands namn". På festen vajade även lejonfanan som bevarats i Nationalmuseets samlingar.

Ännu i början av 1800-talet firade studenterna vårens ankomst den första maj. Så småningom flyttades festen till mitten av maj, när det hunnit bli något varmare. Efter att universitetet hade flyttat till Helsingfors 1828 hölls festen vanligtvis i Sörnäs som då låg långt utanför stadskärnan i naturliga omgivningar. Veterligen drack studenterna upp till flera hundra kannor punch och andra drycker för att fira våren. Festdatumet varierade något i början, men 1840 beslutades att den 13 maj, Floradagen, skulle vara det officiella datumet för studenternas vårfirande.

1848 var festen emellertid inte lik tidigare fester till ära av våren. Året hade börjat oroligt i Europa när revolutionerna 1848 som utspelade sig i flera europeiska länder kom igång i februari. Revolutionsvågen nådde Tyskland fort och inom kort även Sverige. Det befarades att oroligheterna skulle sprida sig även till det autonoma storfurstendömet Finland och i synnerhet statsmakten riktade misstankar mot studenter. Detta var situationen då Fredrik Cygnaeus, kuratorn för de österbottniska nationerna, planerade en stor vårfest för hela studentkåren. Han verkar ha planerat festförloppet mycket noggrant med universitetets vice kansler, general Johan Mauritz Nordenstam.

Planeringen resulterade i Florafesten där studenterna i Finland under ledning av sina kuratorer gav tydligt uttryck för sitt förtroende för kejsare Nikolai I, sin kansler och vice kansler, senaten och universitetets ledning. Samtidigt fick studenterna tillfälle att visa sin patriotism och göra Vårt land, som Runeberg hade skrivit 1846, till sin egen och Finlands nationalsång. Den till kejsaren lojala tonen i de finländska studenternas nationellt sinnade manifestation övertygade regenten om det politiska lugnet i Finland och att det inte fanns behov av särskilda åtgärder.

Studentkåren lät tillverka fanan som användes på festen. Fanan är av sidentyg och på den har man målat storfurstendömets lejonvapen, omgivet av en lager- och eklövskrans. Vapnet målades på sidentyget av dr F.J. von Becker, bror till konstnären Adolf von Becker. Studenterna ville bära fanan genom hela staden, men detta gav myndigheterna inte tillstånd till. Att marschera med en fana på gatorna ansågs på den tiden vara statsmaktens och framför allt militärens ensamrätt. Studentkårens fana fick dock vaja i vinden, upphissad i en flaggstång på festplatsen.

Satu Frondelius

Litteratur:

Klinge, Matti: Cygnaeus, Fredrik. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1997–.

Tuukka Talvio: Suomen leijona, Museovirasto 1997.