Flottespel

Finlands sjöhistoriska museums samlingar utökades i juni 2018 med en hel flotta när en helhet (SMM102018:1-) bestående av 423 fartygsmodeller som tillhört diplomingenjör Ossian Enkvist (f. 1936) upptogs i nationalsamlingen.

Samlingen blir särskilt intressant tack vare kontexten som den använts i: modellflottan har använts i ett sjökrigsspel från sent 1940-tal, då strategispel ännu var ett relativt marginellt fenomen som tidsfördriv för civila. Ursprungligen fick Enkvist lära känna flottespelet i Sverige, där han tillbringade en del av sina barndomsår. I klubblokalerna för föreningen Sveriges Flotta som grundades 1905 pågick varje tisdag hårda sjöslag när flottorna, byggda i skalan 1:1250, möttes på det stora rutiga spelbordet. Ibland fortsattes politiken med virtuella vapen även hemma hos pojkarna som drabbats av spelfeber och då kunde spelet pågå i flera dagar och ta över hela golvytan i bostaden. Om det inte fanns möjlighet att träffas kunde man spela en ”lättversion” med postkort. Fascinationen hos de simulera sjöstriderna ökade säkerligen dels av att förebilderna för parterna i sammandrabbningarna hämtades från verkliga flottor. På så sätt kunde man ge historiska slag ett alternativt slutresultat eller skapa hypotetiska scenarier mellan befintliga flottor. Det är knappast överraskande att ett motsvarande spel också har använts i utbildningen av sjöofficerer.

Spelidén var i princip enkel. I början valde man vilket lands flotta parterna kommenderade. Under spelets gång flyttade spelarna turvis sina fartyg samtidigt som de med spända blickar följde motpartens framfart och försökte förutspå dennes avsikter. Spelledaren ledde helheten med en räknare i handen. För varje fartyg hade man beräknat de med tanke på spelet viktigaste egenskaperna efter den verkliga förebilden och på så sätt var fartygens hastighet på rutfältet i rätt förhållande till de andra. När man hade flyttat sitt fartyg kunde man ännu bland annat skjuta med kanoner och fälla sjunkbomber eller avfyra torpeder. Varje fartyg hade en beräknad flytförmåga som minskade varje gång fartyget träffades. När bara halva flytförmågan återstod halverades även fartygets hastighet och effekten av dess vapen. När fartyget inte längre hade några flytpoäng kvar sjönk det och var ur spel. Funktionerna var emellertid inte endast begränsade till rörelser och användning av vapen. Man kunde skydda de egna fartygen till exempel med en rökridå som en jagare spred. Jagarna representerades på rutfältet av pappersremsor som vikts till formen av bokstaven v. Utöver fartygen kunde man även använda flygplan och ubåtar i spelet. De senare syntes naturligtvis inte på rutfältet, utan endast ”amiralen” kände till deras rörelser. Motståndaren hade emellertid möjlighet att avslöja hotet under ytan om han förfogade över eskortfartyg med avlyssningsutrustning.

Spelredskapen kunde köpas, men de tillverkades också själv. Största delen av Enkvists fartygsmodeller är byggda av honom själv och hans bror Ernst. Förebilderna hittade man i flottornas kalendrar och Sveriges Flotta-föreningens månatliga publikation som innehöll fartygsritningar i den så kallade Viking-skalan som användes i spelmodellerna (efter det tyska företaget Viking som tillverkade miniatyrer). Skrovet i bröderna Enkvists modeller är täljt av ett fast trästycke ovanpå vilket man fäste flera lager av tunna träskivor som utgjorde däckkonstruktionerna. I detaljerna användes papper och pianotråd. Tennmodeller kunde serietillverkas hemma med hjälp av en gipsmodell.

Ett bestående minne i den unga modellbyggarens liv är hans deltagande i trettonårsåldern i miniatyrutställningen som ordnades av Tekniska Museet. Utställningen besöktes även av den svenska kungen Gustaf VI som beundrade Enkvists modeller: ”Bara 13 år gammal!”. Med de 25 kronor som utgjorde prissumman köpte sig Enkvist en ordentlig verktygssats för modellbygge med skruvstäd och tänger.

För Ossian Enkvists del stannade intresset för fartyg och fartygsbygge inte bara på en hobbylimsdoftande amatörnivå. Han gjorde militärtjänsten inom flottan där han efter att hans talang upptäckts fick som uppgift att rita fartygssiluetter för underrättelsebyrån. Sedermera utbildade sig Enkvist till skeppsbyggnadsingenjör och avancerade i karriären till att bygga fartyg i skalan 1:1.

Timo Kunttu