Mayafolket k'ichés festblus (VK6180:47) från Nahualá i Sololádepartementet. Foto: Ritva Bäckman, Museiverket 1996.

Kvinnoplagget huipil från Guatemala

Månadens föremål - Januari 2018

I Kulturernas museums etnografiska samlingar finns hundratals av de nuvarande mayaindianernas textilier, av vilka 66 är huipiler från Guatemala tillverkade på 1960–1990-talet. En huipil är en fyrkantig eller rektangelformad blus som har tillverkats genom att två eller flera tygbredder som har sytts samman viks vid axlarna. Blusen har en halsöppning mitt på, men inte nödvändigtvis några sidsömmar. Tyget vävs vanligtvis genom midjevävning, inte i vävstol. Mayaindianerna anser inte att produkter som är tillverkade i vävstol är handgjorda. Ursprungligen hängde även långa huipiler ovanpå kjolen som en tunika, men mayakvinnorna har senare tagit till sig européernas vana att stoppa in fållen innanför kjollinningen.  Mayakvinnornas dräkt har bevarat sin ursprunglighet bättre än männens dräkt, och blusarnas mönster och färger har hittills varit förbundna med den gamla mayakulturen och dess symbolik. Blusarna har utifrån mönstren och färgerna kunnat hänföras till en viss mayagrupp och identifieras som kläder från en viss by. Av Guatemalas befolkning talar 40 procent fortfarande något av de 21 olika mayaspråken, även om mayacivilisationens klassiska period tog slut redan på 900-talet.

Mayafolket k'ichés festblus består av tre tygbredder som har fogats samman. Sidorna är sydda för hand, och tyget har mönstrats med en extra väft och broscherats med i huvudsak ljusröd rayontråd. Mönstret på mittpanelen nedanför halsöppningen är en dubbelörn vars kropp är försedd med romber av bomullstråd i olika färger. Nedanför örnen finns en sicksackrand. På sidopanelerna finns också fåglar och geometriska motiv, på båda sidorna två stora påfåglar med böjd hals och bakom dem en mindre fågel.

Genom att väva får man på ett naturligt sätt fram geometrisk ornamentik. Rombmotivet har sitt ursprung i mönstren på de kläder som ståndspersoner och prästerskap har på väggmålningar, stenreliefer och keramik i den gamla mayakonsten. Det har tolkats som en symbol för universum. Den horisontella sicksackranden föreställer i sin tur Kukulcán, de mellanamerikanska mayaindianernas och aztekernas forntida fruktbarhets- och vindgudom. De spanska erövrarna identifierade uppenbarligen inte de geometriska mönstren som en del av mayamytologin, eftersom de inte förbjöd användningen av dem.

Fåglar i profil hör till de vanligaste föreställande mönstren på mayatextilier. Till exempel anknyter hönsfåglar och örnen, som det berättas om i mayafolket k'ichés heliga bok, Popol Vuh, till mayaindianernas skapelsemyter. Det råder oenighet om dubbelörnens ursprung som motiv, men man vet att redan hettiterna använde den som en kunglig symbol.  I Europa är figuren känd som ett djur som förekommer på riksvapen (bl.a. den spanska kungen Karl I, i Latinamerika Carlos V), men motivet har även förhispaniska rötter och ett gammalt mayanamn i de båda mayafolken k'ichés och kaqchikels språk. Också detta gamla mönster hos mayafolket bevarades alltså och utgjorde inget hot för de spanska erövrarna, som ansåg att det var ett mönster som mayaindianerna hade tillägnat sig från Europa.

Varje mayasamfund har sina egna mönstermodeller som skiljer sig från de övriga, men de gamla symbolerna har så småningom förlorat sin betydelse.  Globaliseringen har fört med sig inflytande utifrån också till avlägsna byar i Guatemala. Å andra sidan har turisternas ankomst lett till att de gamla mönstren och stilarna har vaknat till nytt liv och värdesätts igen, eftersom ”det antika” har sålt bättre.  Turistmarknaden har dock tillfredsställts också med mindre arbetskrävande hantverk som tillverkats av billigt material. Lån och byten sker allt oftare i fråga om färger, modeller och tekniker. Textildesign och vävarens egen smak har också betydelse numera. Även om Guatemalas textila tradition förändras och nya hybridplagg utvecklas uttrycker de fortfarande mayaidentiteten.

Heli Lahdentausta

Litteratur:  

The Maya Textile Tradition 1997. Margot Blum Schevill (ed.). Harry N. Adams, New York.  

Osborne de Jongh, Lilly 1965. Indian Crafts of Guatemala and El Salvador. University of Oklahoma Press, Norman.  

Popol Vuh 1995. Alkuteos El Popol Vuh – Antigua historia del quiché. Ulla Ranta ja Helinä Karttunen (suom.). Like, Helsinki.  

Schevill, Margot Blum 1989.Evolution in Textile Design from the Highlands of Guatemala. Lowie Museum of Anthropology, University of California, Berkeley.  

Sperlich, Norbert – Sperlich, Elizabeth 1980. Guatemalan Backstrap Weaving. University of Oklahoma Press, Norman.

Vk 6180 47 Edited
Mayafolket k'ichés festblus (VK6180:47) från Nahualá i Sololádepartementet. Foto: Ritva Bäckman, Museiverket 1996.
Vkk589 10
Mayaflickor i Tecpán, Chimaltenango, som är mayafolket kaqchikels område. Foto: S. Carter, 1989.