Den danske amiralen Søren Norbys skilling från Kustö

Vårt lands sista katolska biskop Arvid Kurki var tvungen att fly från biskopsborgen  på Kustö med ödesdigra följder efter att danskarna  anfallit Finland år 1522. I och med den danska erövringen förlänade Danmarks kung Kristian II Kustö slott till sin amiral Søren (Severin) Norby i juni 1522. Norby hann dock inte länge njuta av Kustös landskap,  eftersom svenskarna fördrev danskarna och återerövrade  borgen redan i augusti 1523.

Under arkeologiska utgrävningar  av Kustö slott har man funnit knappt 300 mynt. Fyndet omfattar även 14 stycken silverskillingar i gotländsk stil som präglats i Norbys namn. De består av tre olika typer. Den vanligaste – vilken även den är mycket sällsynt – har i omskriften märket )( istället för myntmästarens initialer, den näst vanligaste typen har bokstaven S som märke för myntmästaren i Visby Hans Seyer medan den ovanligaste av dessa har bokstaven L som står för myntmästare Leinhart Pauwermann. Av myntfynden i Kustö slott hade upp till 11 mynt präglats av Leinhart. Detta är enligt arkeologer och numismatiker mycket exceptionellt  trots att Norby  var länsherre  på Kustö.

I ett arkiv i Tallinn har man hittat  ett brev som är daterat Åbo den 3 september 1522  och  adresserats av handelsman Hans Moller till myntmästare Leinhart Pauwermann. Det som gör brevet exceptionellt intressent är Leinharts adress som på brevet lyder ”up Cust” – Kustö. Brevet bevisade obestridligen att myntmästare Leinhart hade arbetat under Norby i Kustö slott.  Det förklarar delvis varför de ytterst sällsynta mynten, som ursprungligen ansågs vara gotländska, återfunnits i sådan stor mängd just i Kustö slott. Brevet i kombination med myntfynden skrotar den etablerade felaktiga uppfattningen att man på medeltiden endast präglade mynt i Åbo. Efter att svenskarna hade fördrivit danskarna från Finland blev Leinhart myntmästare i Åbo slott för att prägla ören för Gustav Vasa, som samtidigt hade börjat prägla mynt i Åbo, Uppsala, Arboga, Västerås och Stockholm för att befria Sverige från danskt inflytande – såväl politiskt som ekonomiskt. Genom att jämföra Norbys skillingar från Kustö slott  med ören från 1523 som upphittats i Åbo  har man kunnat fastställa att båda  myntstamparna sannolikt har tillverkats med samma punsar. Leinhart hade med andra ord tagit med sig sina verktyg från Kustö till Åbo. Efter år 1524 upphörde myntpräglingen i Åbo för en tid, varpå Leinhart flyttade till Tallinn, vilket förklarar varför det avgörande brevet fanns just där.

Myntpräglingen i Kustö slott visar att det inom numismatik, liksom i andra historiska vetenskaper, än i dag finns mycket att finna – till och med mycket betydande och viktiga saker med tanke på staternas historia. I början ansågs Norbys skillingar som hittades i utgrävningarna i Kustö slott endast vara en samling sällsynta  gotländska mynt. Nu vittnar de om den medeltida myntpräglingen i Finland, reformationen, upplösningen av Kalmarunionen samt maktkampen mellan Danmark och Sverige, där även Finland spelade en roll.

Jani Oravisjärvi